Hejsan!!
Finns det fler län än Stockholms län som satsar mycket på det här med stomlinjer?
Har ev. stombussar i andra län speciell färg på fordonen gentemot övrig länstrafik i det länet?
Kommer det här med stombussar och matarbussar växa och bli mer vanligt i Sverige med tiden?
Att stombussar utgår från största staden ut till större knutpunkter ute på landsbygden och väl där anslutande landsbygdstrafik (matarbussar) till små samhällen och byar.
Fördelar:
Som passagerare har man inte så många olika bussnummer att välja bland om man reser från en storstad till en viss större knutpunkt åt ett visst vädersträck, t.ex. att man på lördagar och söndagar mestadels bara behöver veta när 474 går mellan Hemmesta och Slussen.
Nackdelar:
Att man måste byta buss om man ska resa bortom knutpunkten dit stombussen går och att ett bussbyte förlänger den totala restiden.
Att man som kund istället för att byta buss tar bilen till en hållplats dit stombussen går.
Mindre variation mellan olika linjer på förarnas tjänster.
Kommer det inrättas fler 1-siffriga och 3-siffriga stomlinjer i Stockholms län med tiden?
Jag tycker SL:s system med stomlinjerna inte är helt systematiskt, då har jag Ekerö kommun som ett exempel där man ger en röd buss dominans gentemot den blåa och det borde ju vara tvärtom. Att 176 bara går mellan Mörby station och Brommaplan och sedan ska man byta buss för att ta sig vidare till Färingsö, för istället borde det va den röda bussen som utgår från Svanhagen eller Stenhamra för vidare färd ut på Färingsö för att ge den blå bussen dominans.
Varför är 807 mellan Gullmarsplan och Svartbäcken inte en stomlinje? För den går ju ofta tycker jag, och det gör ju även 610 mellan Danderyd och Vallentuna.
Vad krävs av en speciell sträcka för att de ska få bli stombussar?
Hur fungerar det ute i övrgia Sverige och Europa där man har stombussar? Är det ett mer enhetligt system där stomlinjerna till fullo visar sin dominans gentemot matarbussarna, så det inte är som i Stockholms län där det är lite olika.
I Värmland har man också stomlinjer som utgår från Karlstad till de större orterna.
Från och med juni är det följande:
100 Karlstad - Arvika - Charlottenberg
200 Karlstad - Sunne - Torsby
300 Karlstad - Molkom - Hagfors
400 Karlstad - Filipstad
500 Karlstad - Kristinehamn - Karlskoga
600 Karlstad - Munkfors - Hagfors - Ekshärad - Värnäs
700 Karlstad - Årjäng - Töcksfors
800 Karlstad - Säffle - Åmål
Även Göteborg har stomlinjer, d v s linjerna 16-19, men dessa är framförallt stomlinjer i avvaktan på att bli spårvagnslinjer med tiden... T ex finns redan vissa förberedelser när det gäller linje 16!
Andra exempel på linjer som i princip fungerar som stomlinjer är Expressbussarna, d v s Blå, Röd, Grön, Orange och Lila. Samtliga dessa har Göteborg som centralpunkt, men längs linjesträckningarna passeras flera viktiga bytespunkter där resenärerna kan byta till lokala anslutningar, både inom Göteborg och övriga Göteborgsregionen...
I Örebro startas snart det nya stombussnätet också upp. Dock aningen annorlunda utformat då två linjer parallellkörs från varje större område och ger resenärerna ytterligare valmöjligheter! Ska bli intressant! ;D
Citat från: at1981 skrivet 07 juni 2009, 15:13:57 PM
Hejsan!!
Finns det fler län än Stockholms län som satsar mycket på det här med stomlinjer?
Har ev. stombussar i andra län speciell färg på fordonen gentemot övrig länstrafik i det länet?
Kommer det här med stombussar och matarbussar växa och bli mer vanligt i Sverige med tiden?
