Hej!
Lite nördig fråga, men finns det nån tanke bakom suffix "H" och "L" som vissa linjer har, t.ex. 522H/522V? Det är framförallt dessa (V och H) som jag har sett i reguljärtrafik, men nu läser jag en artikel om spårarbete som kommer påverka pendeltågen i sommar, varför "Ersättningstrafik sker med busslinjerna 41S och 43A", vilket sätter ytterligare två bokstäver (A och S) under luppögat. Så totalt är det nu V, H, A, och S som jag undrar över. Helt random, eller finns det nån logisk schemantik?
V = Vänstervarv i en slinga, H = Högervarv
Undantaget är dock linje 653V mellan Sätuna och Norrtälje via Lännavägen, som man måste förboka innan man kliver på.
Är det något som jag undrar över är det dock varför man inte gör samma sak med linje 645 eller 652...
När det gäller ersättningsbussarna för pendeltåget så finns väl ingen särskild betydelse av bokstäverna, utan det blir helt enkelt ganska många linjer, och därmed bokstäver, för att ersätta pendeltågslinje 43.
De bokstavssuffix som har, eller har haft, en mer eller mindre uttalad betydelse i SL-trafiken är väl följande:
H: ringlinje i högervarv
V: ringlinje i vänstervarv
X: rakare och snabbare körväg av linjenumret utan suffix
E: förstärkningsavgång; samma linjesträckning men ej annonserad i tidtabellen
Y: linjevariant som endast trafikeras med enstaka avgångar i veckan eller del av året, t.ex. 564Y till Görvälns slott och badplats, och linje 708Y till Lilla Dalens begravningsplats
Har jag glömt någon?
Har väl funnits nån Z nån gång va? Vet dock inte betydelsen
Jag glömde C som användes på ganska många linjer in till city som tillkom i samband med införandet av trängselskatt. Ibland baserades de på en grundvariant utan C med ändhållplats vid spårtrafik längre ut i systemet, ibland hade C-linjen ett helt eget linjenummer.
Numera är det väl bara Nacka och Värmdö som har kvar C-linjer?
Den som vill läsa mer historik och spekulationer i ämnet hittar det t.ex. i denna tråd:
https://forum.omnibuss.se/index.php?topic=72933.0
Lista över C-busslinjer:
411C Skuru skola – Cityterminalen
435C Hemmesta – Cityterminalen
443C Cityterminalen – Nacka strand
445C Cityterminalen – Östra Orminge
446C Cityterminalen – Västra Orminge
448C Gustavsvik – Cityterminalen
480C Cityterminalen – Mölnvik
809C Vattugatan – Svartbäcken
812C Vattugatan – Tyresö C
813C Vattugatan – Nyfors
815C Vattugatan – Tyresö kyrka
818C Vattugatan – Brandbergens C
Linjenumren 411C, 448C, 480C, 812C, 813C, 815C och 818C föredrar jag dock att nämna utan sina suffix eftersom det inte finns några linjer med samma nummer men utan suffix.
26C också !
Angående V och H så har jag aldrig fattat vad som är vänster och högervarv. Är vänstervarv när man svänger mest vänster, eller är det när man är till vänster om det man svänger runt ?
Citat från: Gew skrivet 18 juni 2025, 15:32:40 PMHej!
Lite nördig fråga, men finns det nån tanke bakom suffix "H" och "L" som vissa linjer har, t.ex. 522H/522V? Det är framförallt dessa (V och H) som jag har sett i reguljärtrafik, men nu läser jag en artikel om spårarbete som kommer påverka pendeltågen i sommar, varför "Ersättningstrafik sker med busslinjerna 41S och 43A", vilket sätter ytterligare två bokstäver (A och S) under luppögat. Så totalt är det nu V, H, A, och S som jag undrar över. Helt random, eller finns det nån logisk schemantik?
Ett tag fanns det en tanke med suffixet på busslinjerna 43 och vart bussen gick - A= Akalla, H=Hjulsta och S=Spånga.
I sommar är det inte logiskt längre då det även är avstängt i Häggvik och 43A går via Kista istället för att komma till Helenelund.
