BengaB40 skickade mig en del intressant material om bussarna i Borås förr i världen. Tack för det! Bland annat fanns detta reklamkort från Volvo med. Bilden visar en vagntyp, Volvo Hägglunds från 1951, som var vanlig på stadslinjerna i Borås på 1950-talet och 1960-talet fram till högertrafiken. Bussen på bilden fotograferad på Vindelgatan på Byttorp.
(http://www.savenfjord.nu/sib_80.jpg)
Det fanns 12 sådana här bussar i Borås: 75-80 från 1951 och 83-88 från 1952. (81-82 var små Scania-Vabis B42 med Hägglunds-kaross som hade extremt lågvarvig motor - som en traktor - och mest gick på linje 7 Gässläsa-Ryda/Almenäs.) I mitten av 1950-talet gick de enligt följande:
75, 76, 77: Linje 6 Göta-Norrmalm
78, 79, 80, 83: Linje 4 Övre Byttorp-Trandared
84, 85: Linje 8 Tullen-Lasarettet
86, 87: Linje 9 Tullen-Lasarettet (linjerna 8 och 9 gick olika vägar i ringlinje mellan centrum och Lasarettet).
88: Reserv
Trevligt och med destskylt .. Har svaga minnen av dessa .. Var det linje 4 som vände vid Rondo ?? Där 2an vände i rondellen??
Citat från: yngrot skrivet 05 februari 2011, 16:35:04 PM
Trevligt och med destskylt .. Har svaga minnen av dessa .. Var det linje 4 som vände vid Rondo ?? Där 2an vände i rondellen??
Linje 4 hade flera olika vändplatser på Trandared under årens lopp så jag törs inte svara på din fråga.
Det kan nämnas att linje 4 någon gång i början av 1960-talet gick i omlopp med linje 24, som gick Tullen-Sjöbo. När bussarna kom till Övre Byttorp gick de således tomma något hundratal meter till dåvarande vändplatsen på Tullen, där också linje 8 och 9 vände. Där skyltades de om från 4 till 24. För att underlätta för föraren ändrade man destinationsskylten så att där stod 4 Trandared, 4 Ö Byttop, 24 Sjöbo, 24 Tullen i nu nämnd ordning. Föraren behövde alltså inte veva i linjenummerdelen. Han fick dock vända skylten som skymtar precis bakom framdörren från 4 till 24. I linjenummerkrukan bak har jag för mig att de flesta blankskyltade. Föraren hade också en liten vändbar bricka som han använde som påminnelse om att han kommit ihåg att skylta om och också en påminnelse om vilken linje han för tillfället körde.
Vi flyttade upp till Hulta när de sk Sparbankshusen var nya Västergårdsgatan närmare bestämmt och då tog ju Trandaredsgatan slut vid Rondo och nån anan linje än 4 gick väl inte dit??
Hej !
Buss nr. 80 som fanns i bild ovanför texten Volvo B 615, med tanke på årsmodellen
är det en sådan ? Eller är det en B 514 ?? Frambyggda Vlo B 615 såsom B 61513
och 61515 kom väl senare ??
Mvh Peter Ö
Citat från: Peter Öden skrivet 05 februari 2011, 18:40:23 PM
Hej !
Buss nr. 80 som fanns i bild ovanför texten Volvo B 615, med tanke på årsmodellen
är det en sådan ? Eller är det en B 514 ?? Frambyggda Vlo B 615 såsom B 61513
och 61515 kom väl senare ??
Mvh Peter Ö
Enligt mina noteringar skall det vara B626. Dåvarande verkstadschefen vid Stadsbussar har gått genom listan och han hade inget att anmärka mot detta.
Citat från: Staffan Sävenfjord skrivet 05 februari 2011, 16:46:40 PM
Linje 4 hade flera olika vändplatser på Trandared under årens lopp så jag törs inte svara på din fråga.