Att stombussar utgår från största staden ut till större knutpunkter ute på landsbygden och väl där anslutande landsbygdstrafik (matarbussar) till små samhällen och byar.
Fördelar:
Som passagerare har man inte så många olika bussnummer att välja bland om man reser från en storstad till en viss större knutpunkt åt ett visst vädersträck, t.ex. att man på lördagar och söndagar mestadels bara behöver veta när 474 går mellan Hemmesta och Slussen.
Nackdelar:
Att man måste byta buss om man ska resa bortom knutpunkten dit stombussen går och att ett bussbyte förlänger den totala restiden.
Att man som kund istället för att byta buss tar bilen till en hållplats dit stombussen går.
Mindre variation mellan olika linjer på förarnas tjänster.
Kommer det inrättas fler 1-siffriga och 3-siffriga stomlinjer i Stockholms län med tiden?
Jag tycker SL:s system med stomlinjerna inte är helt systematiskt, då har jag Ekerö kommun som ett exempel där man ger en röd buss dominans gentemot den blåa och det borde ju vara tvärtom. Att 176 bara går mellan Mörby station och Brommaplan och sedan ska man byta buss för att ta sig vidare till Färingsö, för istället borde det va den röda bussen som utgår från Svanhagen eller Stenhamra för vidare färd ut på Färingsö för att ge den blå bussen dominans.
Varför är 807 mellan Gullmarsplan och Svartbäcken inte en stomlinje? För den går ju ofta tycker jag, och det gör ju även 610 mellan Danderyd och Vallentuna.
Vad krävs av en speciell sträcka för att de ska få bli stombussar?
Hur fungerar det ute i övrgia Sverige och Europa där man har stombussar? Är det ett mer enhetligt system där stomlinjerna till fullo visar sin dominans gentemot matarbussarna, så det inte är som i Stockholms län där det är lite olika.
Stombussarna är ju komplement till SLs spårtrafik. Varken 610 eller 807 kvalar in, de går ju i stort sett parallellt med RB och pendeltåget.
I Västerbotten kallar man alla linjer som passerar en kommungräns för "stomlinje", och dessa har två siffror i linjenumret. Linjer som går inom i en kommun kallas "matarlinje" och har tre siffror. Till råga på allt kallar man den långa linjen Umeå-Mo i Rana för 300, för att krångla till ovanstående logik fullständigt.
Länstrafiken Jämtland brukar nämna ordet stomlinjer ibland, men än har jag inte lyckats lista ut vilka det skulle vara. Gissningsvis är det 1xx-linjerna som går från "navet" Östersund och som erkrar ut i länet, till skillnad mot 2xx-6xx som rullar inom grannkommunera.
Men stomlinjer i de nordliga länen torde väl ändå (i ordets rätta bemärkelse) egentligen vara de blå länsöverskridande expresslinjerna som har samma lackering i alla de nordligaste länen: Norrlandskusten linje 100 Sundsvall-Umeå-Haparanda samt Inlandsbussen linje 45 Mora-Östersund-Gällivare. Dessa skiljer sig från de övriga blå länsöverskridande linjerna då de enbart stannar på vissa stora hållplatser, och inte vid varenda stolpe som linjerna 10, 12, 40, 63 m.fl. kan göra.
Citat från: Karsten skrivet 07 juni 2009, 19:21:02 PM
Stombussarna är ju komplement till SLs spårtrafik. Varken 610 eller 807 kvalar in, de går ju i stort sett parallellt med RB och pendeltåget.
Nu drar jag norrut igen. ;) Att 676 (tänk pendeltåg) och 677 (tänk Roslagsbana/lokalbana) är klockrena stomlinjer är utom all tvivel, men lite underligt är det att 639 inte platsar in i samma kategori.
Citat från: Verspieder skrivet 07 juni 2009, 19:44:51 PM
Nu drar jag norrut igen. ;) Att 676 (tänk pendeltåg) och 677 (tänk Roslagsbana/lokalbana) är klockrena stomlinjer är utom all tvivel, men lite underligt är det att 639 inte platsar in i samma kategori.
