Var och blir ju salig på sin fason, men just detta tidsfördriv ser jag själv som lite för arbetsamt... Å andra sidan kräver det både god lokal- och linjekännedom. Kanske något man borde införa i utbildningssyfte om inte annat...? Åsså tillkommer ju motionsbiten på kuppen. :P ;)
»Race the bus sprint - Bromsten till Rissne« (https://www.youtube.com/watch?v=fA57aWDWdjY)
Linje 651 känns som lagom längd att pröva detta på. Däremot kanske 639 blir lite svårare? ;)
Jag och en kompis har i många år funderat på att göra något liknande, men det har inte blivit av ännu. Kanske dags nu när fenomenet verkar ha blivit populärt?
Sedan brukar undertecknad dagligen älga mellan Tekniska högskolan och Rådmansgatan, vilket går snabbare än att ta tunnelbanan, men det är ju inte riktigt samma sak eftersom tunnelbaneresan kräver ett byte. En gång för några år sedan kom jag med 43:an från Ruddammen och skulle byta till 4:an vid hållplats Odengatan, men då hade blåbussen precis gått. Eftersom jag inte ville stå och vänta sprang jag förbi bussen och klev på vid Roslagsgatan istället... ;) Det gick faktiskt ganska lätt, för när det är rusningstrafik behöver man inte direkt vara elitlöpare för att springa ikapp med 4:an. :P
HEJ
Finns en bättre version, som 2 av mina yngre bröder testade när dom var tonåring.
På den tiden gick linje 2 en mindre väg utan hållplatser som gjorde avståndet mellan hållplatserna dryga 2 kilometer.
Bröderna är tvillingar, och kan om dom vill se och låta väldigt lika.
Den ena åker med bussen med några kamrater (som tyvärr inte kunde filma då mobilerna saknade sådan funktion då)
Kamraterna och den ena brodern lever om lite mer än vanligt så att föraren ska märka honom men inte mer än så.
Sedan plingar han vid den sista hållplatsen innan 2 kilometer sträckan och kliver av och ser samtidigt till att han ser till att föraren märker honom.
Kamraterna sitter kvar ombord dock.
Bussen accelererar upp till lovliga 70 och håller dom sedan konstant i 2 kilometer.
Vid nästa hållplats kommer broder 2 springande och viftar så föraren stannade vid hållplatsen.
Broder är helt svettig (vatten i flaska i ansiktet kan göra resultat) och andas tungt och andfådd och när föraren öppnar dörren kliver han ombord och säger tack för att du stannande, glömde ta med mig väska när jag klev av vid förra hållplatsen....
Minen på föraren var enligt dom ombordvarande kompisarna visst obetalbar.
/Jona
PS glömde nämna det, men historien utspelade sig i utkanten av Sundsvall.
Usch, den där filmen påminde mig om en vårmorgon 2006 när jag precis missade 66:an mot skolan vid Södra station. Jag satte fart på de stackars benen, sprang via Medborgarplatsen och hann till hållplats Östgötagatan. Ingen lång sträcka, men jag var rätt otränad så det tog på krafterna. Mina kompisar som redan var ombord undrade varför jag steg på där samt varför jag verkade döende... :P