Söndag morgon kl.03.17
Sista turen från Kalmar som har varit full med trevliga passagerare som varit på Stadsfesten i Kalmar.
På väg in till Borgholm släpper jag av de sista resenärerna på hållplatserna före Resecentrum där jag ska stå några minuter innan jag kör upp och vänder på Lundegård för sista turen ner till Borgholm.
Jag börjar städa av bussen som är ovanligt ren invändigt.
Då knackar det plötsligt på dörren.
En av passagerarna har jagat genom staden på cykel för att hinna ikapp mig.
-Jag tror att jag tappade min mobil i bussen,säger han.
Jag släpper ombord honom och frågar samtidigt efter mobilnumret som jag knappar in och ringer.
Innan han hinner bak så ringer det i bröstfickan.
Ja .. j***ar säger han och skrattar. Den spriten den spriten. Nej så farligt var det inte alls. Han var tillräckligt nykter men vi skrattar båda åt de hela. Han tackar och lämnar bussen.
Jag startar en tom och renplockat buss för att köra vidare..... med ett leende på läpparna.....
Måste finnas många dråpliga historier som andra bussförare har att förtälja......
Mvh
Buss-Anders
hahah ;D ;D
vill höra fler :)
Underbart ;D
Inte jag, men en kollega var med om följande.
Ankommer sista hållplatsen som ligger mittemot första hållplatsen på tillbakavägen. Bussen måste alltså vändas, men för att slippa folk som knackar på och vill gå på, stod vi kvar på sista och vände precis innan avgång.
Trots detta knackar det på när föraren sitter och läser tidningen. Han öppnar och utanför står en äldre dam. "Är det här bussen till stan?" frågar hon. "Ja, det kommer att bli. Men du får stiga på på andra sidan" säger föraren och pekar på hållplatsen på andra sidan gatan. "Okej" svarar damen och går. Föraren stänger dörren och fortsätter läsa sin tidning. Efter några minuter knackar det på igen. Samma dam. Föraren öppnar dörren igen för att kolla vad hon vill denna gång. Damen tittar lite förvirrat på föraren och säger frågande "Det finns ingen dörr på andra sidan"
Har jobbat som tidningsbud lite då och då och har lärt mig att inte alla som har druckit är "j***a fyllon" utan vissa behåller kontrollen och blir bara lite extra trevliga ;)
Det är ju tur att det är minnet bevarar fler av de roliga tillfällena än motsatsen. :D
Nog måste det väl finnas mer förarhistorier och svar på tal som tål att publiceras.
För visst händer det saker varje dag där ute i bussarna, saker som speglar yrket i vardagen och kontakten med passagerarna.
Kollega till mig anländer 5 minuter sen till en tidssatt hållplats.
Irriterad dam säger " Du skulle varit här för 5 minuter sedan".
Jasså vad hände då, svarade han.Damen sa inget.
Även jag anlände till hållplats mycket mer än 5 minuter sen en vinterdag med totalt glashala vägar.
- Du är sen, säger en dam.
-Ja tidtabellen vet inte att det är halt, men det vet jag.
-Ja det har du ju rätt i säger hon och ler.
Mvh
Buss-Anders
+
En man klev på min 401 mot Slussen. Jag hade haft en tuff eftermiddag med kraftiga förseningar i alla riktningar men vanan trogen höll jag humöret uppe. Så klev en man på och utbrister "du är sen!" varav jag kläcker ur mig "och den här bussen är röd". Mannen bara stirrade på mig och tappade irritationen totalt. Några hållplatser senare kom han fram och sa att mitt skämt var roligt.
