Satt och tittade i en karta från 1960 talet och i nästan varje bostadsområde finns en Bil-stn och ett däck som symbol på kartan, är det motsvarigheten till senare taxi-stolpar med telefon?
Citat från: a32 skrivet 21 februari 2013, 12:50:19 PM
Satt och tittade i en karta från 1960 talet och i nästan varje bostadsområde finns en Bil-stn och ett däck som symbol på kartan, är det motsvarigheten till senare taxi-stolpar med telefon?
Bilstation är - och ännu mer var - huvudsakligen en alternativ beteckning för ett taxibolag. Fjärås Bilstation t ex, som också körde bussar. Dock inte att förväxla med något av de bussbolag som finns i Fjärås i dag. Men om det ser ut som du skriver på kartan avses säkert en liten kur med väntutrymme och en snabbtelefon till växeln samt plats för 5-10 taxibilar, som körde dit och väntade i hopp om nya uppdrag efter avslutad körning.
Ja, det kan nog stämma. När jag var barn på 1940-talet kallade man taxibilarna för droskor eller droskbilar. I Hässelby där jag bodde fanns en bilstation med 3 eller 4 droskor. En del sade "bilstationen." Andra sade "Droskstationen". Den låg vill jag minnas vid Hässelby Järnvägsstation (ungefär där Plantagen vid Åkrmyntans Centrum nu ligger.)
När Hässelby senare (1949) blev en förort till Stockholm istället för en egen köping, blev det också en taxihållplats vid nuvarande korsningen Lövstavägen/Sandviksvägen. Där fanns då en mekanisk verkstad samt busshållplats för 3 linjer (SS-linje 82 senare omdöpt till 119 samt SJ-linje 3).
Där stannade även Taxi Stockholms dåvarande taxibilar på lördagar och söndagar med bilar som hade röda taxiplåtar. De med svart plåt körde all dagar i veckan, men ytterst sällan ut till Hässelby, för Hässelby droskstation fanns kvar bra länge.
En av droskägarna hette Hadar Eriksson. Han gick med i Stockholms taxi sedan och fick taxinummer 1102 vill jag minnas.
På den tiden fanns det 1255 taxibilar i Stockholm har jag för mig.
Fridströms Busstrafik hette Rö Bilstation när företaget grundades 1957, och Väddö Bilstation AB kör än idag taxi och skolskjuts för Roslagstaxi AB.
I Danmark, sade man förr åtminstone, Rutebilstation om busstation eller bussterminal liknande. Alltså linjebil om buss.
Citat från: Ronald M. Jannesson skrivet 21 februari 2013, 18:46:25 PM
I Danmark, sade man förr åtminstone, Rutebilstation om busstation eller bussterminal liknande. Alltså linjebil om buss.
Rutebil finns i såväl danskan som norskan. I båda länderna används också rutebilstasjon parallellt med busstasjon. I Norge förekommer också att ordet skysstasjon (skjutsstation). Även bussterminal kan man se i Norge.
Kom också i håg att SJ:s Busstrafik ända fram till 1970-talet bedrevs under namnet Statens Järnvägars Biltrafik. Det hette också GDG Biltrafik.
Citat från: Staffan Sävenfjord skrivet 21 februari 2013, 14:03:10 PM
Bilstation är - och ännu mer var - huvudsakligen en alternativ beteckning för ett taxibolag. Fjärås Bilstation t ex, som också körde bussar. Dock inte att förväxla med något av de bussbolag som finns i Fjärås i dag. Men om det ser ut som du skriver på kartan avses säkert en liten kur med väntutrymme och en snabbtelefon till växeln samt plats för 5-10 taxibilar, som körde dit och väntade i hopp om nya uppdrag efter avslutad körning.
Tack, det var vad jag trodde också att Bilstationerna med tiden blev en taxistolpe med telefon och plats för några taxibilar på strategiska platser nära t-bana, bussar eller centrum.
/a32 ;)
När man gör en historisk analys kan en hel del spela ett spratt.