Citat från: Bältes-Assar skrivet 18 juni 2025, 23:12:47 PM26C också !
Angående V och H så har jag aldrig fattat vad som är vänster och högervarv. Är vänstervarv när man svänger mest vänster, eller är det när man är till vänster om det man svänger runt ?
Haha, du skämtar va? Tänk dig att rutten ser ut ungefär som en cirkel, oavsett vart startpunkten är på en cirkel så kan du välja att åka runt cirkeln åt hållet som klockan/solen går (högervarv) eller tvärtom (vänstervarv) - där har du ditt H och V!
Högervarv är alltså medsols / medurs och vänstervarv motsols / moturs. Det kanske är begrepp som allmänheten intuitivt förstår bättre, men med den lilla nackdelen att båda riktningarna då börjar på M. ;)
Citat från: virtual1 skrivet 18 juni 2025, 22:18:47 PMHar väl funnits nån Z nån gång va? Vet dock inte betydelsen
Finns 640Z och 648Z, anropsstyrda linjer runt Rimbo och Norrtälje med lite "flytande" tidtabell med tidsintervaller
Citat från: virtual1 skrivet 19 juni 2025, 07:31:38 AMHaha, du skämtar va? Tänk dig att rutten ser ut ungefär som en cirkel, oavsett vart startpunkten är på en cirkel så kan du välja att åka runt cirkeln åt hållet som klockan/solen går (högervarv) eller tvärtom (vänstervarv) - där har du ditt H och V!
Vet inte om det där är så bra liknelse egentligen , klockans visare går ju åt vänster 50 procent av tiden !
Men o.k då är H-bussen den som mest svänger höger, ska försöka komma ihåg det. Dock så är väl många av de här linjerna såna att H och V kör ut ur terminalen åt samma håll och delar sig efter en bit, och där går alltså H-bussen åt vänster.
Jag tyckte nog att det " gamla " systemet där bussarna hade olika nummer var bättre, t.ex 606 åt ena hållet och 616 åt andra hållet. Tog numrena slut eller varför ändrade man på det ?
Vänstervarv är när du åker åt vänstra hållet i ringen och höger åt högra. Inte åt vilket håll första svängen går. På 645 kör man högervarv genom att svänga vänster där den delar sig. Och tvärtom då.
Saknar också V och H på 645/652.
Busslinje 631 verkar vara ett undantag. Det är en ringlinje där 631 går högervarv och 631X går vänstervarv.
Ett X anger i sak egentligen bara att en linje har en avvikande sträckning, jämfört med den ordinarie körvägen, i vissa lägen. T.ex. var det inte ovanligt med X-skyltning på linjer som under peak fick snurra lite extra genom ett industriområde eller så. X anger alltså egentligen inte att en linje går rakare eller snabbare även om det är lite så det blivit på senare år.
631X har väl egentligen ingen avvikande linjesträckning jämfört med 631. Åtminstone inte längre. Kanske att fler X går via Vreta handel, men inte alla turer på X:et går där.
Detta är ju av gammal hävd, men man kan ju säga att 631X i princip har en avvikande linjesträckning gentemot vanliga 631, därav X:et. Nu har det ju fungerat så här utan mankemang i många år, men hade linjen kommit idag så hade varianterna antagligen hetat 631H resp. 631V.
Förr var det annars normalt med att X angav mindre förändringar. På mina fasta tjänster förr så hade jag både 505X samt 517X och X:et angav i bägge fallen att det rörde sig om de turer som vid vissa tider på dygnet körde via intilliggande industriområden.
Citat från: Bältes-Assar skrivet 19 juni 2025, 15:20:53 PMCitat från: virtual1 skrivet 2025-06-19, 07:31:38 (https://forum.omnibuss.se/index.php?msg=549623)
Haha, du skämtar va? Tänk dig att rutten ser ut ungefär som en cirkel, oavsett vart startpunkten är på en cirkel så kan du välja att åka runt cirkeln åt hållet som klockan/solen går (högervarv) eller tvärtom (vänstervarv) - där har du ditt H och V!