En annan gång var det en kille som höll på att missa bussen. Jag lämnar hållplatsen när han kommer fram till bakersta dörren. Killen riktar en karatespark mot bussen varav jag stannar, rädd att någon ska gå snett. Han springer fram till framdörren och tackar för att jag stannade. Min reaktion var nog inte den han hade räknat med, "varför i h*****e sparkar du på min buss?" röt jag åt honom. Grabbens reaktion var, "förlåt, jag visste inte att det var din buss. Om den gick sönder ska jag givetvis betala skadorna". Jag trodde han skojade med mig men vid ändhållplatsen inspekterade han skadorna och kom fram med en lapp med sina kontaktuppgifter till mig, "utifall du ser något trasigt som jag kan ha missat. Förlåt än en gång, jag ska aldrig sparka på SL-bussar igen". Ingen dold kamera någonstans, han var förmodligen allvarlig.
Jag körde hem ett festgäng med flera avstigningsplatser och när jag hade släppt av dom sista gästerna så skruvade jag upp stereon och satte full fart hemåt.
När jag passerar igenom en av dom byarna där jag började släppa av mina passagerare tittar det upp ett huvud ur bakre delen av bussen och undrar var vi är.
Jag berättar var vi är och f¨r till svar:
-Perfekt här ska jag av, konstigt det känns som om jag har sovit längre.
Han tittade lite förvirrat efter sina kompisar när han kom av bussen.
Grillad på personalfesten för några år sedan men jag drack inget.
Framåt 22.30-tiden så kommer driftledarna på något sätt på att en försträkningstjänst som skulle gå 02.05 inte var besatt. Jag kan ta den, sa jag och så blev det. Jag gick hem och vilade en tag.
Så körde jag förstärkningsturen fullt med trötta festare. Väl framkomna strax vid 03.20 utbryter ett slagsmål framför min buss mellan två grabbar från bussen framför. Det pågår en stund. Jag kollar allt medan det lugnar ner sig. Så rullar jag hemåt lite trött så där vid 03.40 spelar jag radion ganska högt och sjunger med för full hals för att motverka tröttheten. " Pling" säger det plötsligt. Slagsmålet gjorde att jag glömde kolla bussen innan tomkörningen hem. En grabb hade somnat och vaknade till av den "vackra" sången. Var ska du av? undrade jag. Här svarade han och klev av mellan två hållplatser. Undrar just var han skulle av egentligen. Det var kanske inte första gången han somnade på vägen hem efter en festkväll.
Mvh
Buss-Anders
En kollega berätta en gång när han trodde han var ensam så la han av en redig brakare och dessutom sa han den satt gott och den var inte luktfri heller ;D och precis därefter sa det pling.. ;) en dam som satt precis bakom honom vilket han inte sett
Finns det något pinsammare än när man gör saker i tron av att man är själv i bussen och plötsligt hör ett "pliing"....? ;D
En kollega på spårvägen berättade en mycket underhållande historia åt mig en gång:
Det var på linje 31 tror jag, när han kom till en hållplats där det stod ganksa mycket folk. Två av dem, ungdomar, tyckte att det inte var värt att stå och vänta på att bli insläppta genom framdörren så de tog bakdörren istället. Kollegan noterade detta, och ropade att de skulle stiga av och på genom framdörren istället. Under stora protester lydde dem order och gick på genom framdörren. Dock tystnade inte protesterna när de väl körde vidare och grabbarna var vädligt högljudda. Tillsist ledsnade en medpassagerare. Denna passagerare var en äldre dam, och satt bakom de tvåtrubbelmakarna. Hon reste sig helt sonika upp, och sopade till dem över huvudena med sitt paraply och skrek: "Nu får ni vara tysta! Ifall jag med min ålder orkade stå och vänta i kön till framdörren, borde det inte vara något problem för er heller!".
Resten av resan satt de två grabbarna som två ljus, och var knäpptysta.
För många år sedan åkte jag buss från Högdalen till Liljeholmen. Föraren var en glad prick som slängde käft med alla berusade gubbar ombord, det vill säga majoriteten av resenärerna. Bland annat var det ett fyllo som åkte förbi sin hållplats och skällde ut föraren för att han inte stannat.
- Jo, men du plingade ju inte.
- Nej, men du vet ju var jag bor.
- Jovisst, men jag trodde inte du vågade gå hem till käringen.
