****
Alltför sällan tog jag med mig kameran till jobbet. Någon gång inträffade det dock.
(http://i57.tinypic.com/263khgp.jpg)
I väntan på avgångstid på linje 134, i Östbergahöjden, tog jag ett självporträtt, när jag klippte biljetter. Året var 1972, och bussen var en H32 Büssing.
(http://i57.tinypic.com/2u9u1k8.jpg)
Biljettbordet, vid denna tid, kunde se ut så här. Detta är dock inte samma tillfälle som ovan, men året är 1972.
HJP
Citat från: HJP skrivet 17 december 2014, 12:39:18 PM
****
Alltför sällan tog jag med mig kameran till jobbet. Någon gång inträffade det dock.
(http://i57.tinypic.com/263khgp.jpg)
I väntan på avgångstid på linje 134, i Östbergahöjden, tog jag ett självporträtt, när jag klippte biljetter. Året var 1972, och bussen var en H32 Büssing.
(http://i57.tinypic.com/2u9u1k8.jpg)
Biljettbordet, vid denna tid, kunde se ut så här. Detta är dock inte samma tillfälle som ovan, men året är 1972.
HJP
Vilken härlig tidsbild!
Det var tider det när biljettering var en konstart!
Tack för den bilden!
:D
Mr H
(http://i601.photobucket.com/albums/tt93/GunnarD_photo/H21Soumlh27juli67BiljWeb_zpsf1e41218.jpg)
Citat från: HJP skrivet 17 december 2014, 12:39:18 PM
Biljettbordet, vid denna tid, kunde se ut så här. Detta är dock inte samma tillfälle som ovan, men året är 1972.
HJP
Åtta biljettyper! Hade vi verkligen så många 1972? Vill minnas att jag hade tre biljettyper framme på 141:an.
Bilden ovan, som tyvärr inte visar mig körandes H21 Capitol, togs på linje 36 vid Söderhallen 27 juli 1967.
Mvh Gunnar
Biljettklippning var naturligtvis en av de viktigaste sysslorna man hade som spårvagns- och busskoduktör. På linje 13, 14, 16 och 17 fungerade man som "frispringande" konduktör och hade en speciell handhållen biljetthållare i näven som, med lite list, kunde hålla fem olika biljettyper. Rabattbiljetterna sålde man ju inte så ofta så de låg i konduktörsväskan. Biljettången satt i en hållare på väskremmen. Men det fungerade och efter en tid så blev man riktigt snabb med hantering av biljetter och tilläggsbiljetter. Biljtternas datum- och tidmärkning gjorde man i viss mån innan avgång från ändstationen.
(http://i1174.photobucket.com/albums/r619/ericx2000/Postvagnen/Buses/BiljettblockSS_zps1a365164.jpg)
Ovan lokalbiljett överst och vanlig grundbiljett därunder.
(http://i1174.photobucket.com/albums/r619/ericx2000/Postvagnen/Buses/SS15orebilj290_zpsaae25d16.jpg)
En tilläggsbiljet för att åka över zongränsen mellan zon 1 (innerstaden) och zon 2. Biljetten sparade jag för den har samma nummer som mitt anställningsnummer hos SS.
(http://i1174.photobucket.com/albums/r619/ericx2000/Postvagnen/Buses/SStyp25081_zpsb564cd82.jpg)
Tilläggsbïljett för att korsa två zongränser. Det fanns ytterligare typer av tilläggsbiljetter.
(http://i1174.photobucket.com/albums/r619/ericx2000/Postvagnen/Buses/SSrabattbilj284_zps9986e257.jpg)
Rabattbiljett.
M v h
Ingwar
Det var tider det när man fick klippa biljetter och rabattkort i Borås hade vi liknande biljettbord men inte lika många hållare men samma princip .. och nog 17 gick det rätt fort att lasta mycket folk på den tiden
Citat från: Gunnar D skrivet 17 december 2014, 17:44:31 PM
Åtta biljettyper! Hade vi verkligen så många 1972? Vill minnas att jag hade tre biljettyper framme på 141:an.