Precis som en lokstation och vagnstation så betyder bilstation att det finns flera bilar här. Egentligen skulle jag vilja påstå att i huvuddelen av de ställen som kallas bilstation avses att här finns droskbilar placerade. Just det senare kan vara litet svårt förstå för yngre.
I yrkestrafiktillstånen stod det (skulle stå) vart fordonet är placerat. Och det ryms däri varifrån taxin skall utgå ifrån när den får beställningen.
Alltså taxistolpen kan vara rätt men det kan också vara fel. Platsen för därtaxibilarna skall utgå ifrån fick mindre betydelse när det blev storkommuner. Till sist slopades hemorten helt och hållet.
Några andra åsikter ?
Stämmer nog, i Mölndal fanns en taxistation, alltså en byggnad med skylt TAXI på stolpe och med neonbelysning vid Tempelgatans infart från Göteborgsvägen säkert fram till 80-talets senare del iaf. Det var då Mölndals Taxi, senare Taxi-kurir, tror jag. Men där fanns alltid en bil ståendes till din betjäning, om inte fanns det en bänk att sitta på tills bilen kom. Nära köpcentrum i Mölndal, strax utanför Göteborg då för dom som inte är så geografiskt bevandrade. :)
Citat från: Ronald M. Jannesson skrivet 22 februari 2013, 19:22:45 PM
Stämmer nog, i Mölndal fanns en taxistation, alltså en byggnad med skylt TAXI på stolpe och med neonbelysning vid Tempelgatans infart från Göteborgsvägen säkert fram till 80-talets senare del iaf. Det var då Mölndals Taxi, senare Taxi-kurir, tror jag. Men där fanns alltid en bil ståendes till din betjäning, om inte fanns det en bänk att sitta på tills bilen kom. Nära köpcentrum i Mölndal, strax utanför Göteborg då för dom som inte är så geografiskt bevandrade. :)
Fast dessa kallades normalt inte bilstationer utan som jag skrev förut avsåg bilstation ett taxiföretag, eventuellt även med busstrafik. Det var bara den refererade kartan som tycks ha använt beteckningen fel eller möjligen återgav en högst regional beteckning. Det du avser brukade kallas taxihållplats eller ibland taxistation. Frånsett vad det kallades fanns förr i världen många sådana stationer runt om i städer och samhällen med stadsbebyggelse.
Dessa erfarenheter är från Borås på 1960-talet: till en taxihållplats gick man om man av någon anledning inte kunde ringa efter en bil - man kanske helt enkelt varit ute på stan långt från en telefon. Ofta accepterade inte taxiväxeln en körning från en telefonkiosk eftersom det ofta ledde till missförstånd om vilken sådan som avsågs. Vid en taxihållplats fanns en telefon där man kunde få direktkontakt med växeln och beställa en bil. Ibland hann det dyka upp en bil rent spontant och då frågade alltid föraren "om man hade ringt efter en bil". Hade man det så tog han inte körningen utan man fick vänta på den beställda bilen.
De kurer som fanns vid taxihållplatserna innehöll två britsar och ett par stolar samt brukade det ligga några tidningar. De var aldrig låsta men jag är inte säker på att man som taxiresenär fick använda dem. Så vitt jag förstår var de avsedda för taxiförarna.
Bilstation ?
Märk att i trafiktillståndet skrevs det stationeringsort. Exakt vad man skrev som stationsort kunde variera. Sedan fanns det regler om hur man skulle ta upp resande.
Ändrades något i och med storkommuner och sedan så tillkom 1989 det här med beställningscentraler.
Säkerligen är det så att namnbetydelse kan variera med tiden.
Automobilomnibus är det som i dag är buss.
För den eller de som vill forska så ett annat påpekande. Märk att enkelt bolag egentligen är två eller fler enskilda firmor. Detta avskaffades troligen på 1970 talet. Ibland kan nämligen detta spela en del spratt.
Citat från: S Svensson skrivet 22 februari 2013, 23:03:23 PM
Bilstation ?
Märk att i trafiktillståndet skrevs det stationeringsort. Exakt vad man skrev som stationsort kunde variera. Sedan fanns det regler om hur man skulle ta upp resande.