Ett gäng på tre lindrigt nyktra på samma buss hade lite problem att komma av vid en hållplats. Då hördes en pipande gumma bak i bussen:
- Fyllon borde inte få åka buss.
Den störste av de tre gick bakåt i bussen och frågade:
- Vem i h-e sa det?
Vi andra satt och tittade i golvet eller ut genom fönstret men gumman pep:
- Det var jag.
Den store gick fram och ställde sig en halvmeter från henne:
- Du, det var jävligt bra sagt. Sådana som vi skulle inte få åka buss.
Ett befriande skratt bröt ut i bussen. Fyra skrattade allra mest: tre lindrigt nyktra herrar och en liten gumma.
Citat från: Kvarne skrivet 17 augusti 2011, 04:27:17 AM
Finns det något pinsammare än när man gör saker i tron av att man är själv i bussen och plötsligt hör ett....? ;D
Nää, körde en H18 på 47:an ut mot Waldemarsudde och i tron att bussen var tom intogs en rätt tuff körning men i höjd med Oakhill sa det... "pliing"
Farsan berätta en gång om en kollega till honom på Råsta. I slutet av 70-talet. Som körde en lokaltur. När han kom till en ändhållplats. Så blev denna förare lite nödig. Varpå han fundera på var han kunde göra sina behov. Saken var den att enda stället han kom på, var en lucka i golvet vid förarplatsen, som ledde rakt ut mot marken. Så han öppna luckan och gjorde sina behov. Det han dock inte tänkte på var ju det att fläkten till motorn satt ju rakt under.. Så om man säger så här.. Hela storyn sluta med att bussen fick totalsaneras.. Så den kisen gjorde nog aldrig om det igen.. Har flera sanna roliga historier i arkivet om ni vill höra mer!
Ha en Bussig kväll! 8)
läste en idag på ett annat forum
"Min favorit med buss historier var när vi var på väg till skolan en dag, bussen från torget tar ~5 min och alla skulle av på samma ställe. Bussen var alltså fullknökad, han fick lämna kvar en del folk på torget för att de inte fick plats, i alla fall så när vi kom iväg var det en kille som tryckte att bussen skulle stanna, han skulle inte långt alltså, bara ett par hundra meter, bussen stannar och killen klev av, men det märkte inte busschauffören så han ställde sig vid sidan och väntade på att en skulle gå av, under tiden började han lösa ett soduko (stavning?) korsord och satt säkert där i 5 min innan en kille till slut blev så förbannad så han gick av bussen, då stängde han dörrarna och fortsatte köra.
Vi hade suttit och skrikit på honom att fortsätta köra, men icke. Sen när vi var framme vid skolan så försökte MÅNGA klicka på stopp, men idioten hade stängt av knapparna och det resulterade i att vi fick gå 500m extra efter att alla på bussen ropat "men stanna då din idiot", vilket han till slut gjorde."
Har två händelser som jag minns så här på rak arm. Den ena som passagerare och den andra som chaufför...
Vi börjar med den där jag körde. Händelsen utspelade sig på IKEA-bussen som går mellan Sthlm City och IKEA Kungens Kurva. Jag hade precis lämnat IKEA för färd mot City med en mycket fullsatt buss (kvällens sista tur), när det plingar och två turister som stått precis bakom "linjen" (bland dom sista som klev på) kommer fram till mig och säger på knagglig engelska att dom måste få kliva av för dom glömde sin kompis på IKEA. Dom är mycket upprörda så jag stannar på hållplatsen vid Statoil och släpper av dom och dom börjar springa mot IKEA. Så startar jag igen och efter c:a 5-10 meter plingar det igen och så ropar en till turist fram till mig från nå´nstans längre bak i bussen och är än mer upprörd och säger att hennes kompisar just klev av och hon inte vet varför. Så jag stannar och släpper av henne oxå... Undras om det gick bra för dom på tunnelbanan mot stan se´n?