Vet inte om det där är så bra liknelse egentligen , klockans visare går ju åt vänster 50 procent av tiden !
Om du utgår från dig själv och står på golvet och tittar på visarens spets, ja. Men ur visarspetsens perspektiv så svänger den konstant höger.
Om man tänker sig att busslinjen går i cirkel längs ytterkanten på urtavlan, då kommer en linje i medurs riktning att konstant svänga höger, och en linje i moturs riktning att konstant svänga vänster. I verkligheten förekommer förstås både höger- och vänstersvängar, men om man förenklar linjesträckningen tillräckligt schematiskt på en linjekarta, så kommer en H-linje bara att svänga höger, och en V-linje bara att svänga vänster.
T - tillgänglighetslinje (71T)
Tidigare har det funnits många fler suffix. Exempel är
D - direktbussar motorvägen ej via Gustavsberg. 428D – 440D
H - 53H till Henriksdalsberget (övriga turer endast till Danviken)
Att 645 m fl inte har H och V beror på att de trafikerats på samma sätt åtminstone sedan 70-talet, och idén med H och V kom långt senare. Många H&V-linjer hade olika nummer tidigare, men då det varit ganska fullt i framför allt 500- och 600-serierna kom man på att man kunde spara in nummer genom att använda suffix istället.
Jag tycker att det blir tydligare att ha H och V med samma linjenummer, jämfört med att ha olika linjenummer beroende på riktning. När linjen har hyfsat hög turtäthet och du inte bor mitt på linjen, så kommer du oftast att åka med H i ena riktningen och V i andra riktningen. Då blir det tydligt att de har samma linjesträckning i båda riktningarna, precis som att man på en vanlig linje har samma linjenummer i båda riktningar.
Citat från: Kristofer skrivet 23 juni 2025, 09:33:40 AMT - tillgänglighetslinje (71T)
Tidigare har det funnits många fler suffix. Exempel är
D - direktbussar motorvägen ej via Gustavsberg. 428D – 440D
H - 53H till Henriksdalsberget (övriga turer endast till Danviken)
Glöm inte 69K som enbart gick till Kaknästornet. De vanliga 69:orna gick hela vägen till Blockhusudden.
Vad betyder B?
Ersättningsbussarna mellan Gullmarsplan och Farsta strand heter 18X och 18B. 18X åker direkt till Farsta Centrum utan stopp emellan, och fortsätter sedan till Farsta Strand.
18B däremot stannar på massa hållplatser innan, såsom Hökarängen.
Ofta är B ett suffix som just används till bussersättningslinjer (för tunnelbana/spårvagn - kanske inte lika ofta pendeltåg) som just i praktiken betyder att alla normala hållplatser stannas på och att det inte är en snabblinje.
Citat från: IvveRivve004 skrivet 23 juni 2025, 11:10:10 AMGlöm inte 69K som enbart gick till Kaknästornet. De vanliga 69:orna gick hela vägen till Blockhusudden.
Vi har ju även linje 59K som fortsatte till Karolinska sjukhuset. Övriga turer vände vid den tiden vid Norra station.
Det finns många fler exempel om man orkar leta i minnets labyrinter.
Citat från: virtual1 skrivet 26 juni 2025, 08:59:20 AMOfta är B ett suffix som just används till bussersättningslinjer (för tunnelbana/spårvagn - kanske inte lika ofta pendeltåg) som just i praktiken betyder att alla normala hållplatser stannas på och att det inte är en snabblinje.
Jag kommer ihåg att B också användes som suffix för linje 559 tidigare. Där "egentliga 559" gick till Livgardet så gick 559B till Brunna.
Citat från: IvveRivve004 skrivet 18 juni 2025, 15:55:42 PMUndantaget är dock linje 653V mellan Sätuna och Norrtälje via Lännavägen, som man måste förboka innan man kliver på.
Det finns många undantag. Två av dem:
- Linjerna 645 och 646 körs i både vänster- och högervarv, men de har inga suffix, och har aldrig haft några.
- Linje 631 körs i högervarv, medan 631X körs i vänstervarv.