Det kan nämnas att linje 4 någon gång i början av 1960-talet gick i omlopp med linje 24, som gick Tullen-Sjöbo. När bussarna kom till Övre Byttorp gick de således tomma något hundratal meter till dåvarande vändplatsen på Tullen, där också linje 8 och 9 vände. Där skyltades de om från 4 till 24. För att underlätta för föraren ändrade man destinationsskylten så att där stod 4 Trandared, 4 Ö Byttop, 24 Sjöbo, 24 Tullen i nu nämnd ordning. Föraren behövde alltså inte veva i linjenummerdelen. Han fick dock vända skylten som skymtar precis bakom framdörren från 4 till 24. I linjenummerkrukan bak har jag för mig att de flesta blankskyltade. Föraren hade också en liten vändbar bricka som han använde som påminnelse om att han kommit ihåg att skylta om och också en påminnelse om vilken linje han för tillfället körde.
När jag körde för SiB 1960-62 så var linje 4 redan förlängd till korsningen Vindelgatan/Fjällgatan till samma ställe som linjerna 8 och 9, vilka kom via Tullen, vände. Även linje 13, som på denna sträckning, gick samma väg som 4:an, vände här.
Fanns linje 24 kvar 1960? Jag minns att den fanns tidigare men har aldrig kört den.
Åt andra hållet körde 4:an Dalsåkergatan, Östergårdsplan, Guldbransgatan, Kransvägen ner till Gånhestervägen där det var reglertid/slutstation. Vissa, enstaka turer dagtid gick vidare till Brotorp. På tillbakavägen kördes Gångestervägen, Svenljungagatan, Guldbrandsgatan, Östergårdplan, Dalsåkersgatan och vidare mot centrum. Linje 4 hade hållplats precis utanför porten till Strömsdalsgaraget och användes av personalen för färd från och till centrum. 1960 var dessutom 78-80, och 83 utbytta mot 100-103.
Citat från: yngrot skrivet 05 februari 2011, 17:43:26 PM
Vi flyttade upp till Hulta när de sk Sparbankshusen var nya Västergårdsgatan närmare bestämmt och då tog ju Trandaredsgatan slut vid Rondo och nån anan linje än 4 gick väl inte dit??
Under de år jag arbetade för SiB var det linje 3 som körde Trandaredsgatan, Söderkullagatan, Dalsåkersgatan, Trandaredsgatan tills den tog slut. Åt andra hållet gick linje 3 till Sjöbo/Långesten.
Arne Porsman
Citat från: Arne Porsman skrivet 06 februari 2011, 16:57:46 PM
När jag körde för SiB 1960-62 så var linje 4 redan förlängd till korsningen Vindelgatan/Fjällgatan till samma ställe som linjerna 8 och 9, vilka kom via Tullen, vände. Även linje 13, som på denna sträckning, gick samma väg som 4:an, vände här.
Fanns linje 24 kvar 1960? Jag minns att den fanns tidigare men har aldrig kört den.
Det är mycket möjligt att det jag skriver om hände i slutet av 1950-talet. De nya mittmotorbussarna 99-103 kom 1958 och kompletterades med 104 1960. De sattes in på 4-an kort efter leverans och då lär inte samkörningen med 24-an ha förekommit längre. På 4-24 gick många äldre bussar som fått nya karosser från Säffle i mitten på 1950-talet. Dessutom var de fina Scania-bussarna 71-73 rätt vanliga där.
Vet du var Hägglundarna av den typ som på bilden användes sedan de flyttats från 4-an?
Tack Benga B40 för en mycket trevlig bild på vagn 80 som jag inte har sett tidigare.
Bussen har, som Staffan riktigt påpekar, ett bulldoggchassi av typ Volvo B626x2. Stadsbussar i Borås hade själva konstruerat en variant där man förlängde bulldoggschassier framåt med syfte att få en bättre viktfördelning på framaxeln än vad som förekom på vissa av de tidiga "äkta" frambyggda bussarna.