Den andra händelsen utspelade sig på en buss mot Stavsnäs från Slussen. Jag stod och väntade på bussen och när den dyker upp ser jag är linjenumret rätt men att det till min förvåning står Göteborg(!) som destination. Jag kliver dock ombord ändå och chaufören förklarar att det är fel på skyltningen men att bussen går till Stavsnäs iaf. Nåväl... Vi lämnar Slussen och kommer efter en stund fram till Danvikstull där det står 2-3 kontrollanter. Chauffören stannar för att släppa på dom och när han öppnar frågar dom om det här är bussen till Stavsnäs, varpå föraren svarar "Nej nej, den går till Göteborg!" och pekar på sidoskylten. Kontrollanten säger då "Aha, nej då ska vi inte med, vi ska åka mot Stavsnäs!" och kliver av, chauffören stänger då dörrarna och åker och ALLA i bussen gapskrattar och applåderar.
//Danne
Igår var "en sån där" dag, då jag på en runda var nära på att krocka med ett rådjur, en cyklist, och en två tre bilar (varav jag inte kunde undvikt någon av situationerna på annat sätt än att vara på en helt annan plats). :o
Dock fanns även ljuspunkter! En kvinna blev otroligt glad och tacksam för att jag lyckades sälja en biljett direkt till Karlskrona. Även om det ju är mitt jobb att kunna det, var det väldigt roligt att få uppskattning för det också! :)
Citat från: Danne B. skrivet 24 augusti 2011, 01:17:55 AM
Den andra händelsen utspelade sig på en buss mot Stavsnäs från Slussen. Jag stod och väntade på bussen och när den dyker upp ser jag är linjenumret rätt men att det till min förvåning står Göteborg(!) som destination. Jag kliver dock ombord ändå och chaufören förklarar att det är fel på skyltningen men att bussen går till Stavsnäs iaf. Nåväl... Vi lämnar Slussen och kommer efter en stund fram till Danvikstull där det står 2-3 kontrollanter. Chauffören stannar för att släppa på dom och när han öppnar frågar dom om det här är bussen till Stavsnäs, varpå föraren svarar "Nej nej, den går till Göteborg!" och pekar på sidoskylten. Kontrollanten säger då "Aha, nej då ska vi inte med, vi ska åka mot Stavsnäs!" och kliver av, chauffören stänger då dörrarna och åker och ALLA i bussen gapskrattar och applåderar.
//Danne
hahahaha!! undra vad kontrollanterna tänkte, förvörigt hur lyckas man skylta göterborg? :o
Ibland är det väl inte lika roligt men det kan ändå ha en komisk ådra och det går att berätta vid kaffebordet efteråt.
Kollega vid vändhållplats skulle precis åka iväg på en tidspressad sträcka där det var lätt att komma efter.
Då uppenbarar sig en mamma som säger att sonens mobiltelefon saknas och den kanske ligger i bussen. För komma iväg så fort som möjligt går kollegan snabbt igenom bussen och kollar. Nej det finns ingen mobil här, säger han. Ring mobilen, föreslår han så kanske någon svarar och kan tala om var den är. Bra idé säger mamman och ringer snabbt. Då ringer det långt bak i bussen........
Ja efteråt kan man ju skratta åt det......
Mvh
Buss-Anders
Måste ju ta med denna historia med.
Plats: linje 401
datum: 1:a april kl.07.55
Bussen full med stående passagerar långt fram. När alla de stående klivit av och bara sittande var kvar skred jag till verket. Med min myndiga stämma och med min uniform med skärmmössa till sa jag helt sonika så det hördes över hela bussen.
Ett trafikmeddelande!
KLT genomför idag biljettkontroll mellan Skvallertorget och Kalmar Central. Får jag be att ni tar fram biljetter och kort så kontrollen går så snabbt som möjligt så att vi undviker förseningar.
Folk började gräva i fickor,plånböcker mm. Var la jag biljetten lyste genom hela bussen. När vi hade passerat två hållplatser så sa jag. Skulle det vara så att ni inte ser några kontrollanter så kan det bero på att de är lediga idag fredagen den 1:a april.
Skämtet mottogs med stora leenden verkligen och en del skrattande.