Regelbunden (tätare) trafik är väl en av parametrarna för Stombusstrafik, så 639 passar inte in riktigt.
Direkt trafik utan bussbyten är också en parameter (eller åtminstone var) tills linje 176 kom till.
Stomlinjer i Norrbotten är:
10 Kiruna - Luleå
11 Haparanda - Luleå
14 Piteå - Luleå
17 Arjeplog - Piteå
18 Piteå - Boden
20 Haparanda - Umeå
21 Arvidsjaur - Luleå
22 Arvidsjaur - Piteå
23 Boden - Luleå
24 Arvidsjaur - Malå
25 Sorsele - Arvidsjaur
26 Arjeplog - Skellefteå
27 Kalix - Boden
28 Boden - Luleå
29 Boden - Luleå
30 Boden - Luleå
31 Älvsbyn - Luleå
32 Älvsbyn - Piteå
36 Piteå - Jokkmokk
42 Gällivare - Överkalix
43 Jokkmokk - Murjek
44 Gällivare - Luleå
45 Gällivare - Östersund
46 Gällivare - Pajala
47 Kvikkjokk - Jokkmokk
50 Karesuando - Kiruna
51 Kiruna - Pajala
52 Kiruna - Gällivare
53 Kiruna - Haparanda
54 Pajala - Haparanda
55 Pajala - Luleå
61 Överkalix - Kalix
63 Övertorneå - Kalix
100 Haparanda - Sundsvall
200 Skellefteå - Bodö
En SL-linje som nästan borde kvala in är annars 515 (595). Den går som sagt på tvären mellan Pendelns väst- och norrgående linjer, T-banans blå linjer samt T-banans gröna linjer. Beläggningen är hög och turtätheten är även den hög. Linjen går i princip även nästan dygnet runt.
Undrar bara om vi Skåningar kan kalla våra pendellinjer som t.ex. 100, 146, 131, 171, 219, 220 för stomlinjer? När det gäller stadstrafik så finns det Malmö med sina åtta huvudlinjer med ca. 5-minuterstrafik i rusningstiden och sedan sju 3X-linjer med 20-30 minuterstrafik samt högtrafikslinje 46. Linjerna 1-8 går ju ut från centrum ut mot de största bostadsområden, så de skulle kunna kallas för stomlinjer (bortsett från ringlinje 3).
Även innan det nya linjenätet kom så satsade man på tätare trafik på linje 21 (dagens 8) och 15 (dagens 2), senare även 10 (dagens 4). Det var sträckor som tidigare trafikerades även av expresslinjerna 9X som började läggas ned, trots att de uppskattades av många arbetspendlare.
Citat från: Patrik skrivet 07 juni 2009, 20:12:44 PM
Stomlinjer i Norrbotten är:
Visst, men de funkar inte som de stomlinjer som Alexander beskriver i trådens första inlägg. Mer som Västerbottens (dvs. de passerar en kommungräns).
Sådana regionala stomlinjer som tråden bör handla om har gen och enhetlig sträckning, styv tidtabell med täta avgångar och anslutning till mer lokala linjer. Med ett stomlinjetänkande här i Norrbotten skulle det finnas _en_ linje mellan Luleå och Boden och _en_ linje mellan Luleå och Piteå. Med halvtimmestrafik dag, kväll och helg och tätare i rusningen.