Här ett par bilder som visar hur motorn fanns en bit in i bussen och passagen till förarplatsen gick mellan motorhuven och vindrutan.
(http://i1183.photobucket.com/albums/x478/hulben/Nr%201/29_27r.jpg)
(http://i1183.photobucket.com/albums/x478/hulben/Nr%201/29_32r.jpg)
Citat från: Staffan Sävenfjord skrivet 06 februari 2011, 17:53:02 PM
Det är mycket möjligt att det jag skriver om hände i slutet av 1950-talet. De nya mittmotorbussarna 99-103 kom 1958 och kompletterades med 104 1960. De sattes in på 4-an kort efter leverans och då lär inte samkörningen med 24-an ha förekommit längre. På 4-24 gick många äldre bussar som fått nya karosser från Säffle i mitten på 1950-talet. Dessutom var de fina Scania-bussarna 71-73 rätt vanliga där.
Jag minns också samkörningen mellan linje 4 och 24 och jag minns att detta även skedde sedan de nya mittmotorbussarna hade satts in på 4:an. Linje 24 upphörde till sommaren 1960 – den hade då inte gått sommartid de sista åren – och till vintertidtabellen som började gälla den 4 september 1960 ersattes den på Tullen av en ny högtrafiklinge 13 (Tullen – Dammsvedjan) som också fick överta vagnarna från 24:an. På Sjöbo ersattes linje 24 av en ny linje 3, Långesten – Sjöbo – Trandared – Hulta med vändning vid "Rondo" den första tiden. När Trandaredsgatan var färdigbyggd till Sörmarksgatan efter ett par år, förlängdes 3:an dit. Den 14 juni 1964 bytte linje 3 och linje 4 ändhållplats med varandra och från den dagen trafikerades Hulta av linje 4. Linjen var då redan förlängd till Sörmarksgatan och kom ganska snart att förlängas ytterligare en bit till Sörmarken.
He
Tack Bengt H. för de sista bilderna där man ser interiören på busstypen.
Var instrumentpanelen standard på Volvom B 626 eller av egen konstruktion ?
Hur funkande kylningen på dessa ombyggda bussar ?
Mvh Peter Ö
Citat från: Peter Öden skrivet 06 februari 2011, 18:47:41 PM
He
Tack Bengt H. för de sista bilderna där man ser interiören på busstypen.
Var instrumentpanelen standard på Volvom B 626 eller av egen konstruktion ?
Hur funkande kylningen på dessa ombyggda bussar ?
Mvh Peter Ö
Jag kan inte påminna mig att jag har sett någon liknande instrumentbräda på någon annan buss, så det skulle inte förvåna mig om även den var en egenkonstruktion.
En annan intressant detalj är att bussmodellen ska vara den första med fotocellsstyrd utgångsdörr. De första bussarna av denna typ ska ha haft trampkontakter, men det var ofta fel på dem, utsatta för fukt och smuts som de var. Därför konstruerade kunniga personer i bolaget i stället en variant med fotoceller. Hägglunds köpte idén och patenterade den och den blev sedan standard på svenska bussar under många år.
Kylningen var det stora problemet på dessa bussar. Som en reparatör sa till mig en gång "Den bygger på principen att vatten alltid rinner uppåt". Det går förvisso att få vatten att rinna uppåt med sughävertprincipen, men så fort det kommer luft i systemet är det kört. En fungerande kylning krävde helt täta kylsystem och det var väl något som man lärde sig att hålla efter. Men visst minns jag kokande bussar av dessa modeller.
Trevligt och då var jag väl inte helt ute och cykla med linje 4 men uppenbarligen var det linje 3 först inte lätt minnas efter alla dessa år.
Det fanns kluriga reparatörer i Borås förr som hitta på fiffiga saker . Ett tag fanns en eller kanske det var 2 vagnar som rullade på linje 7/12/15 och där hade de använt en elmotor för att ändra linjenr det gick bara skylta dessa 3 nr. Som jag hört berättas var det en form av trekantiga plåtskyltar som snurra runt..