Mvh Gunnar
****
Mina bilder är från mars 1972. Jag vill minnas att enhetstaxan infördes på sommaren 1972. Den reducerade antalet biljetter radikalt.
Citat från: Ingwar Åfeldt skrivet 17 december 2014, 22:45:17 PM
Biljettklippning var naturligtvis en av de viktigaste sysslorna man hade som spårvagns- och busskoduktör. På linje 13, 14, 16 och 17 fungerade man som "frispringande" konduktör och hade en speciell handhållen biljetthållare i näven som, med lite list, kunde hålla fem olika biljettyper. Rabattbiljetterna sålde man ju inte så ofta så de låg i konduktörsväskan. Biljettången satt i en hållare på väskremmen. Men det fungerade och efter en tid så blev man riktigt snabb med hantering av biljetter och tilläggsbiljetter. Biljtternas datum- och tidmärkning gjorde man i viss mån innan avgång från ändstationen.
M v h
Ingwar
****
Tackar&Bockar!
70 öre som grundpris. Det var tider det :)
Citat från: Gunnar D skrivet 17 december 2014, 17:44:31 PM
(http://i601.photobucket.com/albums/tt93/GunnarD_photo/H21Soumlh27juli67BiljWeb_zpsf1e41218.jpg)
Åtta biljettyper! Hade vi verkligen så många 1972? Vill minnas att jag hade tre biljettyper framme på 141:an.
Bilden ovan, som tyvärr inte visar mig körandes H21 Capitol, togs på linje 36 vid Söderhallen 27 juli 1967.
Mvh Gunnar
Det var väl Nyboda som körde 36:an då med Capitol och Metropol eller minns jag fel?
Fanns anslaget om lokalbiljetter ovanför föraren th i alla bussar eller var det just i
ytterplacerade bussar som ytterligare skulle indikera att den här bussen varken
tillhör Hornsberg eller Söderhallen?
Mr H
Citat från: Mr H skrivet 18 december 2014, 13:14:47 PM
Det var väl Nyboda som körde 36:an då med Capitol och Metropol eller minns jag fel?
Fanns anslaget om lokalbiljetter ovanför föraren th i alla bussar eller var det just i
ytterplacerade bussar som ytterligare skulle indikera att den här bussen varken
tillhör Hornsberg eller Söderhallen?
Mr H
Ja, Nyboda hade väl linje 36 1967.
Alla bussar som regelmässigt trafikerade ytterstaden borde ha haft anslaget, även Hornsbergs Capitoler på linje 65 och 66. Men är osäker på hur det var. Lokalbiljetten tror jag introducerades i slutet av 50-talet och jag minns när jag såg anslaget första gångerna på bussarna i sydväst. Blev imponerad och såg fram emot att få köpa en sådan biljett.
/Gunnar
Hej! Intressanta biljettbilder som även väcker minnen hos en resenär! Gunnars bild från H21:ans förarplats är samtidigt en studie i "The American Style" vad beträffar vindrutornas utformning och den tjusiga ratten som satt i första generationen SS-Capitoler. Synd att ingen buss i den Stockholmska versionen blev bevarad! Hälsn. BengaB40
Ja, det fanns en uppsjö av blijettyper, minst två av varje valör. Vissa valörer fanns det ännu fler av för olika ändamål. Här är lite biljetter från några år i 60-talets början när grundpriset var 60 resp.70 öre.
(http://harald.nordius.se/bilder/SSbiljetter.jpg)
Vit 60/70-öres såldes på ytnätets stadslinjer, gråblå på ytnätets förortslinjer, vit med påtryckt T i innerstadens spärrar. Så har vi 60-öres lokalbiljett som gällde i hela Västerort utanför Alvik eller Söderort utanför Liljeholmen/Gullmarsplan. Tegelfärgad 80-öres för zon 1 och 2 såldes i innerstadens spärrar. Det fanns också vit som såldes i zon 2. Den nedersta 80-öres är från när grundpriset var 70 öre. Den är klippt med I-tång vilket betyder innerstadsspärr. Eftersom den gäller i zon 2 och 3 måste det vara en zongränsstation, i det här fallet Thorildsplan eller Kristineberg eftersom den är klippt vid B. Vit 90-öres är såld i ytterstaden på en anslutningslinje (klippt med rundtång). Vit enkronas är såld i zon 3 på Hagsätralinjen (V-tång för Vantörsbanan). Vit 1.10 är såld i zon 4 som bara fanns i väster.