Citat från: Olle skrivet 19 juni 2025, 08:39:14 AMFinns 640Z och 648Z, anropsstyrda linjer runt Rimbo och Norrtälje med lite "flytande" tidtabell med tidsintervaller
Tydliga tidtabeller med fasta tider, fyra avgångar per riktning och vardag. Men där vissa tider kan behöva senareläggas uppemot nån kvart, om bussen behöver hämta upp från flera olika adresser "samtidigt" i Fasterna respektive södra Lohärad.
Citat från: Bältes-Assar skrivet 19 juni 2025, 15:20:53 PMVet inte om det där är så bra liknelse egentligen , klockans visare går ju åt vänster 50 procent av tiden !
Men o.k då är H-bussen den som mest svänger höger, ska försöka komma ihåg det. Dock så är väl många av de här linjerna såna att H och V kör ut ur terminalen åt samma håll och delar sig efter en bit, och där går alltså H-bussen åt vänster.
Jag tyckte nog att det " gamla " systemet där bussarna hade olika nummer var bättre, t.ex 606 åt ena hållet och 616 åt andra hållet. Tog numrena slut eller varför ändrade man på det ?
Om man klistrar fast en liten buss sedd uppifrån på en klockas sekundvisare, så svänger den ju alltid åt höger, när visaren tickar på medurs, sett ur sin egen synvinkel.
Det är samma sak med bussars sidor. De vänstra bagageluckorna på en buss är alltid på de vänstra, sett ur fordonets synvinkel/körriktning. Kommer man mot bussens framsida, och blir ombedd att lägga väskan på vänster sida, får man själv alltså gå åt sin egen höger. Jämför med om ett fordon är vänsterstyrt eller högerstyrt. Det är alltid vänsterstyrt eller högerstyrt, och inga frågetecken finns där.
På frågan om numren tog slut, är det enkla svaret: Ja. Åtminstone gällande 600-serien, som varit hopplöst proppfull i decennier. Och eftersom man aldrig vågar/orkar ta tag i grundproblemet, leder det till att alla möjliga lokala och förvirrande suffix dyker upp istället.
Citat från: Ersa skrivet 29 juni 2025, 22:15:42 PMPå frågan om numren tog slut, är det enkla svaret: Ja. Åtminstone gällande 600-serien, som varit hopplöst proppfull i decennier. Och eftersom man aldrig vågar/orkar ta tag i grundproblemet, leder det till att alla möjliga lokala och förvirrande suffix dyker upp istället.
När vi på 90-talet byggde upp det som sedan blev reseplaneraren på SL, så skulle alla hållplatser och stationer få fyrsiffriga nummer. Alla stationer inom spårtrafiken fick nummer i 9000-serien, men i övrigt höll vi oss till att förstasiffran skulle motsvara hundratalssiffran för linjenumren så gott det gick.
Nu bar det sig inte bättre än att en kommun i länet har så extremt många hållplatser att den behövde ett alldeles eget tusental, och även i en annan nummerserie var det trångt. Så det fick bli så här:
- 1000: Innerstaden och Söderort
- 2000: Lidingö, Danderyd, Täby, Vallentuna, Österåker och Vaxholm
- 3000: Ekerö, Västerort, Solna och Sundbyberg
- 4000: Nacka och Värmdö
- 5000: Sollentuna, Upplands Väsby, Sigtuna, Järfälla och Upplands Bro
- 6000: Norrtälje
- 7000: Huddinge, Botkyrka, Salem, Södertälje och Nykvarn
- 8000: Tyresö, Haninge och Nynäshamn
När jag var yngre och mer fantasifull tänkte jag ofta att man borde flytta över Västerort, Solna och Sundbyberg till 300-serien (istället för den blandning av 100- och 500-linjer som finns där idag), och åtminstone Danderyd och Täby till 200-serien. Men det kommer nog aldrig att inträffa, trots att det finns gott om lediga nummerserier i de hundratalen
Sedan finns ju också hållplatserna i femsiffriga nummer, där ett läge i en riktning har ett nummer och ett läge i den andra riktningen har ett annat. Här är ett exempel i form av hållplatsen Hallandsgatan för linje 57:
10133 är numret på hållplatsläget i riktning mot Sofia och 10134 är numret på hållplatsläget i riktning mot Hjorthagen.