Hej! Intressant att se interiören med förarplats! Kollade i en instruktionsbok för B625-serien, det verkar som den fick en instrumentbräda med en lite annorlunda placering än övriga modeller! Hälsn. BengaB40
Förvånansvärt med allt detta experimenterande när de kunde ha tagit det lugnare och köpt Scania-Vabis.
Mvh Jan G
Citat från: Bengt H skrivet 06 februari 2011, 19:01:11 PM
Jag kan inte påminna mig att jag har sett någon liknande instrumentbräda på någon annan buss, så det skulle inte förvåna mig om även den var en egenkonstruktion.
En annan intressant detalj är att bussmodellen ska vara den första med fotocellsstyrd utgångsdörr. De första bussarna av denna typ ska ha haft trampkontakter, men det var ofta fel på dem, utsatta för fukt och smuts som de var. Därför konstruerade kunniga personer i bolaget i stället en variant med fotoceller. Hägglunds köpte idén och patenterade den och den blev sedan standard på svenska bussar under många år.
Kylningen var det stora problemet på dessa bussar. Som en reparatör sa till mig en gång "Den bygger på principen att vatten alltid rinner uppåt". Det går förvisso att få vatten att rinna uppåt med sughävertprincipen, men så fort det kommer luft i systemet är det kört. En fungerande kylning krävde helt täta kylsystem och det var väl något som man lärde sig att hålla efter. Men visst minns jag kokande bussar av dessa modeller.
Om jag minns rätt så var det nog en helt unik instrumentbräda för Borås. Direktör Pallin hade säkert sitt finger med i planeringen av denna busstypen då han var mycket drivande för att få fram en buss av den här typen.
Frågan är om inte den första i serien – vagn 75 – var först i Sverige även med trampkontakten för att öppna avstigningsdörren. Som liten knatte var jag med på premiärturen som gick en sommarsöndag 1951 på linje 4 mot Övre Byttorp. Det var verkligen ett problem i början att få folk att stiga ner på tappan för att få dörren att öppna sig.
Jag har inget minne av att dessa bussar hade problem med kylningen. Däremot 90-serien (92-98) hade mycket stora problem och var hopplöst varma att köra sommartid men å andra sidan frös man heller aldrig under vintrarna.
Arne Porsman
Citat från: Staffan Sävenfjord skrivet 06 februari 2011, 17:53:02 PM
Vet du var Hägglundarna av den typ som på bilden användes sedan de flyttats från 4-an?
Troligen gick dessa över till förstärkningstrafiken och som reservvagnar då det var "gott om" sådana här för denna typ av körning. Just de här åren gick de i varje fall inte fast på något schema.
Arne Porsman
Citat från: bilomnibussen skrivet 06 februari 2011, 20:15:11 PM
Förvånansvärt med allt detta experimenterande när de kunde ha tagit det lugnare och köpt Scania-Vabis.
Mvh Jan G
Man testade även Scania-Vabis och jag misstänker att man även här var först (1950) då vagn 65 var av typen B61X och senare vagn 70 (utan X). Här var dock motorn placerad framför framaxeln och tog mycket liten plats i anspråk jämfört med den enorma låda som fanns i Volvobussarna. Bussen var också större än de här diskuterade Volvobussana och det är troligt att viktfördelningen mellan fram- och bakaxel blivit fel om man gjort dem kortare. Och eftersom SiB tydligen behövde en kortare model kan detta vara en förklaring till köpet av de 12 Volvobussarna.
Hägglund och Söner använde vagn 65 i sin annonsering 1950 av denna nya modell.
Arne Porsman
Citat från: bilomnibussen skrivet 06 februari 2011, 20:15:11 PM
Förvånansvärt med allt detta experimenterande när de kunde ha tagit det lugnare och köpt Scania-Vabis.