CitatBiljettbordet, vid denna tid, kunde se ut så här. Detta är dock inte samma tillfälle som ovan, men året är 1972.
Hej Hjp
På bilderna ser man att de översta biljetthäftena sitter fastklämda något högre upp än vad som är tänkt. Vad var tanken med detta?
Jag vill bara komplettera med en bild på ett viktigt verktyg för alla gamla biljetter, biljettången! Den avbildade tången använde jag under första halvan av 70-talet som bussförare.
(http://i1174.photobucket.com/albums/r619/ericx2000/Postvagnen/Buses/SJ_tang_zpse4ae6d58.jpg)
M v h
Ingwar
Citat från: Rickson skrivet 19 december 2014, 17:38:32 PM
Hej Hjp
På bilderna ser man att de översta biljetthäftena sitter fastklämda något högre upp än vad som är tänkt. Vad var tanken med detta?
****
Jag ville ha biljetterna i en bestämd ordning. De två översta blocken är praktiskt taget nya, och därmed tjocka. Det gjorde att det blev svårt att riva av en biljett från de två tunna blocken på raden nedanför. När dessa block tog slut, och ersattes med nya, så kunde de översta flyttas ner i hållaren.
Kul att du frågade, för jag fick fundera en stund, innan jag kom ihåg hur det var ;)
CitatJag ville ha biljetterna i en bestämd ordning. De två översta blocken är praktiskt taget nya, och därmed tjocka. Det gjorde att det blev svårt att riva av en biljett från de två tunna blocken på raden nedanför. När dessa block tog slut, och ersattes med nya, så kunde de översta flyttas ner i hållaren.
Kul att du frågade, för jag fick fundera en stund, innan jag kom ihåg hur det var ;)
Jo jag förstod att det var nån klurig tanke med det hela! Vad gäller biljettklippandet så måste ju det ha alstrat en hel del små utstansade pappersbitar som låg o drällde precis överallt runt förarplatsen?
Citat från: Rickson skrivet 20 december 2014, 14:01:48 PM
Jo jag förstod att det var nån klurig tanke med det hela! Vad gäller biljettklippandet så måste ju det ha alstrat en hel del små utstansade pappersbitar som låg o drällde precis överallt runt förarplatsen?
****
Ja, så blev det säkert. Det blev städarens sak att sopa bort dessa. Kanske man skulle ha blivit biljettoman och samlat dem, som Hasse Alfredsson, 4:50 in i denna sketch:
https://www.youtube.com/watch?v=_i-r-5vgsf4 ;)
Citat från: HJP skrivet 20 december 2014, 15:25:59 PM
****
Ja, så blev det säkert. Det blev städarens sak att sopa bort dessa. Kanske man skulle ha blivit biljettoman och samlat dem, som Hasse Alfredsson, 4:50 in i denna sketch:
https://www.youtube.com/watch?v=_i-r-5vgsf4 ;)
För att inte tala om "avrivarna" som var hett eftertraktade när man var liten. Det var biljettstammen som återstod efter att sista biljetten i blocket hade sålts. Starkast minns jag när man steg på släpvagnarna B12/B29 på linje 16/17. Först kollades bagagehyllorna sedan golven och sist frågade man konduktören: "Finns det några avrivare?" Jag vill minnas att de vita avrivarna (grundbiljett) var vanligast sedan kom de blå (tilläggsbiljett zon 1-2) och mest sällsynt var de röda (zon 1-3). Tror det var de färgerna. Fick en röd iaf en gång! :D
När jag sedan en dag 1971 körde linje 130 kom det på en liten kille med sin pappa och killen frågade: "Finns det några avrivare?" Då kände man igen sig men tyvärr hade jag ingen just då.
