(http://i523.photobucket.com/albums/w354/LYR_album/H16_SSMFA039277S_zps6886d7fd.jpg) (http://s523.photobucket.com/user/LYR_album/media/H16_SSMFA039277S_zps6886d7fd.jpg.html)
Detta är en SS-buss H16 - eller kanske en H16A...
är skillnaden synlig eller ligger den på det tekniska planet? Taket ser något pressat ut med längsgående förstärkningar,
eller kanske spår av kondens...Jag har mig veterligt inte tidigare sett busstypen från ovan.
Klarabergsgatan österut. T.h. Klarabergsgatan 33 före Klara Östra kyrkogata och Klarabergsgatan 27 före korsningen av Drottninggatan.
Vid husen i fonden ligger nu Sergels Torg
Foto från Stockholms stadsmuseum
/LYR
Skillnaden är teknisk och är synlig. Under vänster framruta ser man påfyllningsröret för olja till hydraulväxeln system Lysholm-Smith. Under det kan man ana nivåglaset. Jämför den här bilden (http://www.omnibuss.se/forum/index.php/topic,60280.0.html) på en H15. Det är alltså en H16. H16A hade en Wilson planetväxellåda.
Nu var väl frågan om man kunde se skillnad på H16 och H16A, och inte på H15-H16. För den senare skillnaden ser man lätt genom att titta på fönstren. Ang. skillnaden H16-H16A har jag fått för mig att det handlar om att A betyder att de kan dra släpbussar.
Kanske syns skillnaden i så fall om bussen är avbildad bakifrån på någon slags kopplingsanordning för släpen?
Kanske är detta bara svammel från min sida? Och kanske finns det andra skillnader också?
I SS Trafikhandbok 4 från 1957 står det att H15 och H16 har kraftöverföring via hydraulisk växellåda typ Lysholm-Smith. H15A och H16A har kraftöverföring via växellåda typ Wilson. Några andra skillnader pekas inte ut. SS hade 45 H16 och 15 H16A. Motsvarande siffror för H15 var 115 respektive 35 för H15A.
M v h
Ingwar
Tack för alla svar, hur som helst tycker jag att H16 har en mycket mer stilren kaross från ASJ/Linköping, till skillnad mot Hägglundarna från Ö-vik.
/LYR
Citat från: Mr G skrivet 10 oktober 2013, 21:11:08 PM
Nu var väl frågan om man kunde se skillnad på H16 och H16A, och inte på H15-H16. För den senare skillnaden ser man lätt genom att titta på fönstren. Ang. skillnaden H16-H16A har jag fått för mig att det handlar om att A betyder att de kan dra släpbussar.
Kanske syns skillnaden i så fall om bussen är avbildad bakifrån på någon slags kopplingsanordning för släpen?
Kanske är detta bara svammel från min sida? Och kanske finns det andra skillnader också?
Ja, det finns den skillnaden som jag beskrev. H15 och H16 har ett påfyllningsrör för hydraulväxeln under vänster framruta och ett nivåglas under röret. De är lika i det avseendet eftersom det är samma chassi med samma växel. H15A och H16A har inget sådant påfyllningsrör eftersom de har en annan växellåda.
Citat från: LYR skrivet 10 oktober 2013, 19:50:47 PM
(http://i523.photobucket.com/albums/w354/LYR_album/H16_SSMFA039277S_zps6886d7fd.jpg) (http://s523.photobucket.com/user/LYR_album/media/H16_SSMFA039277S_zps6886d7fd.jpg.html)
Intressant att se polisbilen som stannat snett bakom PVn med takgök. På den tiden hade de ingen tydlig markering av polisbilarna. Taksökare och ett rödljus på varje sida av vindrutorna. Plus sirén förstås.
M v h
Ingwar
Citat från: Mr G skrivet 10 oktober 2013, 21:11:08 PM
Nu var väl frågan om man kunde se skillnad på H16 och H16A, och inte på H15-H16. För den senare skillnaden ser man lätt genom att titta på fönstren. Ang. skillnaden H16-H16A har jag fått för mig att det handlar om att A betyder att de kan dra släpbussar.
Kanske syns skillnaden i så fall om bussen är avbildad bakifrån på någon slags kopplingsanordning för släpen?
Kanske är detta bara svammel från min sida? Och kanske finns det andra skillnader också?
Det var nog så att bussarna med Wilsonlåda var lämpligare som dragare för släpbussar än de övriga. Kan vara så att man satte Wilsonlåda i bussarna just med tanken på att de skulle kunna dra släp. Linjen mot Tallkrogen hade ju en intensiv trafik med dessa ekipage innan tunnelbanan kom igång.
Citat från: Björn Forslund skrivet 11 oktober 2013, 15:35:24 PM
Det var nog så att bussarna med Wilsonlåda var lämpligare som dragare för släpbussar än de övriga. Kan vara så att man satte Wilsonlåda i bussarna just med tanken på att de skulle kunna dra släp. Linjen mot Tallkrogen hade ju en intensiv trafik med dessa ekipage innan tunnelbanan kom igång.
Hm jag kanske minns fel nu men fanns det inte några H15A/H16A som INTE hade dragutrustning (enligt vagnförteckningarna)?
Mr H
A1176 var en H16 utan A enligt Svensk Busshistoria, men på den här bilden (http://sparvagsmuseet.sl.se/databas/buss-typ-h16-aktervy-48221/) hos Spårvägsmuseet. ser man att den är utrustad för att dra släp. Framgår det av någon vagnförteckning vilken typ 1176 var? Har Svensk Busshistoria rätt?
Jag har lite svårt att förstå varför man inte skulle ha kunnat dra släp med Lysholm-Smiths hydraulväxel. En sådan satt ju också i lokomotor litt. Z43 som drog betydligt tyngre lass än en släpbuss.