Jag har själv tyckt att det har blivit allt svårare att få reda på dessa nummer den senaste tiden. Tidigare så kunde man se vilket läge bussen avgick från även på mindre hållplatser i SL-appen, och då visades dessa nummer upp, och sen kunde man också söka PDF-tidtabeller från en speciell hållplats på SL:s hemsida där man kan se det femsiffriga numret på hållplatsläget längst till höger på bladet.
Nu har de tagit bort båda funktionerna. Vill man veta vad hållplatserna har för nummer får man – så länge man inte jobbar med att skriva ut hållplatsskyltar – åka dit själv, eller så får någon annan ta bilder på hållplatserna och skicka dem till en (eller eventuellt lägga upp dem på sociala medier).
Angående linjenumrerna i Norrort och Norrtälje finns fortfarande dessa nummer lediga:
603, 618, 659 (som dock planeras bli ny lokallinje i Vallentuna), 671, 672, 673, 674, 675, 678, 679, 686, 692 och 693.
Det här är ju lite OT, men det har ju funnits diverse tankar genom åren att ändra SL:s linjenummer för framförallt bussarna. Man skulle även kunna låta Lidingölinjerna hamna i t.ex. 80-serien alt. att Mälaröarna och Lidingö skulle ha kunnat dela på en nummerserie och frigöra den andra. Utöver detta finns egentligen även 900-serien att tillgå de servicelinjerna skulle har kunnat ha andra möjligheter. Sedan finns ju även vissa historiska kopplingar till 500-, 600- samt 700-linjerna.
Sedan har jag inte riktigt koll på hur det ser ut i övriga landet, men i SL-land är man ju inte så mycket för att använda prefix vilket annars är ganska vanligt t.ex. på kontinenten. Istället låser man i SL-land vissa linjenummer till ett visst trafikslag, t.ex. då 30-serien för spårväg, 40-serien för pendeltåg osv. I Tyskland däremot förekommer det lite överallt att samma linjenummer finns i flera versioner, men skiljs genom ett prefix. I Berlin hittar man bl.a. M5 (spårvagn), S5 (S-Bahn) samt U5 (tunnelbana)... och kan man tänka sig... folk tar inte fel på dem. I SL-land skulle man ju kunna göra liknanden för t.ex. spårtrafiken för att göra det tydligare, men, men...
Man skulle förresten också kunna numrera om linje 635 till 623Y med tanke på att den går parallellt med linje 623H och 623V åtminstone fram till Össebyvägen och att den har så få turer...Linjenumret 635 brukar man förresten förvänta sig vara en busslinje i Norrtälje...
Citat från: IvveRivve004 skrivet 30 juni 2025, 22:40:16 PMAngående linjenumrerna i Norrort och Norrtälje finns fortfarande dessa nummer lediga:
603, 618, 659 (som dock planeras bli ny lokallinje i Vallentuna), 671, 672, 673, 674, 675, 678, 679, 686, 692 och 693.
Fyra av dessa linjenummer har tidigare förekommit men lagts ner.
603 som gick mellan Kista och Danderyd (innan sträckan togs över av vissa turer på 613)
618 som gick mellan Danderyd och Näsbypark (ibland via Grindtorp)
659 som gick mellan Sättra och Riala kyrka utanför Norrtälje (en kort linje som bara trafikerade fyra hållplatser)
686 som gick mellan Norrtälje och Kista
...och även 671,672,673,675,678,679
Men dessa ligger ju numera inom stombussnumreringarna.../Ulf
(696 och 698 har väl aldrig använts?)
696 är nattlinjen Tekniska högskolan - Norrtälje och 698 nattlinjen Danderyds sjh. - Österskär.
Citat från: Nico skrivet 02 juli 2025, 01:24:14 AM696 är nattlinjen Tekniska högskolan - Norrtälje och 698 nattlinjen Danderyds sjh. - Österskär.
Så är det ju ja ;)
Hur är det med 692 och 693?