Anders
Citat från: Patrik skrivet 07 juni 2009, 20:12:44 PM
Stomlinjer i Norrbotten är:
10 Kiruna - Luleå
11 Haparanda - Luleå
14 Piteå - Luleå
17 Arjeplog - Piteå
18 Piteå - Boden
20 Haparanda - Umeå
21 Arvidsjaur - Luleå
22 Arvidsjaur - Piteå
23 Boden - Luleå
24 Arvidsjaur - Malå
25 Sorsele - Arvidsjaur
26 Arjeplog - Skellefteå
27 Kalix - Boden
28 Boden - Luleå
29 Boden - Luleå
30 Boden - Luleå
31 Älvsbyn - Luleå
32 Älvsbyn - Piteå
36 Piteå - Jokkmokk
42 Gällivare - Överkalix
43 Jokkmokk - Murjek
44 Gällivare - Luleå
45 Gällivare - Östersund
46 Gällivare - Pajala
47 Kvikkjokk - Jokkmokk
50 Karesuando - Kiruna
51 Kiruna - Pajala
52 Kiruna - Gällivare
53 Kiruna - Haparanda
54 Pajala - Haparanda
55 Pajala - Luleå
61 Överkalix - Kalix
63 Övertorneå - Kalix
100 Haparanda - Sundsvall
200 Skellefteå - Bodö
Men, är inte detta typ _alla_ linjer som finns i Norrbotten bortsett från lokal/stadstrafik? - då kan man väl knappast kalla dem för stomlinjer????
Citat från: Nico skrivet 07 juni 2009, 20:18:18 PM
En SL-linje som nästan borde kvala in är annars 515 (595). Den går som sagt på tvären mellan Pendelns väst- och norrgående linjer, T-banans blå linjer samt T-banans gröna linjer. Beläggningen är hög och turtätheten är även den hög. Linjen går i princip även nästan dygnet runt.
Fast är inte den lite väl kort? - den går ofta, men en tur tar en knapp halvtimma o spänner inte direkt över nåt större område - då skulle jag hellre vilja sätta dit 163:an som går tvärs över hela söderort med tät trafik o bara fem timmars uppehåll på natten! Samt att en tripp hela vägen tar en timma under rusning!
Citat från: virtual1 skrivet 07 juni 2009, 23:56:13 PM
Fast är inte den lite väl kort? - den går ofta, men en tur tar en knapp halvtimma o spänner inte direkt över nåt större område - då skulle jag hellre vilja sätta dit 163:an som går tvärs över hela söderort med tät trafik o bara fem timmars uppehåll på natten! Samt att en tripp hela vägen tar en timma under rusning!
Längden bör nog egentligen inte spela någon större roll, jämför med t.ex. linjelängderna för stomlinjerna i innerstan. Istället bör man nog som sagt se till vad linjen täcker samt dess resandeunderlag i stort. 515 går till övervägande del i ganska renodlad stadsmiljö och täcker till stor del in några av de tätast befolkade områdena i Storstockholm så det är lite därför som jag har den som exempel.
Vad gäller linje 163 så är nog 'hela Söderort' även att ta i lite för 163 missar en hel del. Däremot går linjen på tvären genom Söderort, från ena änden till den andra. Ska man däremot ha t.ex. linje 163 och dess förutsättningar som måttstock så skulle nog dessa omständigheter gå att omsätta på ganska många SL-linjer. Allt då från t.ex. linje 161 och 165 vidare till exempelvis 119, 509, 607 osv. på västra och norra och sidan. Fler linjer som passar in går säkert att hitta.
Citat från: Karsten skrivet 07 juni 2009, 19:21:02 PM
Stombussarna är ju komplement till SLs spårtrafik. Varken 610 eller 807 kvalar in, de går ju i stort sett parallellt med RB och pendeltåget.
SL807 kan ju knappast anses gå parallellt med pendeltåget, den försörjer ju Brandbergen, Vendelsö och Trollbäcken för att sedan gå via Tyresövägen och till sist Nynäsvägen innan man angör Gullmarsplan. Dvs på andra sidan sjön Drevviken. Resandeunderlaget är enormt på denna linje och har fler avgångar än t.ex. SL873 som är just en stomlinje.
SL807 borde givetvis bli en stomlinje!
När Gotlands kommun döpte om linjerna 21, 31 och 33 till 20 (fd 21) och 10 (fd 31/33) så kallade man dem stomlinjer. Det som skiljer dem från andra linjer är dock endast turtätheten, eftersom dessa linjer ibland till och med kommer upp i timmestrafik.
