Omloppsnummer/Blocknummer i framrutan

[Helena Jönsson]

Busslinks system att ha omloppsnumret i ett blädderblock i framrutan har jag aldrig sett någon annanstans?
Fördelar? Nackdelar?


Finns det förresten något system i vilken ordning omloppsnr kommer? T.ex. blåbussarna först eller är det sorterat per depå?

[MartinMartin]

Vet inte om siffrorna betyder något, men när jag körde på Råsta-garaget så började Råsta-omloppen alltid på 5 men snurran har väl bara 3 siffror har jag för mig (minnet är dåligt). Så om oloppet var t.ex 5334 så ställde man snurran på 334.
En fördel med snurran är ju helt klart om man i t.ex Sollentuna ska plocka ett omlopp och det står 10 uppställda bussar att man slipper jaga ihjäl sig för att veta vilken buss man ska ta. Man kan ju undra varför Busslink inte köpt snurror med 4 siffror för det är väl möjligt att andra garage än Råsta har samma nummer på sina omlopp, eller är jag ute och cyklar nu ?

[Jona]

Kan någon berätta för en okunnig nyfiken en hur dom där funkar?
Är det som turnummer så föraren måste ändra siffror varje gång en ny tur startas eller gör den denna ändring själv? Eller har jag helt missuppfattat allt nu och därför är ute och cyklar normalspårig dressin på Roslagbanan?

Närbild på vad ni snackar om skulle uppskattas också?

/Jona

[Jonas Strömblad]

Tar mig friheten att kopiera och använda Niclas bild i ett tidigare inlägg. Det som åsyftas är siffrorna innanför rutan i närheten av framdörrarna (som det står 236 på). Detta talar om vilket omlopp bussen är ute och rullar på. Mycket bra vid avlösningar i stan när bussarna kommer i klump, eller om man ska ta en buss uppställd på ramp vid någon terminal.
/J

[Wetjo]

Kan en gammal man (just fyllda 25 år  ) hjälpa till???
På den gamla goda tiden när man "handritade" tjänster o turer var siffran i rutan = turnummer.
På grafen körde bussen det turnumret hela passet. 515 tur 1 gick från fem o tidigt till sena natta.

Om mitt minne i sviker mig, så var det så här:
På SL - västra var tur 1 - 49 ordinarie turer och tur 50 - 99 var förstärkningar turnummer över 100 var förfogandevagn.
Detta gällde ej flygbussarna.

I dagens Kollektivtrafiksverige har datorerna tagit över så varje körning har ett eget turnummer.
515 tur 1 kör från Sumpan till Odp, men turen tillbaka heter tur 2 (Bara ett exempel, Helge!)
Fördelen är att man får en resande statistik för varje sträcka. Nackdelen är att en del förare glömmer bort att logga om, så att tur 1 har 7569 passagerare och turerna efter har 0 pax.

Turbrickorna skulle hänga i bussens högra framruta, så att man kunde se vilken tur bussen hade. Brickorna var i plåt, för att senare tillverkas i plast. Brickorna var jätte bra till att skrapa rutor med o ta bort tuggummi från golvet...

De tresiffriga snurrorna började man väl med i innerstaden för att det blev så många turer på varje linje.

Nu får vänner av ordning gärna rätta mig och mitt minne...

[Karsten]

Kan en gammal man (just fyllda 25 år  ) hjälpa till???
På den gamla goda tiden när man "handritade" tjänster o turer var siffran i rutan = turnummer.
På grafen körde bussen det turnumret hela passet. 515 tur 1 gick från fem o tidigt till sena natta.

Om mitt minne i sviker mig, så var det så här:
På SL - västra var tur 1 - 49 ordinarie turer och tur 50 - 99 var förstärkningar turnummer över 100 var förfogandevagn.
Detta gällde ej flygbussarna.

I dagens Kollektivtrafiksverige har datorerna tagit över så varje körning har ett eget turnummer.
515 tur 1 kör från Sumpan till Odp, men turen tillbaka heter tur 2 (Bara ett exempel, Helge!)
Fördelen är att man får en resande statistik för varje sträcka. Nackdelen är att en del förare glömmer bort att logga om, så att tur 1 har 7569 passagerare och turerna efter har 0 pax.

Turbrickorna skulle hänga i bussens högra framruta, så att man kunde se vilken tur bussen hade. Brickorna var i plåt, för att senare tillverkas i plast. Brickorna var jätte bra till att skrapa rutor med o ta bort tuggummi från golvet...

De tresiffriga snurrorna började man väl med i innerstaden för att det blev så många turer på varje linje.

Nu får vänner av ordning gärna rätta mig och mitt minne...

Turnumren (senare omloppsnummer/blocknummer) blev under 1990-talet inte linjespecifika på de flesta depåer, utan snarare depåspecifika, som en följd av att linjerna började kombineras mer och mer. I ytterområdena måste detta ha skett tidigare, i Björknäs iaf på 80-talet. I innerstaden tilldelades Hornsberg omlopp numrerade från 1 till 150 (typ) till en början, men efter att tidiga vagnutsättningsprogram inte kunde hantera att samma omlopp gick ut från garage flera gånger per dag fick serien utökas. 1-10 var länge nattvagnarna, 11-199 var dagomlopp på linjerna 4-72, 201-250 förfogandevagnar och 251-299 omlopp på linje 1. Söderhallens omlopp numrerades från 401 och uppåt.