/Gunnar
Citat från: Gunnar D skrivet 20 december 2014, 15:51:38 PM
För att inte tala om "avrivarna" som var hett eftertraktade när man var liten. Det var biljettstammen som återstod efter att sista biljetten i blocket hade sålts. Starkast minns jag när man steg på släpvagnarna B12/B29 på linje 16/17. Först kollades bagagehyllorna sedan golven och sist frågade man konduktören: "Finns det några avrivare?" Jag vill minnas att de vita avrivarna (grundbiljett) var vanligast sedan kom de blå (tilläggsbiljett zon 1-2) och mest sällsynt var de röda (zon 1-3). Tror det var de färgerna. Fick en röd iaf en gång! :D
När jag sedan en dag 1971 körde linje 130 kom det på en liten kille med sin pappa och killen frågade: "Finns det några avrivare?" Då kände man igen sig men tyvärr hade jag ingen just då.
/Gunnar
****
Ja, det var tider det :D
Man kunde göra små "filmer" med rörliga sträckgubbar på dem. Det var före datorspelens tid ;)
(http://i601.photobucket.com/albums/tt93/GunnarD_photo/H20FriInt24aug67Web_zps47ac09ad.jpg)
Så här i juletid ska väl Volvo-diggarna ha sitt också. Här är förarplatsen på H20 5225 (Volvo/HS 1956) på linje 73 vid ändhpl Frihamnen 24 aug 1967. Biljettblocken och klipptången är redo och i övre högra hörnet skymtar anslaget för lokalbiljett. Kanske kommer det att säljas någon sådan nere vid Hammarby Industri.
Mvh Gunnar
Hej! Här är en Volvo-diggare som tackar för denna vackra detaljstudie i svartvitt från en härlig epok i Stockholmska kollektivtrafiken! Kul med jämförelsen från förarplatsen mellan H20 och H21 som visats tidigare i tråden! Hälsn. BengaB40
Tänkte komplettera biljettvisningarna med några exempel på de blockbiljetter som vi sålde på linjerna 603, 604 och 742. Ett par biljetter för Solvallaturen, linje 79, fick också plats.
(http://i754.photobucket.com/albums/xx185/RML2553/Bussar/Foumlrortsbiljetter600-b_zps917dc6cc.jpg)
Det hade blivit trångt i Enebybergsgaraget, så 3(?) februari 1969 tog Hornsbergshallen över linjerna 603 och 604. 742 började den 1 september att köras med bussar utsatta från Söderhallen men med personal från Hammarbyhallen.
Grundavgiften var inledningsvis en krona resp. 50 öre för reducerat pris. Den höjdes senare till 1:20 (-:60) - under 1971 var det väl?
20, 40 och 80 öres tilläggsbiljetter användes för att reslängdstaxan enligt förortsmodell skulle kunna tillämpas på samma vis som tidigare (då Almexmaskiner hade använts.) Maxbelopp på 604 var 1:80 och på 742 2:20. För tillägget 1:20 gavs en 80-öres och en 40-öresbiljett. I samlingen ovan syns också en tilläggsbiljett på 1:20, den nämns inte i någon taxebeskrivning som jag har. Någon som minns vad den användes till?
Och så till något helt annat: Lokalbiljett såldes inte och gällde inte på linje 73. Ett undantag fanns - passagerare från linje 70 (senare 130) med lokalbiljett ägde rätt att göra övergång till de extravagnar som fortsatte från Luma till Sickla Bro. I motsatt riktning fick man lösa biljett först efter övergång till 70 /130. Källa: S.k. linjeuppgiftsblad för 73:an.
Citat från: Hobgoblin skrivet 22 december 2014, 17:47:12 PM
742 började den 1 september att köras med bussar utsatta från Söderhallen men med personal från Hammarbyhallen.