Citat från: Nico skrivet 08 juni 2009, 01:06:50 AM
Längden bör nog egentligen inte spela någon större roll, jämför med t.ex. linjelängderna för stomlinjerna i innerstan. Istället bör man nog som sagt se till vad linjen täcker samt dess resandeunderlag i stort. 515 går till övervägande del i ganska renodlad stadsmiljö och täcker till stor del in några av de tätast befolkade områdena i Storstockholm så det är lite därför som jag har den som exempel.
Vad gäller linje 163 så är nog 'hela Söderort' även att ta i lite för 163 missar en hel del. Däremot går linjen på tvären genom Söderort, från ena änden till den andra. Ska man däremot ha t.ex. linje 163 och dess förutsättningar som måttstock så skulle nog dessa omständigheter gå att omsätta på ganska många SL-linjer. Allt då från t.ex. linje 161 och 165 vidare till exempelvis 119, 509, 607 osv. på västra och norra och sidan. Fler linjer som passar in går säkert att hitta.
Men stomlinjerna i innerstan tar mellan 45-50 minuter att åka runt med o har betydligt fler hållplatser än 515 - stomlinjerna i stan är betydligt mer likvärdiga med 163:an i det avseendet. För övrigt missar 163:an inte många stadsdelar i söderort, 515 passerar enbart vasastan, solna och sundbyberg! 161:an har inte i närheten lika många avgångar som 163:an, däremot skulle 165:an kunna passera som en annan stomlinje isf!
Citat från: at1981 skrivet 07 juni 2009, 15:13:57 PMFinns det fler län än Stockholms län som satsar mycket på det här med stomlinjer?
I Jönköping finns det, men dom kallar det citybussar. Dom har färger, röd, gul och grön (och även linjenummer 1, 2 och 3).
Citat från: virtual1 skrivet 08 juni 2009, 21:00:22 PM
Men stomlinjerna i innerstan tar mellan 45-50 minuter att åka runt med o har betydligt fler hållplatser än 515 - stomlinjerna i stan är betydligt mer likvärdiga med 163:an i det avseendet. För övrigt missar 163:an inte många stadsdelar i söderort, 515 passerar enbart vasastan, solna och sundbyberg! 161:an har inte i närheten lika många avgångar som 163:an, däremot skulle 165:an kunna passera som en annan stomlinje isf!
Nja, jag går fortfarande inte direkt med på din uträkning och jag ser inte heller någon som helst likvärdighet mellan 163 och linjerna 1-4... förutom att de samtliga är SL-linjer. Det som i sig definierar en stomlinje är inte heller antalet hållplatser eller tiden det tar att köra den. Istället är det att den ska ha relativt gena linjedragningar, binda samma större mål- och omlastningspunkter där utbyte kan ske till flera trafikslag alternativt att övriga busslinjer som erbjuds har en vidare spridning. En stomlinje ska även ha en allmän och genomgående hög turtäthet och beläggning. Alla punkter behöver inte vara uppfyllda, men helst de flesta. Ovanstående är kriterier som 515 uppfyller på i princip alla punkter, men 163 möjligen på någon enstaka.
Inte heller har en stomlinje (i alla fall inte i SL-land) något att göra med att den ska trafikera samtliga stadsdelar inom ett visst område. Skulle det göra det så missar 163:an i så fall även ordentligt på den punkten. Bl.a.så trafikerar den t.ex. inte Hägersten, Liljeholmen, Årsta, Gullmars, Farsta, Högdalen, Sköndal, Skärholmen, Mälarhöjden osv. vilket alla är ganska markanta stadsdelar i Söderort. Ingendera av 163:ans ändhållplatser är heller några direkt stora omstigningshållplatser/centran utan den enda egentliga plats av vikt som linje 163 passerar är Älvjsö station... och kanske möjligen då även Fruängens C kan ses som något tyngre. Jämför i övrigt annars gärna med
linje 607 (http://sl.se/hpltid/ihtt/vinter/037/out/03718201.pdf) som även den skulle vara mera berättigad till att bli klassad som stomlinje är 163.