En förare behöver inte "logga om" någon biljettmaskin eller liknande efter varje specifik tur, det är i förväg inlagt i omloppet. Alla avgångar har dock ett eget "turnummer", som framförallt används till informationssystem m.m., men som inte alltid föraren kommer i kontakt med.

[Helena Jönsson]

Vet inte om siffrorna betyder något, men när jag körde på Råsta-garaget så började Råsta-omloppen alltid på 5 men snurran har väl bara 3 siffror har jag för mig (minnet är dåligt). Så om oloppet var t.ex 5334 så ställde man snurran på 334.
En fördel med snurran är ju helt klart om man i t.ex Sollentuna ska plocka ett omlopp och det står 10 uppställda bussar att man slipper jaga ihjäl sig för att veta vilken buss man ska ta. Man kan ju undra varför Busslink inte köpt snurror med 4 siffror för det är väl möjligt att andra garage än Råsta har samma nummer på sina omlopp, eller är jag ute och cyklar nu ?

Men borde inte första siffran som inte finns med i rutan (som bara har tre) vara dagtypen dvs 1=Måndag 2=Tisdag osv... ?

[Wetjo]

Turnumren (senare omloppsnummer/blocknummer) blev under 1990-talet inte linjespecifika på de flesta depåer, utan snarare depåspecifika, som en följd av att linjerna började kombineras mer och mer. I ytterområdena måste detta ha skett tidigare, i Björknäs iaf på 80-talet. I innerstaden tilldelades Hornsberg omlopp numrerade från 1 till 150 (typ) till en början, men efter att tidiga vagnutsättningsprogram inte kunde hantera att samma omlopp gick ut från garage flera gånger per dag fick serien utökas. 1-10 var länge nattvagnarna, 11-199 var dagomlopp på linjerna 4-72, 201-250 förfogandevagnar och 251-299 omlopp på linje 1. Söderhallens omlopp numrerades från 401 och uppåt.

En förare behöver inte "logga om" någon biljettmaskin eller liknande efter varje specifik tur, det är i förväg inlagt i omloppet. Alla avgångar har dock ett eget "turnummer", som framförallt används till informationssystem m.m., men som inte alltid föraren kommer i kontakt med.

På Västra kom detta i samband med upphandlingen -95 (?)
Det var då Hastus fick börja styra över omlopp osv...
I Dalarna, där jag idag verkar måste vi logga om Almexen varje tur...

[Karsten]

Men borde inte första siffran som inte finns med i rutan (som bara har tre) vara dagtypen dvs 1=Måndag 2=Tisdag osv... ?

Så har iaf Swebus lagt upp sitt omloppsnumreringssystem i SL-området, hur Arriva gör vet jag inte. Hos Busslink förekommer dock 5-siffriga omloppsnummer (den första borde då vara dagtyp).

[MartinMartin]

Men borde inte första siffran som inte finns med i rutan (som bara har tre) vara dagtypen dvs 1=Måndag 2=Tisdag osv... ?

Jag har för mig att t.ex omlopp 5334 knappades in i buss-PC:n 15334 på Måndag 25334 på Tisdag osv, men snurran sattes på 334

[Helena Jönsson]

Turnumren (senare omloppsnummer/blocknummer) blev under 1990-talet inte linjespecifika på de flesta depåer, utan snarare depåspecifika, som en följd av att linjerna började kombineras mer och mer. I ytterområdena måste detta ha skett tidigare, i Björknäs iaf på 80-talet. I innerstaden tilldelades Hornsberg omlopp numrerade från 1 till 150 (typ) till en början, men efter att tidiga vagnutsättningsprogram inte kunde hantera att samma omlopp gick ut från garage flera gånger per dag fick serien utökas. 1-10 var länge nattvagnarna, 11-199 var dagomlopp på linjerna 4-72, 201-250 förfogandevagnar och 251-299 omlopp på linje 1. Söderhallens omlopp numrerades från 401 och uppåt.

En förare behöver inte "logga om" någon biljettmaskin eller liknande efter varje specifik tur, det är i förväg inlagt i omloppet. Alla avgångar har dock ett eget "turnummer", som framförallt används till informationssystem m.m., men som inte alltid föraren kommer i kontakt med.

OKej men det verkar ju stämma när man kollar på bussbilder. Men varför ligger linje 1 för sig själv på slutet när linje 4 är med dom vanliga stadslinjerna?

[Optimal]

Jag har för mig att t.ex omlopp 5334 knappades in i buss-PC:n 15334 på Måndag 25334 på Tisdag osv, men snurran sattes på 334

Beror på. I innerstan blir det dag och max 3 siffror i omlopp. Så på en måndag blir det 1234 om omloppet är 234.

I förorten. så är det nog som du säger. Har inte tänkt på det

[Magnus_J]

5an ovan nämnd står får Råsta. 5-501

[Optimal]

5an ovan nämnd står får Råsta. 5-501

Så innerstan har 0, Vad har söderort? 2 eller 3va?

[Yujin Zhang]

Så innerstan har 0, Vad har söderort? 2 eller 3va?

Ja alltså det går ändå inte säga att innerstan har 0, för då skulle man skriva tex 20276 på BussPC, istället för 2276, men det gör man väl inte?

PS Roslagen har 6XXX, andra siffran från vänster avser stationeringsort (eller uppställningsplats om det låter bättre). DS