Grundavgiften var inledningsvis en krona resp. 50 öre för reducerat pris. Den höjdes senare till 1:20 (-:60) - under 1971 var det väl?
20, 40 och 80 öres tilläggsbiljetter användes för att reslängdstaxan enligt förortsmodell skulle kunna tillämpas på samma vis som tidigare (då Almexmaskiner hade använts.) Maxbelopp på 604 var 1:80 och på 742 2:20. För tillägget 1:20 gavs en 80-öres och en 40-öresbiljett. I samlingen ovan syns också en tilläggsbiljett på 1:20, den nämns inte i någon taxebeskrivning som jag har. Någon som minns vad den användes till?
Och så till något helt annat: Lokalbiljett såldes inte och gällde inte på linje 73. Ett undantag fanns - passagerare från linje 70 (senare 130) med lokalbiljett ägde rätt att göra övergång till de extravagnar som fortsatte från Luma till Sickla Bro. I motsatt riktning fick man lösa biljett först efter övergång till 70 /130. Källa: S.k. linjeuppgiftsblad för 73:an.
Enligt taxematrisen för enkla biljetter på linje 742 fr.o.m. 15 dec 1971 var grundavgiften 1:20 och maxavgiften 2:40. Därtill fanns ett nattillägg på 1:20. En tilläggsbiljett på 1:20 var således väl motiverad och kanske infördes något senare än de andra tilläggsbiljetterna.
Jag var lite osäker om lokalbiljett på linje 73, men nu vet jag. Tack! Kanske var anslaget om lokalbiljett uppsatt på alla bussar som möjligen kunde trafikera linjer där dessa såldes.
/Gunnar
Citat från: Gunnar D skrivet 22 december 2014, 20:01:08 PM
Enligt taxematrisen för enkla biljetter på linje 742 fr.o.m. 15 dec 1971 var grundavgiften 1:20 och maxavgiften 2:40. Därtill fanns ett nattillägg på 1:20. En tilläggsbiljett på 1:20 var således väl motiverad och kanske infördes något senare än de andra tilläggsbiljetterna.
/Gunnar
Så var det nog betr. 1:20-biljetten. Den hade behövts från början! Jag körde bara 742 vid två-tre tillfällen, i början av 1970, och de flesta löste ju avgiften 2:20, så de högre valörerna av tillägg tog så småningom slut och jag fick lämna sex st 20-öres tillägg varje gång. Jag hade bytt tjänst med en kollega i Hammarby som ville köra Büssing och jag var inte helt beredd på den större biljettåtgången jämfört med på 603-4. Men roligt var det med dessa Leylandkörningar (som med det mesta som avvek från det inkörda).
/Hasse
I Uppsala kallade barnen biljettstammarna för "tombiljetter". "Finns det tombiljetter" kom de och frågade. Jag har inget minne av att barn kom och frågade efter "avrivare" i Stockholm under andra halvan av 60-talet, men det fanns väl inte så många barn kvar i närheten av spårvagnarnas ändstationer då. Barnfamiljerna bodde väl i förorterna vid det laget. Men min mor som var barn i Stockholm på 20-talet berättade att de brukade tigga avrivare på spårvagnarna för att rita filmer på.
Vad gäller klippen så kunde man ju om man ville ha det snyggt omkring sig hålla sig över en papperskorg när man klippte. När jag arbetade i Uppsala hade jag en tid en tång med uppsamlare. Det var en liten låda av plåt som man sköt på tångens undre del så att klippen samlades i den.
Uppsamlar hade vi även i Borås den fick en tömma rätt ofta men en slapp ju allt klipp på golvet.. ;)
Enebyberg och Råsta hade Almex-maskiner. Någon som har bilder?
Citat från: Buss-busen skrivet 04 januari 2015, 13:36:57 PM
Enebyberg och Råsta hade Almex-maskiner. Någon som har bilder?
Varken från Enebyberg eller Råsta men likväl en Almexmaskin.