Mvh Jan G
Efter att man slutat med konduktörer 1947, blev det alltmer uppenbart att de moderna bussarna av bulldoggtyp var mindre lämpliga för enmanskörning än vad torpedbussarna var. Stadsbussar köpte då en frambyggd Volvo med ASJ-kaross, en frambyggd Scania-Vabis med Hägglundskaross (vilket Arne nämner ovan) och en (då) modern torpedbuss med Arvikakaross, den sistnämnda på förslag av förarna. Man tittade även på mitt- och bakmotorbussar, men mittmotorbussarna blev för höga för vissa viadukter och det var svårt att få bakmotorbussar levererade i Sverige då.
Volvons framvagn var gungig och snart studsade den av vägen. På verkstaden hittade man en stubbe under bussen som minne av besöket i naturen och bussen fick därefter namnet "Stubbabrytarn". Det var nog den händelsen som gjorde att man blev skeptisk mot frambyggda bussar i Borås och inte förrän långt senare märkte vilken bra vagn Scanian var. Som Arne nämner blev de faktiskt två stycken (vagn 65 och 70) och båda var med ända till högertrafiksomläggningn. Jag kan också tänka mig att Pallins exprimentlusta tog överhanden och bestämde vilka bussar man skulle satsa på.
Citat från: Bengt H skrivet 06 februari 2011, 20:51:52 PM
Efter att man slutat med konduktörer 1947, blev det alltmer uppenbart att de moderna bussarna av bulldoggtyp var mindre lämpliga för enmanskörning än vad torpedbussarna var. Stadsbussar köpte då en frambyggd Volvo med ASJ-kaross, en frambyggd Scania-Vabis med Hägglundskaross (vilket Arne nämner ovan) och en (då) modern torpedbuss med Arvikakaross, den sistnämnda på förslag av förarna. Man tittade även på mitt- och bakmotorbussar, men mittmotorbussarna blev för höga för vissa viadukter och det var svårt att få bakmotorbussar levererade i Sverige då.
Volvons framvagn var gungig och snart studsade den av vägen. På verkstaden hittade man en stubbe under bussen som minne av besöket i naturen och bussen fick därefter namnet "Stubbabrytarn". Det var nog den händelsen som gjorde att man blev skeptisk mot frambyggda bussar i Borås och inte förrän långt senare märkte vilken bra vagn Scanian var. Som Arne nämner blev de faktiskt två stycken (vagn 65 och 70) och båda var med ända till högertrafiksomläggningn. Jag kan också tänka mig att Pallins exprimentlusta tog överhanden och bestämde vilka bussar man skulle satsa på.
I den vevan köptes också fem stycken frambyggda Volvo B512 med SKV-kaross, vagn 63 samt 66-69. Dessa utmärkte sig genom sina s k helikopterfönster, det vill säga vindrutan putade ut lite grann och det fanns två små fönster under den. Så vitt jag förstår var dessa bussar populära bland förarna. Men precis som "Stubbabrytarn" (vagn 61) och Scaniorna (vagn 65 och 70) var väl dessa inte ideala för tätortstrafik.
Om någon undrar så var 62 och 64 turistbussar: Volvo B513 med SKV-kaross respektive Scania-Vabis B22 med ASJ-kaross.
Citat från: Staffan Sävenfjord skrivet 06 februari 2011, 21:29:22 PM
I den vevan köptes också fem stycken frambyggda Volvo B512 med SKV-kaross, vagn 63 samt 66-69. Dessa utmärkte sig genom sina s k helikopterfönster, det vill säga vindrutan putade ut lite grann och det fanns två små fönster under den. Så vitt jag förstår var dessa bussar populära bland förarna. Men precis som "Stubbabrytarn" (vagn 61) och Scaniorna (vagn 65 och 70) var väl dessa inte ideala för tätortstrafik.