Citat från: Harald Nordius skrivet 11 oktober 2013, 18:14:14 PM
A1176 var en H16 utan A enligt Svensk Busshistoria, men på den här bilden (http://sparvagsmuseet.sl.se/databas/buss-typ-h16-aktervy-48221/) hos Spårvägsmuseet. ser man att den är utrustad för att dra släp. Framgår det av någon vagnförteckning vilken typ 1176 var? Har Svensk Busshistoria rätt?
Jag har lite svårt att förstå varför man inte skulle ha kunnat dra släp med Lysholm-Smiths hydraulväxel. En sådan satt ju också i lokomotor litt. Z43 som drog betydligt tyngre lass än en släpbuss.
Enligt SS vagnförteckning var 1172 o 1176 de enda H16 som var försedda med drag. Vad gäller H16A hade nästan alla drag och bromsventil och användes med de 10 släpbussarna.
En Wilsonlåda är lämpligare än Lysholm-Smith då den förstnämnda har fler växlar att välja på vilket är bra vid tunga lass och motlut som upp mot Skanstullsbron.
Att jämföra med lokomotorer är svårt eftersom järnvägar är byggda på ett annat sätt med mindre lutning och rullmotstånd. Dessutom har en lokomotor en helt annan utväxling.
Nej en Wilsonlåda har bara ett antal fasta utväxlingar. Uppsalas B657 hade fyra och jag gissar att det var detsamma på H15A och H16A. En hydraulisk momentomvandlare som Lysholm-Smith har steglöst variabel utväxling, d.v.s ett "oändligt" antal utväxlingar. Med en hydraulisk momentomvandlare kan man låta motorn gå med konstant varvtal, t.ex. det som ger maximalt vridmoment. Möjligen kan kylningen av hydrauloljan ha varit ett problem när man drog släpvagn, men det borde ha kunnat lösas med en större oljekylare.
Citat från: Harald Nordius skrivet 11 oktober 2013, 20:21:26 PM
Nej en Wilsonlåda har bara ett antal fasta utväxlingar. Uppsalas B657 hade fyra och jag gissar att det var detsamma på H15A och H16A. En hydraulisk momentomvandlare som Lysholm-Smith har steglöst variabel utväxling, d.v.s ett "oändligt" antal utväxlingar. Med en hydraulisk momentomvandlare kan man låta motorn gå med konstant varvtal, t.ex. det som ger maximalt vridmoment. Möjligen kan kylningen av hydrauloljan ha varit ett problem när man drog släpvagn, men det borde ha kunnat lösas med en större oljekylare.
Det var ju det man hade problem med tidigare, därav extra oljekylare på "doggarna" Tror inte att det hade gått att lägga i direktläget över huvudtaget med en tung släpbuss efter och relativt korta avstånd mellan stoppen.
Wilsonlådan med sina planetväxlar är bättre lämpad även om den också har en hydraulisk converter.
Underlitterat A avsåg just wilsonlåda. Samtliga H16A så när som på en, 1138, kom redan -48. Övriga 1225. 1233-...-1258 kom -49 och utrustade för släp (således ingen H15A). En kuriositet gällande 1225 var att denna
1950 försågs med "tillsats" för att möjliggöra automatväxling (liknande åtgärd utfördes i början av 80-talet
på 4758 och 5403). Dessutom togs 1225 in för den helrevision av höghusen som pågick 1951-55, varvid den
fick sin skadade ASJ-kaross ersatt med en just reviderad H&S (från 1117), och blev H15. EJ H15A emedan
wilsonlådan togs ur och ersattes med Atlaslåda. Året efteråt utbyttes karossen mot en hägglundare och 1225
blev H16. Rörande taket är det just förstärknigsvalkar längs plåten (ASJ ville överge takväven). Bilden skvallrar
om att den renoverats -53 emedan den fått gumminfattade vindrutor; senare revisioner (ca -54) fortsatte man
med det ursprungliga utförandet med de traditionella siktrutorna. Mvh, UE.
Hej! Här finns mycket att hämta om SS H16! Tycker som LYR att H16 var ett strå vassare än H15 exteriört men det finns tydligen mycket under skalet att diskutera! Det har väl diskuterats tidigare hur H16 blev H15 och förhoppningsvis får vi förklaringen framöver här och framöver! Hälsn. BengaB40
Det blev åtskilliga karossbyten, särskilt åren 1949-54, mycket beroende på nödvändiga takförstärkningar som
fick göras i Ö-vik. Föranledde en del palaver mellan Sc.-V. och H&S, båda skyllde på varann. Chassierna var
kapade omedelbart efter bakhjulen eftersom man ville få så lätta bussar som möjligt, vilket ju krävde att
karosserna till stor del måste vara självbärande. Till följd av detta trassel och andra större karossjobb skaffades
ytterligare tio "reservkarosser" fån ASJ, som anlände tidigt -50, detta för att minska stillestånd. Det förekom en
del extremfall då vissa chassier hann få byten tre-fyra gånger, särskilt under tidigt 50-tal. /UE.
Kan det vara så att ASJ-variantes valdes som dragare eftersom de hade stålkarosser till skillnad från Hägglunds som hade trä/ stål och tak i trä? Hägglundarna höll ju inte heller utan fick reklameras och förstärkas.
Vet inte hur draget var infäst baktill, om rambalkarna gick hela vägen under plattformen.
(http://i523.photobucket.com/albums/w354/LYR_album/H16-J1_2017-B232-text_zps7215ec24.jpg) (http://s523.photobucket.com/user/LYR_album/media/H16-J1_2017-B232-text_zps7215ec24.jpg.html)
Eftersom det nämnts här att draginrättningen var avsedd för släpbuss, så tar jag och lägger in en (dåligt upplöst) bild från spvmus.