Nu börjar det här spreta i väg. Som stationeringsort angavs vanligtvis den ort som taxiföretaget hade som postadress. Min farfar t ex hade taxi på 1930- och 1940-talet och hade stationeringsort Fritsla trots att han bodde och hade firman i Kinnarumma nästan en mil närmare Borås. Han hade med säkerhet blivit bortkörd om han stannat vid taxihållplatsen utanför Fritsla station för att fånga upp kunder. (Kinnarumma hade nämligen Fritsla som postadress på den tiden fast det var betydligt närmare till Viskafors.)
Stationeringsort gällde så vitt jag vet aldrig en särskild taxihållplats.
Stationeringsort var normalt sett den hemkommun som bilen/växeln verkade i. Beteckningen "Bilstation" på kartan ifråga bör sannolikt vara synonymt med det som i vardagligt tal oftare bara benämndes taxihållplats och i lite mera högtidliga och äldre ordalag såsom droskstation.
Det finns sedan viss litteratur på området. Mest känd (och fortfarande beställbar genom bl.a. Allt om Hobby) är Gert Ekströms bok »Alla våra taxibilar« som belyser företeelsen från omkring förra sekelskiftet till strax före avregleringen. Sen finns olika jubileumsskrifter, men dessa är ofta utgivna i små upplagor (svåra att hitta) och är mera interna även om de innehåller en hel del matnyttigt även de. Bl.a. Taxi Stockholm har tidigare haft en del till försäljning.
Kan inte heller svara för hur det fungerade i landet i övrigt, men i grund så rörde det sig om privata bolag som hade trafiktillstånd för denna typ av trafik. I Stockholms stad fanns under en viss tid två bolag. Taxi (Stockholms Droskägareförening / Taxi Trafikförening UPA bildat 1899) och en utbrytare som hette Droskstation. De slogs ihop igen med en gemensam växel 1935. Taxi Trafikförening sedan existerar fortfarande då det är de som döljer sig bakom varumärket "Taxi Stockholm".
Trafiktillstånden gavs av länsstyrelsen, men rent praktiskt reglerades detta kommunvis (eller i vissa fall via administrationen i respektive köping/municipalsamhälle). Stockholm stad var ett undantag då det fram till 1967 var Överståthållarämbetet (ÖÄ) som skötte detta. På taxiplåten (droskplåten) kunde man utifrån numret se var bilen hörde hemma och från början fick man bara ta körning i sin hemkommun eller (från t.ex. Centralen) om körningen gick dit.
Nedanstående indelning gällde, grovt räknat under 1970- och 1980-talen och t.ex. Taxi Stockholm följer till stor del detta fortfarande medan Kurir och 020 i Stockholm mera övergått till egna nummerserier. Av någon orsak så använde man tidigare inte heller 00-talen i kranskommunerna utan dessa "plåtar" kom i allmänt bruk först efter avregleringen. Man använde i de flesta fall inte heller hela nummerserien då det sällan behövdes.
0001 – 1299 / Stockholm
1301 – 1599 / Stockholm (reserverade)
1601 – 1699 / Solna
1701 – 1799 / Sundbyberg
1801 – 1899 / Lidingö
1901 – 1999 / Nacka
2001 – 2099 / Danderyd
2101 – 2199 / Ekerö
2201 – 2299 / Haninge
2301 – 2399 / Tyresö
2401 – 2499 / Bro
2501 – 2599 / Järfälla
2601 – 2699 / Sollentuna
2701 – 2799 / Täby
2801 – 2899 / Botkyrka
2901 – 2999 / Huddinge
4000 – 4099 / Sigtuna (Arlanda)
Har säkert missat någonstans då detta är fritt från minnet, men Grönis m.fl. har nog koll i så fall... Ju längre ut man kom, desto spretigare blev det. Har t.ex. för mig att Nynäs körde nummer i 9000-serien osv. Har här inte heller tagit upp bruket av extranummer (rödplåtar) då det är en historia för sig.