Om någon undrar så var 62 och 64 turistbussar: Volvo B513 med SKV-kaross respektive Scania-Vabis B22 med ASJ-kaross.
Dessa fem vagnar var också byggda på bulldoggchassier och var de första byggena enligt Pallins konstruktion. En bild på vagn 67 tillsammans med den då helt nylevererade vagn 125 på den centrala bussuppställningsplatsen vid gamla Fjärrbusstationen.
(http://i1183.photobucket.com/albums/x478/hulben/Nr%201/B6r.jpg)
Citat från: Bengt H skrivet 06 februari 2011, 23:23:32 PM
Dessa fem vagnar var också byggda på bulldoggchassier och var de första byggena enligt Pallins konstruktion. En bild på vagn 67 tillsammans med den då helt nylevererade vagn 125 på den centrala bussuppställningsplatsen vid gamla Fjärrbusstationen.
(http://i1183.photobucket.com/albums/x478/hulben/Nr%201/B6r.jpg)
Det var två saker jag inte tyckte om med dessa första förlängda bulldoggsbussar. Det ena var att föraren p g a motorplaceringen inte satt rakt bakom ratten utan lite mer åt fönsterkanten vilket tog ett tag att vänja sig och då var passet normalt slut. Det andra var att de var verkligt "studsiga" i bakändan vid lätt belastning. Det var väldigt lätt att snärta passagerare som satt långt bak i bussen upp i taket om man körde lite oförsiktigt över gupp.
Om jag minns rätt skaffade väl även Linköping några sådana här men fanns de på fler ställen?
Arne Porsman
Citat från: Arne Porsman skrivet 06 februari 2011, 23:41:00 PM
Det var två saker jag inte tyckte om med dessa första förlängda bulldoggsbussar. Det ena var att föraren p g a motorplaceringen inte satt rakt bakom ratten utan lite mer åt fönsterkanten vilket tog ett tag att vänja sig och då var passet normalt slut. Det andra var att de var verkligt "studsiga" i bakändan vid lätt belastning. Det var väldigt lätt att snärta passagerare som satt långt bak i bussen upp i taket om man körde lite oförsiktigt över gupp.
Om jag minns rätt skaffade väl även Linköping några sådana här men fanns de på fler ställen?
Arne Porsman
Jag minns mycket väl hur man kunde studsa och slå huvudet i taket om man satt längst bak i dessa bussar. Det var populärt bland oss skolbarn när det var någon som gasade på i guppen.
Linköping köpte flera av "helikoptrarna". Jag har en bild från Linköping som visar före detta Borås 63 på Sankt Larsgatan i Linköping den 19 juni 1967
(http://i1183.photobucket.com/albums/x478/hulben/Nr%201/6_22r.jpg)
Vad trevliga bilder som dyker upp när man börjar fråga om olika saker.. Vagn 63 66-69 när försvann dessa?? Jag kan inte säga att jag minns dem från min barndom. Dock serien 125-129 minns jag väl 128-129 fanns kvar när jag börja köra 1978
Citat från: yngrot skrivet 07 februari 2011, 15:14:20 PM
Vagn 63 66-69 när försvann dessa?? Jag kan inte säga att jag minns dem från min barndom.
Vagn 69 gick till skrot redan 1964, medan de fyra andra såldes till Linköping 1966
Ok 1964 var jag 8 år .. inte mkt man minns från den tiden men dessa gamla fina bilder som dyker upp hjälper till.. Vilka linje gick dessa på i Borås??
Citat från: yngrot skrivet 07 februari 2011, 15:24:21 PM
Ok 1964 var jag 8 år .. inte mkt man minns från den tiden men dessa gamla fina bilder som dyker upp hjälper till.. Vilka linje gick dessa på i Borås??
69 var i alla fall fast vagn på linje 31, Södra torget-Bosnäs (eller Bossnäs som det stod i destinationsskylten på den tiden). De övriga tror jag ingick i reserven, åtminstone från mitten av 1950-talet och framåt. De användes sällan på de tunga linjerna 2, 4, 6 och 8-9.
