Finns det något system i hur linjerna för stadsbussarna i Göteborg numreras?
Linjer som sträcker sig utanför staden har ett system. Partille/Sävedalen
nunmreras i 500-serien, Mölndal/Lindome i 700-serien o.s.v. Men alla bussar
(förutom stombussarna) som trafikerar Göteborgs stad tycks mig ha linjenummer
som verkar helt slumpmässiga. Är det så eller finns det någon tanke bakom hur
man lägger linjenummer?
Med risk för att ha väldigt fel, så har jag fått känslan att åtminstone några är:
50-serien, östra Göteborg
70-serien: Angered
80-serien: Askim (?)
90-serien: Frölunda
10- och 20-serien: Stombussar
30- och 40-serien: Hisingen
60-serien: Centrum
10-Serien Stombuss & Spårvagn
20-Serien Stombussar & Lite hisingslinjer
30- & 40-Serien Hisingen
50-Serien Bergsjön
60-Serien Centrum
70-Serien Angered
80-Serien Askim & Sisjön
90-Serien Frölunda
Man skulle väl även kunna dela upp så 30-serien är västra och norra Hisingen medan 40-serien är östra? Om än med lite undantag eftersom alla i 20-serien inte fått nya nummer ännu.
20-Serien var väl Västra Hisingen
Vill minnas att man vill tömma 20 serien och lägga Metrolinjerna där och använda 16 till 19 för framtida spårvagnslinjer
Lite mer exakt är 1-15 väl i stort sett reserverade för spårväg
16-19 har alla nyligen haft avtalsskiften och där har man låtit linjerna behålla sina nummer. De lär få behålla sina nummer ett tag till, men 20 serierna håller på att reserveras för framtida stombuss/metrobusslinjer.
20 serien vae tidigare linjer i och omkring Torslanda
30 serien är de linjer som härjar runt omkring Eketrägatan och Hjalmar Brantingplatsen.
40 serien är Hisingen men lite mer norrut, runt Backa och Kärra
50 har inte använts till något särskilt geografiskt område. 50 och 52 har tidigare varit olika stombussar, 55 och 56 har använts som "innovationslinjer" för test av elbussar och autonoma bussar. 57 är en lokallinje i Bergsjön och 58 var en vanlig stadsbuss Bergsjön - City - Brottkärr (senare till Hisingen) och 59 en stadsbusslinje som kopplade samma Gullbergsvass industrier med centralen och Gamlestaden
60 linjer har utgått ifrån Redbergsplatsen och Marklandsgatan
70 är Angeredslinjer
80 är linjer Marklandsgatan och söderut mot Askim och Sisjön
90 linjer utgår ifrån Frölunda
50 linjer är linjer som går till eller passerar centrum. 1974 gjordes en linjenätsomläggning.
Linje 56 t ex är i stort sett samma som senare linje 58. Nr fanns samtidigt då 58 var en linje som ändrades till att utgå från västra delarna av Göteborg till Östra. Linje 56 var samma sträckning men utgick från centrum-posthuset- till östra delarna av Göteborg.
60 linjer äår centrum. Linje 60 och 61 blev senare linje 60. 62 en gammal linje Kallebäck-Redbergsplatsen ,senare förlängd till del av Partille. Avkortad till Östra Sjukhuset. Linje 63 gick från Centrum till baksidan av Fokushuset,senare indragen. 64 var en ny linje till Kallebäck från NE platsen. Senare ihopslagen med en linje Centrum-Marklandsgatan. Ytterligare senare delad så 64 delen är kvar fortfarande Centrum-Kallebäck (linje 18) men delen 50 går till Frölunda Torg. Ursprungligen gick linjen Tuve-Centrum till Marklandsgatan.
Sträckningen på linjen Eketrägatan-Centrum har ändrats så den går till Kungsportsplatsen via Heden. Tror man flyttat tillbaka. Denna slogs en gång cirka 1974 ihop med linje 61. Delar av 61 slogs också ihop med linje 40. I samband med ändring så gick 60 på andra sidan stan till Masthugget.
Jag tror inte man skall låsa sig helt och hållet till ett linjenummer. Och att de går i olika delar av staden. Ja delar av staden är ju fortfarande kontroversiellt. Vid Statskunskapen av GU utarbetades på uppdrag av politiker från Göteborg ett system med olika stadsdelar. Låter inte så kontroversiellt. Man nämnder och olika skulle tillsättas. Politiker behövde inte bo i de delar de satt i. Men ekonomin med budget delades i stadsdelar också. Torslanda påstås ha fått för litet pengar till en del sk "problem" men andra delar fick mera. Folk uppfattade att det var olika storlekar på olika saker. I princip skulle stadsdelarna fungera som separata kommuner.