Har jag då förstått att bussarna skiljer sig utseendemässigt åt om taket är helt "vitt",
alltså ståltak med förstärkningsrillor som framgår av bussen sedd från ovan,
på bilden från Klarabergsgatan och att de annars var grå takbeklädnad?
/LYR
Från början var taket grått som på de äldre doggarna. (Dessa hade först "silvertak", men blevo gråa pga
kriget). Vid höghusrevisionerna 1951-54 fick H15 "silvertak", medan H16 blev benvita. Undantaget första
reviderade (1125) som fick taket väldigt mörkgrått (likt A25-orna 445 och 409 resp. A26-orna 481 och 482).
Efter ett par år fick 1125 " rätt" kulör. F3, som reviderades runt -55 fick dock gråa tak pga att dom såg illa
ut efter nedfallande gnistor. Detta hade observerats på Ängbyvagnar och mustanger varför "silvertaken" på
elfordon övergavs. Mvh, UE.
Citat från: Björn Forslund skrivet 11 oktober 2013, 20:30:45 PM
Det var ju det man hade problem med tidigare, därav extra oljekylare på "doggarna" Tror inte att det hade gått att lägga i direktläget över huvudtaget med en tung släpbuss efter och relativt korta avstånd mellan stoppen.
Wilsonlådan med sina planetväxlar är bättre lämpad även om den också har en hydraulisk converter.
Wilsonlådan hade ingen "converter" (momentomvandlare). Den hade fasta utväxlingar och en hydraulisk koppling som överförde vridmomentet utan omvandling. Varvtalsreduktion med åtföljande ökning av vridmomentet skedde uteslutande genom planetväxlarna. Lysholm-Smith hade däremot en hydraulisk momentomvandlare, d.v.s. en anordning som kunde fungera som en reduktionsväxel.
Citat från: Uffe E skrivet 12 oktober 2013, 00:21:57 AM
Underlitterat A avsåg just wilsonlåda. Samtliga H16A så när som på en, 1138, kom redan -48. Övriga 1225. 1233-...-1258 kom -49 och utrustade för släp (således ingen H15A). En kuriositet gällande 1225 var att denna
1950 försågs med "tillsats" för att möjliggöra automatväxling (liknande åtgärd utfördes i början av 80-talet
på 4758 och 5403). Dessutom togs 1225 in för den helrevision av höghusen som pågick 1951-55, varvid den
fick sin skadade ASJ-kaross ersatt med en just reviderad H&S (från 1117), och blev H15. EJ H15A emedan
wilsonlådan togs ur och ersattes med Atlaslåda. Året efteråt utbyttes karossen mot en hägglundare och 1225
blev H16. Rörande taket är det just förstärknigsvalkar längs plåten (ASJ ville överge takväven). Bilden skvallrar
om att den renoverats -53 emedan den fått gumminfattade vindrutor; senare revisioner (ca -54) fortsatte man
med det ursprungliga utförandet med de traditionella siktrutorna. Mvh, UE.
Tack Uffe för att du delar med dig av ditt kunnande. Nu lättade dimman och jag blev lite klokare. :)
Hälsningar Mr G
Citat från: Harald Nordius skrivet 12 oktober 2013, 18:31:51 PM
Wilsonlådan hade ingen "converter" (momentomvandlare). Den hade fasta utväxlingar och en hydraulisk koppling som överförde vridmomentet utan omvandling. Varvtalsreduktion med åtföljande ökning av vridmomentet skedde uteslutande genom planetväxlarna. Lysholm-Smith hade däremot en hydraulisk momentomvandlare, d.v.s. en anordning som kunde fungera som en reduktionsväxel.
Rent allmänt kallas den oljefyllda kopplingen med turbinhjul som sitter i alla automat- och även Wilsonlådor för just converter.
Citat från: Björn Forslund skrivet 13 oktober 2013, 19:17:50 PM
Rent allmänt kallas den oljefyllda kopplingen med turbinhjul som sitter i alla automat- och även Wilsonlådor för just converter.
Det beror i så fall på okunnighet. En momentomvandlare är en typ av hydraulisk koppling, men alla hydrauliska kopplingar är inte momentomvandlare. Automatlådor har ofta en momentomvandlare men Wilsonlådorna hade inte det. Engelska Wikipedia har rätt bra artiklar som beskriver skillnaden.
https://en.wikipedia.org/wiki/Fluid_coupling
https://en.wikipedia.org/wiki/Torque_converter
Citat från: Harald Nordius skrivet 13 oktober 2013, 19:32:50 PM
Det beror i så fall på okunnighet. En momentomvandlare är en typ av hydraulisk koppling, men alla hydrauliska kopplingar är inte momentomvandlare. Automatlådor har ofta en momentomvandlare men Wilsonlådorna hade inte det. Engelska Wikipedia har rätt bra artiklar som beskriver skillnaden.
https://en.wikipedia.org/wiki/Fluid_coupling
https://en.wikipedia.org/wiki/Torque_converter
I såfall djup och vitt utbredd okunnighet. I den länk om "Fluid coupling" du hänvisar till står det under "Automotive" att sedan 40-talet har "fluid coupling" ersatts av "hydrodynamic torque converter" i fordon. Så kallas även convertern i min Dodge i verkstadshandboken "TCC" torque converter clutch.
Citat från: Uffe E skrivet 12 oktober 2013, 03:49:48 AM
Det blev åtskilliga karossbyten, särskilt åren 1949-54, mycket beroende på nödvändiga takförstärkningar som
fick göras i Ö-vik. Föranledde en del palaver mellan Sc.-V. och H&S, båda skyllde på varann. Chassierna var
kapade omedelbart efter bakhjulen eftersom man ville få så lätta bussar som möjligt, vilket ju krävde att
karosserna till stor del måste vara självbärande. Till följd av detta trassel och andra större karossjobb skaffades
ytterligare tio "reservkarosser" fån ASJ, som anlände tidigt -50, detta för att minska stillestånd. Det förekom en
del extremfall då vissa chassier hann få byten tre-fyra gånger, särskilt under tidigt 50-tal. /UE.