Citat från: Staffan Sävenfjord skrivet 07 februari 2011, 16:25:17 PM
69 var i alla fall fast vagn på linje 31, Södra torget-Bosnäs (eller Bossnäs som det stod i destinationsskylten på den tiden). De övriga tror jag ingick i reserven, åtminstone från mitten av 1950-talet och framåt. De användes sällan på de tunga linjerna 2, 4, 6 och 8-9.
Ett par helikoptrar gick på linje 14 ett tag i början av 60-talet och innan det på linje 11. På 50-talet gick de en tid på linje 3 till Sjömarken.
Citat från: Bengt H skrivet 07 februari 2011, 16:52:34 PM
Ett par helikoptrar gick på linje 14 ett tag i början av 60-talet och innan det på linje 11. På 50-talet gick de en tid på linje 3 till Sjömarken.
63 och 66 gick periodvis på linje 10 till Sjömarken i början på 60-talet. 67 och 68 var en längre period fasta vagnar på linje 14.
69:an skiljde sig från de övriga i serien genom att vara lite lyxigare med tygklädsel på stolarnas säte och rygg. Den hade dessutom 5-växlad växellåda mot de övrigas osynkroniserade 4-växlade. Vidare fanns ett bagageutrymme längst bak, som inte fanns på de övriga, varför baksätet var upphöjt.
Arne Porsman
Hej! Det har verkligen varit intressant att ta del av all information om Borås stadsbussar! Läste ett reportage i Volvos tidskrift RATTEN på 50-talet om Borås - Bussarnas Stad. De s.k. Helikopterbussarna verkade ju mycket speciella! När jag stod i 130:ans dörröppning på Eda-skroten 1988 visste jag inte ens att den var en f.d. Boråsbuss, men nu känns det nästan som man upplevt 50/60/70-talet i Borås! Hälsn. BengaB40
Citat från: BengaB40 skrivet 08 februari 2011, 14:25:03 PM
Hej! Det har verkligen varit intressant att ta del av all information om Borås stadsbussar! Läste ett reportage i Volvos tidskrift RATTEN på 50-talet om Borås - Bussarnas Stad. De s.k. Helikopterbussarna verkade ju mycket speciella! När jag stod i 130:ans dörröppning på Eda-skroten 1988 visste jag inte ens att den var en f.d. Boråsbuss, men nu känns det nästan som man upplevt 50/60/70-talet i Borås! Hälsn. BengaB40
Håller med om att det varit intressant info och kul att det var du som stod i dörröppningen på vagn 130! Jag vet ju att du är en "Volvo-man" och jag kan än en gång säga att Volvo B58 med den lilla Wilsonspaken var/är en av mina favoritbussar!
Mvh Gunnar
Citat från: BengaB40 skrivet 08 februari 2011, 14:25:03 PM
Hej! Det har verkligen varit intressant att ta del av all information om Borås stadsbussar! Läste ett reportage i Volvos tidskrift RATTEN på 50-talet om Borås - Bussarnas Stad. De s.k. Helikopterbussarna verkade ju mycket speciella! När jag stod i 130:ans dörröppning på Eda-skroten 1988 visste jag inte ens att den var en f.d. Boråsbuss, men nu känns det nästan som man upplevt 50/60/70-talet i Borås! Hälsn. BengaB40
Du skall ha tack själv, Benga. Det var ju du som var upphov till den här tråden genom att du skickade materialet till mig, bland annat den refererade artikeln i Ratten. Även jag har fått lära mig mycket om bussarna i Borås på den tiden när jag själv gick i realskolan och gymnasiet i Borås.
Jag har gjort två pdf-er av artikeln i Ratten. Av upphovsrättsliga skäl kan jag inte lägga ut dem på nätet men den som är intresserad kan skicka ett PM eller mejla till mig så skickar jag över dem.