Plåtad i Göteborgsbussen 1311 vid Härryda station våren 1976.
(http://i1183.photobucket.com/albums/x478/hulben/Nr%203/137_10r_zpsce7ca4d5.jpg)
Och här kommer mer av samma sort. Bilderna tagna i SJ CF 0161 i mitten av 60-talet.
(http://i1174.photobucket.com/albums/r619/ericx2000/Postvagnen/Buses/SJ_0161_zps91af5e6c.jpg)
(http://i1174.photobucket.com/albums/r619/ericx2000/Postvagnen/Buses/AlmexMaskin_zpse0de2dd3.jpg)
Och en att 10-klipp biljett för samma maskin.
(http://i1174.photobucket.com/albums/r619/ericx2000/Postvagnen/Buses/SJ10-biljett_zps1316fbab.jpg)
M v h
Ingwar
(http://i601.photobucket.com/albums/tt93/GunnarD_photo/H24Hu5jan73Web_zps4d2342f4.jpg)
...och här syns en mindre Almexmodell i en H24 Capitol inom SL Huddinge 5 jan 1973 - 42 år sedan! Bärhandtaget längst till höger runt vindrutetorkarvredet. Föraren studerar en "spec" som diskuterats i annan tråd.
Mvh Gunnar
Färdskrivare i en stadsbuss?
Den lille Almex-modellen som Gunnar D viser her brukte jeg selv fra 1969 til 1980 som var årene for min busskarriere.
Selskapet mitt hadde tatt denne lille modelen i bruk allerede tidlig på 60-tallet.
I Norge så måtte alle dieseldrevne kjøretøy på den tiden betale såkalt kilometeravgift. Opprinnelig var dette en mekanisk teller
plassert i navet på venstre forhjul, en utsatt plassering med tanke på skader.
Derfor ble det på 70-tallet i Norge tillatt med det nye kombinasjonsintrumentet fartsviser (spedometer), km.teller og plombert
"färdskriver". Dette var før kjøre/hviletid ble oppfunnet så dette instrumentet ble kun beyttet til å lese av utkjørt kilometerstand
hver måned for innsending/betaling av kilometeravgiften. Dersom denne avgiften ikke ble punktlig betalt så ble kjøretøyet avskiltet.
For oss sjåfører så hadde denne "färdskriveren" ingen praktisk betydning, vi hadde liggende 2-3 papirskiver i bussen, og byttet disse
når de begynte å bli fillete, opphakket slik at skrivernålen hang seg fast i papiret.
Almexen ble benyttet av mitt selkap helt frem til dette ble overtatt av en større busssammenslutning i 1986.
Citat från: zjbus skrivet 05 januari 2015, 17:35:17 PM
Färdskrivare i en stadsbuss?
En registrerande hastighetsmätare som visar hastighet de senaste 520 m. Det är en glasskiva som är infärgad med vit färg och en nål som drar ett streck i färgen. Skivan vrids runt med en hastighet som är proportionell mot fordonets hastighet. En rulle smetar ut färgen efter 520 m så att ny registrering kan ske. SS Metropol och Capitol hade sådana och de finns fortfarande i Göteborgs spårvagnar av typerna M28 och M29. Vid olyckor tar man ut skivan så att registreringen bevaras. Tillverkare var Hasler.
Citat från: Harald Nordius skrivet 05 januari 2015, 19:04:22 PM
En registrerande hastighetsmätare som visar hastighet de senaste 520 m. Det är en glasskiva som är infärgad med vit färg och en nål som drar ett streck i färgen. Skivan vrids runt med en hastighet som är proportionell mot fordonets hastighet. En rulle smetar ut färgen efter 520 m så att ny registrering kan ske. SS Metropol och Capitol hade sådana och de finns fortfarande i Göteborgs spårvagnar av typerna M28 och M29. Vid olyckor tar man ut skivan så att registreringen bevaras. Tillverkare var Hasler.