Mycket intressant!
Förklarar varför bakplattformarna var så känsliga för påkörningar vilket även kan noteras på SSS 1074!
Har du någon tanke om varför H16 utrangerades så mycket tidigare än H15? Om ASJ:s karosser var de bästa varför behöll man inte dem? Varför blev H15 inte miljöombyggda med gummiinfattade fönster (jmfr F3!)? (Det sistnämnda tackar vi speciellt för, inget fordon har i snygghet vunnit på en sådan ombyggnad! Jmfr Ängbyvagnarna, Mustang A26, F3, och det värsta av allt enligt min uppfattning, F-loken!).
Mr H
Citat från: Mr H skrivet 13 oktober 2013, 20:52:52 PM
Mycket intressant!
Förklarar varför bakplattformarna var så känsliga för påkörningar vilket även kan noteras på SSS 1074!
Har du någon tanke om varför H16 utrangerades så mycket tidigare än H15? Om ASJ:s karosser var de bästa varför behöll man inte dem? Varför blev H15 inte miljöombyggda med gummiinfattade fönster (jmfr F3!)? (Det sistnämnda tackar vi speciellt för, inget fordon har i snygghet vunnit på en sådan ombyggnad! Jmfr Ängbyvagnarna, Mustang A26, F3, och det värsta av allt enligt min uppfattning, F-loken!).
Mr H
De kanske rostade pga allt stål?
Citat från: Björn Forslund skrivet 13 oktober 2013, 19:58:54 PM
I såfall djup och vitt utbredd okunnighet. I den länk om "Fluid coupling" du hänvisar till står det under "Automotive" att sedan 40-talet har "fluid coupling" ersatts av "hydrodynamic torque converter" i fordon. Så kallas även convertern i min Dodge i verkstadshandboken "TCC" torque converter clutch.
Ja, precis som jag skrev så har automatlådor ofta momentomvandlare, men nu var det ju Wilsonlådan det var frågan om. Den hade inte momentomvandlare (torque converter) utan en annan typ av hydraulisk koppling. Den kunde ha andra typer av koppling också, t.ex. centrifugalkoppling, men det vanligaste var nog en hydraulisk koppling.
Egentligen var väl frågan inte vad saker kallas utan hur de olika transmissionerna fungerar. Wilsonlådan hade alltså fyra fasta utväxlingar. Lysholm-Smith hade steglöst variabel utväxling genom en momentomvandlare kombinerat med direktdrift vid högre hastighet.
Att Linköpingsvagnarna (H16) slopades, berodde enl. utsagor på att man i plåtverkstaden föredrog att jobba
med Hägglundarna, som dessutom var i klar majoritet. Redan -57 började alla växelvagnar ("sparkcyklar") att
ställas av, för att vara borta -58 enär Wilsonlådorna aldrig blev populära; man hade ju sen 30-talet varit vana
och "bortskämda" med Atlaslådor (Lysholm-Smith). Det kan nämnas att -57/58 gjordes några "kastbyten" av
karosser för att skapa sex ytterligare H15 (1122, 1125, 1127, 1135, 1208 samt 1212), för att få några fler
"oönskade" att köra till den sista vilan. Apropå just H16A bör tilläggas att dragutrustningen helt försvann vid
helrevisionen av dessa vagnar -54. Mvh, UE.
Citat från: Uffe E skrivet 14 oktober 2013, 03:17:41 AM
Att Linköpingsvagnarna (H16) slopades, berodde enl. utsagor på att man i plåtverkstaden föredrog att jobba
med Hägglundarna, som dessutom var i klar majoritet. Redan -57 började alla växelvagnar ("sparkcyklar") att
ställas av, för att vara borta -58 enär Wilsonlådorna aldrig blev populära; man hade ju sen 30-talet varit vana
och "bortskämda" med Atlaslådor (Lysholm-Smith). Det kan nämnas att -57/58 gjordes några "kastbyten" av
karosser för att skapa sex ytterligare H15 (1122, 1125, 1127, 1135, 1208 samt 1212), för att få några fler
"oönskade" att köra till den sista vilan. Apropå just H16A bör tilläggas att dragutrustningen helt försvann vid
helrevisionen av dessa vagnar -54. Mvh, UE.
Intressant! Standardisering kanske man kan se det som alltså. H16 blev inte speciellt lastgamla. Har sett bilder på H16 uppställda i Råsundahallen antagligen efter linje 15:s nedläggning. Såldes H16 till försvaret kanske? Att dragutrustningarna monterades bort förklarar ju olikheterna i den vagnförteckning jag har. Du vet inte hur det kom sig att H15 aldrig miljöombyggdes?
Mvh
Mr H
Citat från: Harald Nordius skrivet 13 oktober 2013, 22:42:35 PM
Ja, precis som jag skrev så har automatlådor ofta momentomvandlare, men nu var det ju Wilsonlådan det var frågan om. Den hade inte momentomvandlare (torque converter) utan en annan typ av hydraulisk koppling. Den kunde ha andra typer av koppling också, t.ex. centrifugalkoppling, men det vanligaste var nog en hydraulisk koppling.
Egentligen var väl frågan inte vad saker kallas utan hur de olika transmissionerna fungerar. Wilsonlådan hade alltså fyra fasta utväxlingar. Lysholm-Smith hade steglöst variabel utväxling genom en momentomvandlare kombinerat med direktdrift vid högre hastighet.