Beställningscentraler är sedan inget nytt i sig, ja förutom namnet då. Innan hette det kort och gott taxiväxlar. Stockholms Droskägarförening tog relativt kvickt telefonen i bruk och ett antal stolpar med direkttelefon sattes upp i staden. Där kunde hästskjutsar och sedermera bilar stå och vänta på körning. Taxiväxlarna hade ofta sina rötter I de olika municipala bolag (t ex Stuvsta Taxi) som fanns initialt. Själva växeln ägdes då av medlemsåkerierna. I flera fall började man sedan samarbeta och slå ihop mindre bolag. T.ex. Solna och Lidingö hade gemensam växel från 1974.
Under åren före avregleringen körde man även något som kallades för samtrafik vilket innebar att t.ex. en Sollentunabil på väg mot Huddinge kunde ropa på Huddingeväxeln och kolla ifall det låg på något (färdtjänst eller vanlig körning) som gick tillbaka norrut. Taxameterpriset spelade ju ingen roll då det sattes av länsstyrelsen och var lika för alla bolagen. Efter avregleringen så försvann då de flesta av dessa mindre bolag. Majoriteten gick upp i Taxi Stockholm och ett fåtal gick till Taxi Kurir och Taxi 020.
Citat från: Nico skrivet 23 februari 2013, 10:21:30 AM
Stationeringsort var normalt sett den hemkommun som bilen/växeln verkade i.
Utanför storstadsområdena åtminstone var det postadressen som avgjorde. Tidigare nämnda Kinnarumma tillhörde Viskafors kommun.
Jo, jag utgick som sagt från ett Stockholmsperspektiv. Ute i landet, speciellt på mindre platser, så gällde sannolikt andra förhållanden.
Citat från: Nico skrivet 23 februari 2013, 10:21:30 AM
0001 – 1299 / Stockholm
1301 – 1599 / Stockholm (reserverade)
1601 – 1699 / Solna
1701 – 1799 / Sundbyberg
1801 – 1899 / Lidingö
1901 – 1999 / Nacka
2001 – 2099 / Danderyd
2101 – 2199 / Ekerö
2201 – 2299 / Haninge
2301 – 2399 / Tyresö
2401 – 2499 / Bro
2501 – 2599 / Järfälla
2601 – 2699 / Sollentuna
2701 – 2799 / Täby
2801 – 2899 / Botkyrka
2901 – 2999 / Huddinge
4000 – 4099 / Sigtuna (Arlanda)
Här vill jag ändra lite
2401-2450 Huddinge
2451-2499 Botkyrka
2501-2550 Järfälla
2551-2599 Upplands Bro
2601-2650 Sollentuna
2651-2699 Upplands Väsby
Sen jag vill ha det till att 2300-serien var Värmdös, och att 2200 delades mellan Tyresö och Haninge. 2900 togs i bruk senare för Huddinge, men 2800 minns jag inte, så det kan ha varit efter min tid. Extravagnar sk rödplåtar i Stockholm 3001-ca 3400. Ordinarienummer i Stockholm var länge 1-1204
Bara bra ifall det blir lite korrigeringar.
Jag utgick som sagt fritt från minnet och det mesta i mitt något röriga minne är sannolikt från 80-talet uppblandat med lite av den info i pappersform som farsgubben lämnade efter sig.
Rödplåtarna utelämnade jag mest för att de är mera krångligt då de i flera fall inte följde numren i övrigt. Vi hade t.ex. ordinarie plåt 1601 och 1621 samt rödplåt 1670 osv.
Rödplåtarna låg väl högst i respektive serie, men jag har inte koll på alla områden. I Huddinge och Botkyrka fanns t ex inga rödplåtar alls, men i Stockholm var de så många att de hade en egen serie. F ö hade Huddinges och Botkyrkas alla bilar vid den här tiden blåa plåtar. En blå plåt betydde ursprungligen att de inte ingick i samtrafik med Stockholm. Svarta plåtar hade förutom Stockholm även Solna, Sumpan, Lidingö, Nacka, Danderyd och Täby. Sollentuna (2601-2650) hade blåa plåtar, men hade ändå samtrafik med Stockholm. Ekerö är jag osäker på. Sumpan hade ingen egen taxiförening vill jag minnas, utan var helt uppslukat av Stockholm.