Mvh
Buss-Anders
Följande hände på blåbusslinje 4 i Stockholm för tre år sedan. Alla sittplatser var upptagna när en dam i 80-årsåldern klev på vid Odenplan. Hon ställde sig framför ett par ungdomar och började högljutt klaga över att ingen reser sig upp nuförtiden när gamla människor kommer på bussen.
Min moster tyckte att den gamla damens provocerande beteende blev för otäckt att orka med, så hon reste sig fast hennes plats var 4 stolsrader längre in i bussen.
Tanten satte sig med en suck utan att tacka och började återigen beklaga sig över hur gamla bemöttes. Min moster frågade då hur gammal damen var och fick till svar att hon uppnått den aktningsvärda åldern av 82 år.
Min moster svarade: Jo jag förstår Dig. Själv är jag 87 år och fyller snart 88.
/Max
Ja det finns naturligtvis mycket att berätta.
Flera är gångerna som jag hittat förälskade ungdomar i sovkabinen på en 228'a och 328'a (som har ingång till sovkabinen i baktrappan). Vette tusan hur de fått plats två stycken där för jag är varken lång eller tjock och jag tycker att det är trångt =)
Ett riktigt drama var jag dock med om en gång.
Jag hade varit i Paris med en gymnasieklass och var på hemväg. I Belgien, strax innan gränsen till Tyskland, så blev det ett himla liv på ovanvåningen i bussen. Det visade sig att en tjej, trots att hon var diabetiker, hade smakat lite för mycket på "den roliga drycken" och blodsockerhalten var helt åt skogen och tjejen i fråga var rätt borta.
Eftersom det var full kalabalik trampade jag på hejdarna, svängde in till vägkanten, och drog på varningsnblinkerserna. En snabb koll gav vid handen att det var läge att ringa ambulans.
Jag och en lärare, som stammade från Frankrike, och som också bröt rejält på franska, klev ut på vägrenen för att vänta på ambulansen. Den kom efter ett tag och flickan piggnade så småningom till.
Sen åkte ambulansen och det var dags för oss att åka. Jag och läraren stod då fortfarande på vägrenen varvid han fällde följande kommentar.
"- Vet du vad det värsta är (ni måste tänka in den franska accenten här)?
- Nej?
- Jag satt på toaletten när kalabaliken bröt ut och jag hann inte ens torka mig. Jag är fortfarande kladdig!!!"
Aaah - to much information! :o
Det var tio år sedan det hände och jag har fortfarande inte lyckats förtränga denna franskbördiga lärare med kladdigt.....
Tyvärr blev tjejen ett tag senare återigen sämre, denna gången i Tyskland, så vi fick återigen ringa ambulans som tog henne till ett sjukhus där hon fick stanna kvar samtidigt som vi fortsatte mot Sverige. Hon klarade sig dock utan men.
Citat från: Trier skrivet 26 september 2011, 20:58:17 PM
Ja det finns naturligtvis mycket att berätta.
Flera är gångerna som jag hittat förälskade ungdomar i sovkabinen på en 228'a och 328'a (som har ingång till sovkabinen i baktrappan). Vette tusan hur de fått plats två stycken där för jag är varken lång eller tjock och jag tycker att det är trångt =)
Ett riktigt drama var jag dock med om en gång.
Jag hade varit i Paris med en gymnasieklass och var på hemväg. I Belgien, strax innan gränsen till Tyskland, så blev det ett himla liv på ovanvåningen i bussen. Det visade sig att en tjej, trots att hon var diabetiker, hade smakat lite för mycket på "den roliga drycken" och blodsockerhalten var helt åt skogen och tjejen i fråga var rätt borta.
Eftersom det var full kalabalik trampade jag på hejdarna, svängde in till vägkanten, och drog på varningsnblinkerserna. En snabb koll gav vid handen att det var läge att ringa ambulans.
Jag och en lärare, som stammade från Frankrike, och som också bröt rejält på franska, klev ut på vägrenen för att vänta på ambulansen. Den kom efter ett tag och flickan piggnade så småningom till.