Wilsonlådan och hydraulkopplingen är separata enheter. Om du vill ha en "torque converter" mellan motor och låda sätter du dit en sådan. Du får alltså mera vridmoment. Sedan är det ju bra med en växellåda efter för att få flera utväxlingar och därmed möjlighet att köra i högre hastigheter. Västskekopplingen i sig fungerar bara upp till ett visst varvtal, därefter sjunker effekten snabbt. Lysholm-Smith löste detta genom att ha en mekanisk sammankoppling som man kopplade in genom att dra i spaken vid ca 30 km/h. "Hydraulläget" funkade alltså bara i lägre hastigheter.
Med tungt lass och släp efter blev det alltså stor risk för segdragning om det ens var någon ide att lägga i direktläget. Därmed kommer man in på problemet med överhettad olja. F ö kan det nämnas att man t o m provade att köra dessa hydrauliska kopplingar med vanligt vatten under kriget. Det fungerade, men gav korrosionsproblem.
En gråmålad H16A såg jag på slottets yttre borggård 1958-59, troligen avsedd för musikkåren. Vagnindividen har
jag mig ej bekant. Måste fråga om vad för miljöombyggnad som nämnts? /UE.
Jag tänkte på gummilister etc. på front- och främre sidorutor typ som F3-karosserna byggdes om.
(F3 fick ju dessutom blinkers med åren till skillnad från H15).
Mr H
F3 1572, som först renoverades, kom ut med gängse rutor. Efter några veckor fick den ENBART gummiinfattade dubbla vindrutor enligt bild. Blinkers enligt de ca tio första, placerades under klubbornas tidigare läge, vilket sen
korrigerades till främre hörnen likt övriga F3-or. Bemärk att H15 1332, som fick blinkers vid första revisionen -53/54 behöll klubborna, dessa försvann senare, kanske vid andra revisionen -57/58, men troligen innan dess.
Mvh ,UE.
De flesta H15 på Spårvägsmuseets bilder har utanpåliggande körriktningsvisare: http://sparvagsmuseet.sl.se/databas/h15-buss-exterior-68646/
Den här har dock körriktningsvisarna infällda i dörrstolpen: http://sparvagsmuseet.sl.se/databas/buss-linje-61-pa-114774/
Var detta något som ändrades vid revision eller hade olika delserier olika utförande från början?
Den sista bilden visar f.ö. en H15 på linje 61 1964, vilket måste vara rätt ovanligt.
En fråga jag undrar över är när man började slopa H15 resp H16. Var det i samband med leverans av C75-Capitoler? När försvann de sista H16?
Citat från: Harald Nordius skrivet 14 oktober 2013, 18:52:52 PM
Den sista bilden visar f.ö. en H15 på linje 61 1964, vilket måste vara rätt ovanligt.
I och med att nedläggningen av linje 1 forcerades till den 17 mars så uppstod bussbrist då den STORA omläggningen med tunnelbana 2 dröjde till den 5 april. Därigenom fick bl.a de gamla H15 göra tjänst på 61:an under dess första levnadsveckor.
Mr H
Citat från: Mr H skrivet 14 oktober 2013, 20:10:03 PM
I och med att nedläggningen av linje 1 forcerades till den 17 mars så uppstod bussbrist då den STORA omläggningen med tunnelbana 2 dröjde till den 5 april. Därigenom fick bl.a de gamla H15 göra tjänst på 61:an under dess första levnadsveckor.
Mr H
Se där, det visste jag inte. Jag tjänade kung och fosterland i Karlskrona vid den tiden, så jag var inte med vid nedläggningen. Då fick Hornsberg låna överblivna konduktörer från Söderhallen antar jag.
Citat från: Harald Nordius skrivet 14 oktober 2013, 21:02:40 PM
Se där, det visste jag inte. Jag tjänade kung och fosterland i Karlskrona vid den tiden, så jag var inte med vid nedläggningen. Då fick Hornsberg låna överblivna konduktörer från Söderhallen antar jag.
Linje 61 var Söderhallens linje men det är ju mycket möjligt att man delade på utsättningen under den här första mer provisoriska tiden. Skulle vara intressant med uppgifter om vagnfördelning för H15 mellan de olika hallarna under 60-talet, antar att H15 som trafikvagnar var fördelade mellan Hornsberg och Söderhallen, men kanske avställda H15 även fanns i andra hallar ex.vis i Nyboda?
Jag tjänade också Kronan några år senare i bl.a Karlskrona på bataljon Sparre, en bataljon som senare byggdes om till konferenscenter och som jag återbesökte på ett....spårvägsseminarium!!!
;D ;D ;D
Mr H
Citat från: Mr H skrivet 14 oktober 2013, 20:10:03 PM
I och med att nedläggningen av linje 1 forcerades till den 17 mars så uppstod bussbrist då den STORA omläggningen med tunnelbana 2 dröjde till den 5 april. Därigenom fick bl.a de gamla H15 göra tjänst på 61:an under dess första levnadsveckor.
Mr H
Även 15/4-64 kunde några H15 ses på linje 61, exvis 1376, 1381, 1388.
I övrigt en mycket intressant tråd! Tack!
Mvh Gunnar
Hej! Som sagt, härlig tråd om dessa klassiska "Höghus", med för mig en massa ny info! Hälsn. BengaB40 (Bataljon Sparre 1965)
Alla H16 slopades -60, 1196 året innan. Dock försvann 1122, 1125, 1127, 1135, 1208 och 1212, då man vid
"kastbyten" med några H15A (-57 och -58), kunde "skapa" fler H15 och då slapp wilson och ASJ. Första H15
att slopas var 1053 år -62. Wilson försvann i sin helhet -58.