Huddinge och Botkyrka hade viss samtrafik eftersom de hade gemensam växel. Särskilt nattetid behövdes det. Växeln låg på Klockarvägen i Huddinge och där satt Gunnar Wiklunds pappa och dirigerade bilarna på natten. Kanske nynnade han då ibland på "Nu tändas åter ljusen i min lilla stad" ;D
Nja, Sumpan hade eget på 70-talet enligt den info jag hade och det borde ha varit så fram till en bit in på 80-talet. Däremot var de inte så många och de flesta gick sedan upp i Stockholm bra mycket tidigare. Det var tydligen någon schism lokalt då ordföranden gick över till Solna.
Vad gäller rödplåtar så var det snårigt så det var lite därför jag hoppade över det. Samtrafiken utökades på senare år och då spelade det i flera fall ingen roll om man hade svart eller blå plåt. Fick själv vid ett antal tillfällen lass tillbaka norrut genom Huddingeväxeln.
De enda som verkligen såg till att hålla sig utanför samtrafiken var ju gamla Arlandataxi som hade sitt på det torra och körde sitt monopol ända fram till avregleringen.
Citat från: Staffan Sävenfjord skrivet 23 februari 2013, 08:41:21 AM
Nu börjar det här spreta i väg. Som stationeringsort angavs vanligtvis den ort som taxiföretaget hade som postadress. Min farfar t ex hade taxi på 1930- och 1940-talet och hade stationeringsort Fritsla trots att han bodde och hade firman i Kinnarumma nästan en mil närmare Borås. Han hade med säkerhet blivit bortkörd om han stannat vid taxihållplatsen utanför Fritsla station för att fånga upp kunder. (Kinnarumma hade nämligen Fritsla som postadress på den tiden fast det var betydligt närmare till Viskafors.)
Stationeringsort gällde så vitt jag vet aldrig en särskild taxihållplats.
Stationeringsorten finns angiven i trafiktillståndet. Jag tror inte att det generellt är samma som postadressen. Det finns flera likartade exemplel som Du anger. Har Du tillstånds"lappen" kvar ?
Citat från: Staffan Sävenfjord skrivet 21 februari 2013, 18:59:36 PM
Rutebil finns i såväl danskan som norskan. I båda länderna används också rutebilstasjon parallellt med busstasjon. I Norge förekommer också att ordet skysstasjon (skjutsstation). Även bussterminal kan man se i Norge.
Kom också i håg att SJ:s Busstrafik ända fram till 1970-talet bedrevs under namnet Statens Järnvägars Biltrafik. Det hette också GDG Biltrafik.
I finlandssvenskan lever det kvar (iaf bland dom äldre) att man säger "linjebilsstationen".
//Danne
Ett kort inlägg på Nico's uppräkning.
Sundbybergs nummer var 1701-1759 ordinarie och "rödkorkar" var 1760-1799 dessa nummer var kvar till den totala sammanslagningen
som kom -93 då Sthlm gjorde om sin numrering och 1729,1763samt 1764 blev 1205,1206 och 1207.
1204 som då var högsta ordinarieplåt tillhörde en granne till mig.
numera stämmer snart ingenting då man har passerat 1600 och nu är på 1700 serien, plåtar som börjar på 2800 var från -93 avsedda till reservbilar men har även de blivit ordinarieplåtar.
2200 serien där stämmer det att Haninge och Tyresö delade nummerserie men det måste ha varit efter att man slog ihop kommunerna.
När det gäller Taxi kurir så innan de gick över till 3000 serien så kunde det ibland stå på samma stolpe två olika växelbilar med samma nummer.
På 020 så kunde man i början se på numret om det var en Solnabil (1600) eller en Lidingöbil (1800) och efter sammangåendet med Arlandataxi (4000)
sedan när behovet ökade på 020 så fick åkarna möjlighet att utöka varje nummer med (8) bilar vilket gav en större röra (1X00) där krysset ersatte den interna numreringen i åkeriet,nu kan få se allt från tvåställiga nummer till fyrställiga.
/Lennart