GL/Göteborgs kommunalförbund införde en ny linjenumrering på sina busslinjer ca 1978-79 cirka. Kommer inte ihåg exakt datum. Även där kunde det bli problem då Älab senare hade egna linjenummer. Älab kom lite senare än GK/GL linjenummer. Dessa nummer var enkla att lära sig för järnvägskunniga. Linjenummer 300 runt Bohusbanan,400 runt BJ,500 runt VGJ,600 runt Boråsbanan ,700 runt VKB och sedan 800 (även senare 900) i norra Bohuslän (ny länshuvudman GBL). 200 var Öckerö och linjegrupp 100 var Göteborg Spårvägar sk "extralinjer".
I en tid då linjer blir genomgående kanske det tjänat ut sin roll med linjenummer för ett område. Även begreppet "stombuss" användes lite fel. I trafikförsörjningsplaner är stombuss enbart huvudlinje. Linjenummer är egentligen avsedda för att folk skall veta vart bussen går.
Alltså det finns flera saker som passar in på en benämning. Det finns inte något begrepp som är lättfattligt över tid. Hälsningar SS-n
Citat från: MinRobCop skrivet 17 juli 2023, 21:40:32 PM80 är linjer Marklandsgatan och söderut mot Askim och Sisjön
Förutom gamla 85 Backa - Brunnsparken - Masthugget..
Citat från: S Svensson skrivet 18 juli 2023, 09:30:34 AM50 linjer är linjer som går till eller passerar centrum. 1974 gjordes en linjenätsomläggning.
Linje 56 t ex är i stort sett samma som senare linje 58. Nr fanns samtidigt då 58 var en linje som ändrades till att utgå från västra delarna av Göteborg till Östra. Linje 56 var samma sträckning men utgick från centrum-posthuset- till östra delarna av Göteborg.
60 linjer äår centrum. Linje 60 och 61 blev senare linje 60. 62 en gammal linje Kallebäck-Redbergsplatsen ,senare förlängd till del av Partille. Avkortad till Östra Sjukhuset. Linje 63 gick från Centrum till baksidan av Fokushuset,senare indragen. 64 var en ny linje till Kallebäck från NE platsen. Senare ihopslagen med en linje Centrum-Marklandsgatan. Ytterligare senare delad så 64 delen är kvar fortfarande Centrum-Kallebäck (linje 18) men delen 50 går till Frölunda Torg. Ursprungligen gick linjen Tuve-Centrum till Marklandsgatan.
Sträckningen på linjen Eketrägatan-Centrum har ändrats så den går till Kungsportsplatsen via Heden. Tror man flyttat tillbaka. Denna slogs en gång cirka 1974 ihop med linje 61. Delar av 61 slogs också ihop med linje 40. I samband med ändring så gick 60 på andra sidan stan till Masthugget.
Jag tror inte man skall låsa sig helt och hållet till ett linjenummer. Och att de går i olika delar av staden. Ja delar av staden är ju fortfarande kontroversiellt. Vid Statskunskapen av GU utarbetades på uppdrag av politiker från Göteborg ett system med olika stadsdelar. Låter inte så kontroversiellt. Man nämnder och olika skulle tillsättas. Politiker behövde inte bo i de delar de satt i. Men ekonomin med budget delades i stadsdelar också. Torslanda påstås ha fått för litet pengar till en del sk "problem" men andra delar fick mera. Folk uppfattade att det var olika storlekar på olika saker. I princip skulle stadsdelarna fungera som separata kommuner.
GL/Göteborgs kommunalförbund införde en ny linjenumrering på sina busslinjer ca 1978-79 cirka. Kommer inte ihåg exakt datum. Även där kunde det bli problem då Älab senare hade egna linjenummer. Älab kom lite senare än GK/GL linjenummer. Dessa nummer var enkla att lära sig för järnvägskunniga. Linjenummer 300 runt Bohusbanan,400 runt BJ,500 runt VGJ,600 runt Boråsbanan ,700 runt VKB och sedan 800 (även senare 900) i norra Bohuslän (ny länshuvudman GBL). 200 var Öckerö och linjegrupp 100 var Göteborg Spårvägar sk "extralinjer".
I en tid då linjer blir genomgående kanske det tjänat ut sin roll med linjenummer för ett område. Även begreppet "stombuss" användes lite fel. I trafikförsörjningsplaner är stombuss enbart huvudlinje. Linjenummer är egentligen avsedda för att folk skall veta vart bussen går.
Alltså det finns flera saker som passar in på en benämning. Det finns inte något begrepp som är lättfattligt över tid. Hälsningar SS-n
GL bildades 1977 och fick tresiffriga linjenummer 1981.