NU till klubborna: de var utvändigt monterade på samtliga utom de senaste Hägglundarna, vilka var alla H15A
+1486 och 1488 samt F3-orna 74021- 053. Hägglundarna fick sina klubbor inbyggda i samband med takförstärknigarna i Ö-vik. Dock "tjuvstartade" man med ett för mig obekant antal ASJ-are ev. -51/-52, dessa helrenoverades ju -53/-54. Få bilder finns på detta, men i Färdskrivaren nr 2/2010 finns en vy över Hornsberg, där detta syns. En petitess gällande baknacken på H&S: den var benvit från scratch, men SS ville ha takets
gråa färg hela vägen som på doggarna. Man var snabb på att måla om nackarna, från 1338 levererades detta.
Vad gäller F3 har jag mig ej bekant, möjligen i 16-serien.
Mvh, UE.
En H16 hamnade hos Norrbackainstitutet med nytt nr B915. Den målades i Gulf:s färger så man kan anta att de sponsrade bussen. Hamnade flera av H16 hos nya ägare? De var ju inte särskilt gamla när de slopades.
En helt grön H16 såg jag vid passage av Norrtull för länge sen (vänstertrafik). Svartvit bild visades i detta forum
för säkert över fem år sen. Olika uppgifter har nämnts om urspr. reg.-nr: 1204/1219. Mystiskt. Ulf Kasper har ev.
uppgifter i sina anteckningar från "myndighetspapper". Mvh, UE.
Citat från: Uffe E skrivet 15 oktober 2013, 14:26:42 PM
En helt grön H16 såg jag vid passage av Norrtull för länge sen (vänstertrafik). Svartvit bild visades i detta forum
för säkert över fem år sen. Olika uppgifter har nämnts om urspr. reg.-nr: 1204/1219. Mystiskt. Ulf Kasper har ev.
uppgifter i sina anteckningar från "myndighetspapper". Mvh, UE.
Man kan nog förutsätta att militär och civilförsvar tog hand om en del av dessa bussar. Det fanns ju orange H15 hos civilförsvaret.
(http://i601.photobucket.com/albums/tt93/GunnarD_photo/H16v1204Houmlh8Apr67Web_zps891a28b1.jpg)
Denna reprisbild visar f.d. H16 1204 på Högdalsskroten 8 apr 1967.
Mvh Gunnar
Då hängde den med 7 år efter slopningen iaf. Den bild jag har visar bussen i betydligt bättre skick i något yngre dagar.
Det bör påpekas att vagnen jag fordom mötte vid Norrtull icke var militärgrön utan snarare ljusgrön.
Kanske det var 1219 ?
Citat från: Uffe E skrivet 15 oktober 2013, 14:26:42 PM
En helt grön H16 såg jag vid passage av Norrtull för länge sen (vänstertrafik). Svartvit bild visades i detta forum
för säkert över fem år sen. Olika uppgifter har nämnts om urspr. reg.-nr: 1204/1219. Mystiskt. Ulf Kasper har ev.
uppgifter i sina anteckningar från "myndighetspapper". Mvh, UE.
Kan det vara denna tråd?
http://www.omnibuss.se/forum/index.php/topic,40544.15.html (http://www.omnibuss.se/forum/index.php/topic,40544.15.html)
Helt grön verkar dock inte denna ha varit. Men ljusgrön skulle nog kunna stämma, eller kanske blågrön:
http://www.omnibuss.se/forum/index.php/topic,42763.msg313046.html#msg313046 (http://www.omnibuss.se/forum/index.php/topic,42763.msg313046.html#msg313046).
M.v.h.
Ola
Enär bra bilder visats så framgår att ASJ-arna hade öppningsbara fönster mellan utgångsdörrarna, såväl nya
som på ålderns höst. Hägglundarna fick dock dessa utbytta mot fasta rutor vid helrevisionen -51/-55.
Jag nämnde tidigare mötet med en H16 vid Norrtull och vill poängtera att den var helt grön, kanske frånsett
taket, därvidlag sviker minnet. (Minnet är det, varmed man glömmer allting.) Mvh, UE.
(http://i523.photobucket.com/albums/w354/LYR_album/H16_sodermlmstrg_GL_zps5feca7de.jpg) (http://s523.photobucket.com/user/LYR_album/media/H16_sodermlmstrg_GL_zps5feca7de.jpg.html)
Ytterligare en bild från ovan ..(Katarinahissen) där det framgår, trots grovt rastrerad bild, att taket har pressade rillor i takplåten där rostangrepp är skönjbart.
/LYR
På bilden från Norrbro syns galler på ömse sidor om dest-skylten. De fanns, enär meningen var att härbärgera
fläktar, vilket aldrig skedde. Invändigt ett vidlyftigt skyltskåp, som blev kvar hela livstiden. Endast de första 19
vagnarna hade dessa galler: 1122-1164 samt 1181, som plåtades igen vid revisionen -53. På bilden syns även
förarens ruta, som hissades lodrätt, vilket skedde på alla utom "prototypen" 1122 samt reservkarosserna, som
löpte snett. Så en petitess rörande tätlisten (midjelisten) under fönstren. De första 19 hade den vanliga blanka
med tunn svart skåra medan övriga hade slät benvit list, efter revision gällde endast den senare. Mvh,UE.
Citat från: Gunnar D skrivet 15 oktober 2013, 19:30:29 PM
(http://i601.photobucket.com/albums/tt93/GunnarD_photo/H16v1204Houmlh8Apr67Web_zps891a28b1.jpg)
Denna reprisbild visar f.d. H16 1204 på Högdalsskroten 8 apr 1967.
Mvh Gunnar
Ja den bussen har jag många kära minnen med från min utbildningstid på Norrbackainstitutet! Många resor blev det under de tre åren på NBI!
En söndag t.ex. åkte vi till Uppsala. Den som körde hade vevat fram BECKOMBERGA i destinationsrullen under färden. Vi stannade inne på stationsplan i Uppsala för att köpa varmkorv och "personlstaben" ombord bildade "langarkö" mellan korvståndet och bussen för att kunna serva de resenärer som inte själva p.g.a olika funktionshinder inte kunde stå i den "vanliga korvkön".