Möjligen att linje 163 sedan har större turtäthet än 161, men inte är det med så många fler (kanske runt 10-12 fler avgångar) att 163:an står ut på något vis. Min poäng är att linje 163 i sig inte är något unikum utan det är en högst ordinär förorts-/matarlinje som fungerar som de flesta andra jämförbara linjer, dvs. den får en marginell ökning av antalet avgångar under högtrafik för att återgå till en ganska ordinär lunk efter topparna. Jämför t.ex. med
linje 514 (http://sl.se/hpltid/ihtt/vinter/033/out/03316366.pdf) som har betydligt fler avgångar och binder ihop betydligt fler och större områden utan att det fördenskull anses som om den borde vara en del av stomtrafiken. Överhuvudtaget så finns det en uppsjö av linjer i SL-land som liknar både 163 såväl som 161, 165, 514 m.fl. dvs. vanliga matarlinjer av olika längd och tyngd.
Citat från: JW skrivet 07 juni 2009, 15:47:11 PM
I Värmland har man också stomlinjer som utgår från Karlstad till de större orterna.
Från och med juni är det följande:
100 Karlstad - Arvika - Charlottenberg
200 Karlstad - Sunne - Torsby
300 Karlstad - Molkom - Hagfors
400 Karlstad - Filipstad
500 Karlstad - Kristinehamn - Karlskoga
600 Karlstad - Munkfors - Hagfors - Ekshärad - Värnäs
700 Karlstad - Årjäng - Töcksfors
800 Karlstad - Säffle - Åmål
Hejsan!Anslutande busslinjer till mindre orter från t.ex. Filipstad, heter de något på 40x i linjenumren och t.ex. anslutande trafik från Säffle och Åmål heter något på 80x?
Citat från: at1981 skrivet 09 juni 2009, 07:33:06 AM
Hejsan!
Anslutande busslinjer till mindre orter från t.ex. Filipstad, heter de något på 40x i linjenumren och t.ex. anslutande trafik från Säffle och Åmål heter något på 80x?
Det finns busslinjer som ansluter till stomlinjerna. Dom har oftast x01, så tex 501 kör Karlstad - Skattkärr - Väse och ansluter 500 om man ska byta i Väse.
101 går nu fram till tidtabellsskiftet Arvika - Åmotfors - Charlottenberg, men den ska dom tydligen slå ihop med linje 100, så 101 blir nu nuvarande 105 (Arvika - Åmotfors - Lässerud).
201 kör Karlstad - Kil - Fagerås och ansluter 200.
301 kör Hagfors - Sjögränd och ansluter linje 600 i Sjögränd dom turer som 600 inte kör igenom Hagfors.
401 är ny från sommaren och kör Karlstad - Molkom - Lindfors och ansluter 400.
601 kör Karlstad - Forshaga - Deje
801 kör Karlstad - Grums - Slottsbron - Segmon
Man har också ett system där 100,700-linjer kör i Väst, 200,300 i Nord, 400,500 i Öst, 600,800 i Syd och 62x på Hammarö. Tvåsiffriga linjenummer är stadsbussar.
Citat från: Axel skrivet 08 juni 2009, 23:08:50 PM
I Jönköping finns det, men dom kallar det citybussar. Dom har färger, röd, gul och grön (och även linjenummer 1, 2 och 3).
I Jönköping har man förstås sina Krösabussar som väl ändå får anses vara "stomlinjer". För närvarande är det väl bara linjerna 201 (Skeppshult-Gislaved-Gnosjö-Värnamo) och 202 (Gislaved-Reftele-Värnamo) men fler lär vara på gång från och med sommaren 2010.
Kalmar har ju sina Rasken-linjer, vilket också kan ses som "stomlinjer" och även där är väl succesiva utbyggnader av trafiken tänkt att ske de närmaste åren.