Tack för info
Citat från: Harald Nordius skrivet 05 januari 2015, 19:04:22 PM
En registrerande hastighetsmätare som visar hastighet de senaste 520 m. Det är en glasskiva som är infärgad med vit färg och en nål som drar ett streck i färgen. Skivan vrids runt med en hastighet som är proportionell mot fordonets hastighet. En rulle smetar ut färgen efter 520 m så att ny registrering kan ske. SS Metropol och Capitol hade sådana och de finns fortfarande i Göteborgs spårvagnar av typerna M28 och M29. Vid olyckor tar man ut skivan så att registreringen bevaras. Tillverkare var Hasler.
****
Büssing och Leyland, vid SL, hade det också. Till skillnad från "riktiga" färdskrivare, kallades de för färgskiva.
(http://i601.photobucket.com/albums/tt93/GunnarD_photo/HaslerWeb_zps52ad01e6.jpg)
Citat från: Harald Nordius skrivet 05 januari 2015, 19:04:22 PM
En registrerande hastighetsmätare som visar hastighet de senaste 520 m. Det är en glasskiva som är infärgad med vit färg och en nål som drar ett streck i färgen. Skivan vrids runt med en hastighet som är proportionell mot fordonets hastighet. En rulle smetar ut färgen efter 520 m så att ny registrering kan ske. SS Metropol och Capitol hade sådana och de finns fortfarande i Göteborgs spårvagnar av typerna M28 och M29. Vid olyckor tar man ut skivan så att registreringen bevaras. Tillverkare var Hasler.
Här ovan en närbild på denna. Vill minnas att den även registrerade när fordonet bromsades.
Mvh Gunnar
Fanns detta redan 1962 eller är det en efterhandsmontering?
Enbart i Sthlm eller i fler städer?
Citat från: zjbus skrivet 06 januari 2015, 13:58:22 PM
Fanns detta redan 1962 eller är det en efterhandsmontering?
Enbart i Sthlm eller i fler städer?
Fanns väl i SS Metropoler från leveransen 1953 och i Göteborgs (GS) bussar under 60- och 70-talen. Andra kanske vet mer.
/Gunnar
Citat från: Gunnar D skrivet 07 januari 2015, 13:42:04 PM
Fanns väl i SS Metropoler från leveransen 1953 och i Göteborgs (GS) bussar under 60- och 70-talen. Andra kanske vet mer.
/Gunnar
Tack för info, hur var det med andra stadsbussar i Sthlm under 60 och 70-talet?
Citat från: zjbus skrivet 07 januari 2015, 13:56:50 PM
Tack för info, hur var det med andra stadsbussar i Sthlm under 60 och 70-talet?
Fanns väl i alla bussar levererade till SS/SL från 1953 till och med åtminstone 1967.
/Gunnar
Citat från: Gunnar D skrivet 07 januari 2015, 14:03:14 PM
Fanns väl i alla bussar levererade till SS/SL från 1953 till och med åtminstone 1967.
/Gunnar
Ok, tack än en gång
Mvh zjbus
Citat från: Gunnar D skrivet 07 januari 2015, 14:03:14 PM
Fanns väl i alla bussar levererade till SS/SL från 1953 till och med åtminstone 1967.
/Gunnar
Hur var det med H15?
Hade de färdskrivare eller någon modell av skrivande mätare? Inget alls?
Mr H
Citat från: Mr H skrivet 07 januari 2015, 14:46:15 PM
Hur var det med H15?
Hade de färdskrivare eller någon modell av skrivande mätare? Inget alls?
Mr H
H15 hade väl inte ens hastighetsmätare...
/Gunnar
Citat från: Bengt H skrivet 04 januari 2015, 17:31:19 PM
Varken från Enebyberg eller Råsta men likväl en Almexmaskin.
Plåtad i Göteborgsbussen 1311 vid Härryda station våren 1976.
(http://i1183.photobucket.com/albums/x478/hulben/Nr%203/137_10r_zpsce7ca4d5.jpg)
Underbar bild Wilson med hög/låg och Almex kan det bli bättre?? :)