Under den kvart vi stod där kom det alltfler Uppsalabor som först tittade på "langarkön", sedan på bussens destination, sen ruskade på huvudet och till sist gick ett varv runt bussen och tittade igen på destinationen innan de lämnade oss. Vi som satt kvar i bussen skrattade gott åt "dansen kring bussen" som vi kallade det vi såg.
/Max
Intressant. Man hade alltså kompletterat befintlig destrulle med "Norrbackainstitutet". Var inredningen kvar oändrad i bussen? Antar att bakplattformen användes för rullstolsburna?
Bussen lackades grön ganska snart efter inköpet. Något år eller så senare lackades den om i Gulfs färger (se bilden) när man fick ett avtal med bensinbolaget GULF om rabatt på bränslekostnaden. Vid färden till Uppsala var bussen grön.
En utdragbar ramp byggde man vid bakdörrarna, där givetvis mittstolpen togs bort. Några stolsrader togs bort i bakre delen för att ge plats för rullstolar.
På "Trafikminnen" (som numer förvaltas av Spårvägsmuseet) finns en artikel om bussens användning. Rätt långt ner i artikeln finns en interiörbild tagen under en utfärd.
Se länken http://media.sparvagsmuseet.se/trafikminnen/bussen_fick_nytt_liv.html
På Norrbacka skolförenings hemsida hittar du länken http://www.norrbacka-eh.se/?q=image/tid/11 som är en av Norrbackas bildsidor.
I andra raden ser Du bussen "grönlackad" och det var innan man satte på en skylt Norrbackainstitutet på destinationens plats. Vad jag vet fanns inte Norrbacka på själva destinationsrullen.
/Max
Citat från: Björn Forslund skrivet 17 oktober 2013, 10:06:37 AM
Intressant. Man hade alltså kompletterat befintlig destrulle med "Norrbackainstitutet". Var inredningen kvar oändrad i bussen? Antar att bakplattformen användes för rullstolsburna?
Kunde det inte ha stått Norrbackainsitutet på den ordinarie SS-rullen menar du?
Citat från: Mr G skrivet 17 oktober 2013, 17:07:11 PM
Kunde det inte ha stått Norrbackainsitutet på den ordinarie SS-rullen menar du?
Hej Mr G.
Om Du läst mitt svar till Björn Forslund nedan hade Du sett att du kan gå in på en skolföreningslänk där bilden på bussen bevisar att Norrbackainstitutet inte fanns på rullen. Jag repeterar därför härnedan vad jag skrev till Björn:
På Norrbacka skolförenings hemsida hittar du länken http://www.norrbacka-eh.se/?q=image/tid/11 som är en av Norrbackas bildsidor.
I andra raden ser Du bussen "grönlackad" och det var innan man satte på en skylt Norrbackainstitutet på destinationens plats. Vad jag vet fanns inte Norrbacka på själva destinationsrullen.
/Max
Hej Max
Jag kollade på hemsidan förstås, men kunde inte hitta något om destrullen. Inte för att jag letade just efter det. Var kul att se alla bilder där. Bl a fanns en bild på en av mina allra första idoler, Sigge Fürst. Och där var Max själv med på samma bild. Det måste ha varit stort att få träffa Sigge på den tiden.
När det gäller destrullen tänkte jag bara att det kunde kanske ha stått Norrbackainstitutet på "originalrullen" redan. Eller kan man utesluta det?
Bland alla bilder på hemsidan fastnade jag annars för den här; "Fika hos Morsans 1960". Jag trodde att jag skulle hamna ute i Skarpnäck, för jag hade för mig att det fanns en korvmoj där som hette just "Morsans". Istället dök det upp en bild med en spårvagn i fonden passerande Stallmästargården, så det var inte det fik jag hade förväntat mig.
(http://www.norrbacka-eh.se/files/images/Fika_hos_morsans.jpg)
Citat från: Mr G skrivet 17 oktober 2013, 18:56:33 PM
Hej Max
Jag kollade på hemsidan förstås, men kunde inte hitta något om destrullen. Inte för att jag letade just efter det. Var kul att se alla bilder där. Bl a fanns en bild på en av mina allra första idoler, Sigge Fürst. Och där var Max själv med på samma bild. Det måste ha varit stort att få träffa Sigge på den tiden.
Bland alla bilder på hemsidan fastnade jag annars för den här; "Fika hos Morsans 1960". Jag trodde att jag skulle hamna ute i Skarpnäck, för jag hade för mig att det fanns en korvmoj där som hette just "Morsans". Istället dök det upp en bild med en spårvagn i fonden passerande Stallmästargården, så det var inte det fik jag hade förväntat mig.
(http://www.norrbacka-eh.se/files/images/Fika_hos_morsans.jpg)
Hej igen Mr G!
Vad kul att Du fångade upp denna bild från korsningen nuv. E4(dåvarande riks 13 var det väl) där elevernas "Morsans Fik" fanns. Tjejen i rullstolen hade jag kontakt med så sent som för ett par år sedan. Raggargängen hade ju också ett "Morsans fik" ute i Täby.
När det gäller Sigge Fürst så hade jag lite kontakt med familjen Fürst i samband med att sonen (som sedan blev läkare) låg på "sjukan" 6 veckor efter att ha brutit båda benen på ett sportlov i fjällen.
Citat från: Mr G skrivet 17 oktober 2013, 18:56:33 PM
När det gäller destrullen tänkte jag bara att det kunde kanske ha stått Norrbackainstitutet på "originalrullen" redan. Eller kan man utesluta det?
Du tänker på linje 58 antar jag. Enligt vad Max skriver på Trafikminnen var den enmansbetjänad från början, vilket väl innebär att den kördes med doggar tills Capitol kom.