Sen åkte ambulansen och det var dags för oss att åka. Jag och läraren stod då fortfarande på vägrenen varvid han fällde följande kommentar.
"- Vet du vad det värsta är (ni måste tänka in den franska accenten här)?
- Nej?
- Jag satt på toaletten när kalabaliken bröt ut och jag hann inte ens torka mig. Jag är fortfarande kladdig!!!"
Aaah - to much information! :o
Det var tio år sedan det hände och jag har fortfarande inte lyckats förtränga denna franskbördiga lärare med kladdigt.....
Tyvärr blev tjejen ett tag senare återigen sämre, denna gången i Tyskland, så vi fick återigen ringa ambulans som tog henne till ett sjukhus där hon fick stanna kvar samtidigt som vi fortsatte mot Sverige. Hon klarade sig dock utan men.
Skönt att hon klarade sig, det där är i mitt tycke konstigt faktum att alkohol sänker blodsockerhalten så att om det blir för mycket så kan det bli farligt precis som i det här fallet. Tycker snarare att det borde vara tvärtom med tanke på att det trots allt är en del socker i alkohol
Det gäller att kunna balansera. Jag har själv diabetes och undersöker hur det fungerar med mig och alkohol.
Ren alkohol ska man vara försiktig med, för det ger inget socker alls. Men blandar man det med läsk eller liknande / dricker alkoläsk/cider så fungerar det ganska bra. Då kan jag till och med ta lite insulin till, för att det ska vara balans. Visst är det olika för alla men för mig fungerar det bra :)
Citat från: Micke.L skrivet 26 september 2011, 22:44:24 PM
Det gäller att kunna balansera. Jag har själv diabetes och undersöker hur det fungerar med mig och alkohol.
Ren alkohol ska man vara försiktig med, för det ger inget socker alls. Men blandar man det med läsk eller liknande / dricker alkoläsk/cider så fungerar det ganska bra. Då kan jag till och med ta lite insulin till, för att det ska vara balans. Visst är det olika för alla men för mig fungerar det bra :)
Jo det är väldigt olika, jag märker det själv (Också diabetiker), man får verkligen känna av...klart det är mer socker i öl och vin än rom eller whisky tex
Hej!
Det hände sig i mitten på åttiotalet jag körde linje 583 till Arlanda från Märsta station det var på kvällen så innerbelysningen var påslagen jag hade en H81:a så jag hade ingen belysning på framtill i bussen, en kille och en tjej åkte med från stationen till Utrikesterminalen där dom klev av jag tyckte när jag såg i backspegeln att det hade gått hett till i baksätet när jag kom till
SAS-Hangaren så gick jag igenom bussen och fick då svaret när jag kom till baksätet, tjejen hade lämnat sina trosor kvar på dynan.
En annan dråplig historia.
Jag körde 536 från Väsby-Fresta och hade en H81:a och hade köpt en Aftonbladet som jag hade satt emellan instrumentbrädan och högtalaren till kommradion, jag stog utanför bussen och folk klev på, när jag gick in för att köra iväg såg jag att min tidning var borta,
det satt en gubbe på första bänkraden och läste en Aftonbladet, som jag trodde var min, så jag slet den från honom och sa till att han kan fan köpa en egen och låta bli min, han tittade snopet på mej, jag körde sedan iväg och när jag kom till Väsby centrum och skulle bromsa kände jag något vid fötterna, där låg min tidning som hade ramlat ner, han satt sedan hela vägen till Fresta och bara glodde på mej, det var den längsta turen jag någonsin kört, man skämdes en del.
Citat från: Affe/Märsta skrivet 27 september 2011, 17:19:15 PM
En annan dråplig historia.