Citat från: Harald Nordius skrivet 18 oktober 2013, 11:07:41 AM
Du tänker på linje 58 antar jag. Enligt vad Max skriver på Trafikminnen var den enmansbetjänad från början, vilket väl innebär att den kördes med doggar tills Capitol kom.
Tror att vi pratat om förut att framdörrarna på H15 (H16?) manövrerades av föraren (men ej på F3). Har antagit att det var för att kunna köra enmans även med dem. Det här var ju ett tidevarv då enmansbetjäning var ett mantra för hela branschen, kan man inte kört enmans på lägre belastade linjer, ex.vis 58:an med H15/H16? Någon annanstans?
218
Citat från: Mr H skrivet 18 oktober 2013, 12:27:02 PM
Det här var ju ett tidevarv då enmansbetjäning var ett mantra för hela branschen, kan man inte kört enmans på lägre belastade linjer, ex.vis 58:an med H15/H16? Någon annanstans?
Jag hade läkarkontakt med Norrbackainstitutet redan 1947-48. Då hette det Vanföreanstalten. Redan då var det enmansbetjäning på 58:an. Vet inte om Huvudsta Omnibus som trafikerade linjen fram till 1938 (som linje 12) hade konduktörer på linjen. Jag minns dock bara från 1947-48 att jag bara sett doggar på linjen de gånger jag var dit på kontroller. Inga konduktörer vid dessa tillfällen i alla fall. 1959 då jag började studera på NBI trafikerades linjen med Capitoler och föraren hette Rese. Hans matrastavlösare var "Stora Frasse" som sedan jobbade i utryckningen i Hornsberg när jag började jobba på SS/SL.
En liten kul grej från min första tid på SS var ju "svårigheten" att vänja sig vid att SS:s förkortning var NBA. Jag var van vid NBI som skolans förkortning var.
58-an (och måhända även lilla linjen 50) kördes med såväl H5 som H9. Mvh, UE.
Citat från: Mr H skrivet 18 oktober 2013, 12:27:02 PM
Tror att vi pratat om förut att framdörrarna på H15 (H16?) manövrerades av föraren (men ej på F3). Har antagit att det var för att kunna köra enmans även med dem. Det här var ju ett tidevarv då enmansbetjäning var ett mantra för hela branschen, kan man inte kört enmans på lägre belastade linjer, ex.vis 58:an med H15/H16? Någon annanstans?
218
Det fanns väl knappast någon anledning att använda höghusen på enmanslinjer. De var med den långt bak placerade framdörren inte särskilt lämpade för det. Doggarna kunde ju till nöds fungera på linjer med litet resande. När de utrangerades var det för att man hade skaffat Metropol och Capitol, bussar som var byggda för enmansbetjäning.
Det fanns väl f.ö. en del i branschen som gick mot strömmen. Uppsala, som hade haft enmansbetjäning på spårvagnarna, införde konduktörer på de bussar som ersatte spårvagnarna.
(http://i523.photobucket.com/albums/w354/LYR_album/H16_ASJ-katalog-_zpsf985d694.jpg) (http://s523.photobucket.com/user/LYR_album/media/H16_ASJ-katalog-_zpsf985d694.jpg.html)
Ur boken " ASJ Railway rolling stock and omnibuses"
utgiven 1950, har jag kopierat bilder som visar just SS H16.
Eftersom den riktar sig till eventuella utländska kunder har ritningen anpassats till högertrafikutförande.
Jag har därför också, med hjälp av Photoshop, vänt bilden rätt för att lättare kunna jämföra med de ritningar som normalt förekommer.
/LYR
(http://i523.photobucket.com/albums/w354/LYR_album/H16_ritn-ASJ-katalog-_zps867bb39a.jpg) (http://s523.photobucket.com/user/LYR_album/media/H16_ritn-ASJ-katalog-_zps867bb39a.jpg.html)
(http://i523.photobucket.com/albums/w354/LYR_album/H16_ritn-ASJ-katalog-aumlndradtillvaumlnstertrafik_spegelvaumlnd_crop_zps4f3e2565.jpg) (http://s523.photobucket.com/user/LYR_album/media/H16_ritn-ASJ-katalog-aumlndradtillvaumlnstertrafik_spegelvaumlnd_crop_zps4f3e2565.jpg.html)
(http://i523.photobucket.com/albums/w354/LYR_album/H16_kaross_ASJ-katalog-_zps08a48ac8.jpg) (http://s523.photobucket.com/user/LYR_album/media/H16_kaross_ASJ-katalog-_zps08a48ac8.jpg.html)
Hej! "Hög"-intressant dokumentation! Vill inte störa diskussionen kring H16, men kan inte låta bli att också tänka på Volvos B530-typ som lanserades som stadsbuss för GS med Hägglunds-kaross, i slutet på den "gamla" epoken, innan allt det nya med ScV BF, Volvo "Pannkaka", Metropoler och Capitoler stormade in senare på 50-talet! Hälsn. BengaB40
Även MSS i Malmö fick en hög B533+B627 med SKV "Boxer" ; samma dörrplacering som SS & GS. MSS vagnar
kom att byggas om till "BF-utförande. Visas i boken "Spårvägen i Malmö", sidorna 67 och 132. Mvh, UE.
(http://i523.photobucket.com/albums/w354/LYR_album/H16-kop_ur_filmen_den-foumlrlorade_stockholmsmelodien_zps77d058b6.jpg) (http://s523.photobucket.com/user/LYR_album/media/H16-kop_ur_filmen_den-foumlrlorade_stockholmsmelodien_zps77d058b6.jpg.html)
För att ytterligare fylla på dokumentationer av SS H16-bussarna, kopierade jag denna bild ur filmen "Den förlorade stockholmsmelodien" från 1957
- länkad från en annan tråd här på forumet.
/LYR