Jag körde 536 från Väsby-Fresta och hade en H81:a och hade köpt en Aftonbladet som jag hade satt emellan instrumentbrädan och högtalaren till kommradion, jag stog utanför bussen och folk klev på, när jag gick in för att köra iväg såg jag att min tidning var borta,
det satt en gubbe på första bänkraden och läste en Aftonbladet, som jag trodde var min, så jag slet den från honom och sa till att han kan fan köpa en egen och låta bli min, han tittade snopet på mej, jag körde sedan iväg och när jag kom till Väsby centrum och skulle bromsa kände jag något vid fötterna, där låg min tidning som hade ramlat ner, han satt sedan hela vägen till Fresta och bara glodde på mej, det var den längsta turen jag någonsin kört, man skämdes en del.
Det är precis som i Liftarens Guide till Galaxen när Arthur käkar upp ett halvt kexpaket i tron att gubben mittemot börjat käka på hans kex... Naturligtvis hittar Arthur sina egna oöppnade när gubben reser sig från bordet och lyfter på sin tidning!
En kompis berättade för mig att han skulle ta sig in till gröna lund för att gå på någon konsert i somras, minns inte vilken men eftersom grönans konserter är populära blev det mycket fullt på 74an vid Östra Station. När folk började försöka ta sig in genom bakdörrarna fick föraren nog, stängde av bussen, mumlade att ingen åkte gratis med hans buss. Sedan gick han bara iväg från bussen. Full med folk.
En av vad man förr skulle kalla stadens original klev idag på bussen på ett strålande humör med två välfyllda påsar från systemet. Idag har vi andra namn på dem. Eftersom han använder rollator så ropade han och frågade om han kunde få kliva på bak och det fick han. Nu får du komma fram och betala, sa jag högt. Skrik inte ,sa han. Nej´, jag skriker inte men jag har bråttom eftersom jag är sen, sa jag. Han betalade och var på ett strålande humör. Sedan började han återtåget bakåt och han var ju lite styrkt. Kör ropade han, bara kör. Nej jag väntar,sa jag eftersom jag inte ville att han skulle ramla. Bara kör! fick jag till svar. Nej det är inte värt, sa jag Påsarna kan ju välta. Mycket skratt och leenden bland passagerarna.
Mvh
Buss-Anders
Fick på en kvinna som hade ett frikort hon inte ännu skrapat. Hon såg ganska osäker ut, och frågade mig om det var den 19:e idag. "Jadå, det stämmer!" svarade jag glatt. Hon skrapar, och visar mig sedan kortet. Kunde då inte låta bli att se lite fundersam ut och svara: "Den 19:e, var inte det igår?"
;D
Igår körde Jag 42:an på Karlavägen mot Radiohuset och bilen framför mig kör ut till höger i cykelfältet och stannar.
Jag stannar 5-6 meter bakom och funderar var hon är på väg eller vad hon ska göra.
Då lägger hon i backen och påbörjar en fickparkering.
Hon tittar inte över huvud taget i speglarna och innan jag hinner reagera så svänger hon in sin vänstra dörr,
backspegel och framskärm i bussen med en rejäl smäll.
Hon tittar då upp, och kör fram igen och stannar och Jag kör upp på trottoaren och går ut för att ta uppgifter.
Hon "säger" då mycket upprört till mig; "Va har du så bråttom för, kunde du inte ha väntat".
Jag fick 2 resenär som spontat skrev upp sig som vittnen på att bussen stod helt stilla ! ::)
(Denna händelsen hände 26 oktober 2011 då jag körde ifrån Falkenberg och som jag saxat ifrån min facebooksida)
Fick mig ett gott skratt innan jag lämnade Falkenberg med 351 idag.
En kvinna kliver på min buss innan hon stämplar sitt kort går hon och sätter sina påsar sedan kommer hon fram igen.
Hon stämplar sitt kort och sen frågar hon om vilket land jag kommer ifrån med tanke på min dialekt och utseende.
... Jag svara vänligt att jag är född i Stockholm. Hon blir tyst en kort stund sedan går hon och hämtar en karamell och vill ge den till mig men jag avböjer och hon ber om ursäkt och går hon tillbaka till sin plats.
Synd att det inte var fler resenärer i bussen för de hade skrattat lika mycket som jag gjorde påvägen till Halmstad.