(http://www.mrg1.de/images/1175.JPG)
Här var det olika storlek på bussarna. En tur liten buss, nästa tur stor. Upplägget med dubbeldäckare i SL-trafiken kändes aldrig genomtänkt. Verkade mest som man fått sig tilldelat ett gäng dubbeldäckare som skulle användas nånstans.
Fin bild! Det var ju Söderhallen som utförde trafiken på 48:an. Det måste ha varit en av Söderhallens få Büssing-bussar (H32) som fick tjänstgöra på linjen vid fototillfället. Det var väl endast under några år som Söderhallen hade H32:or och de gick väl då huvudsakligen som extravagnar?
Fram till 1970 var det Hornsberg som körde 48:an och de hade H32, H33 och H35. 1970 kom H31 tillbaka efter ombyggnad och då flyttades H35 till Söderhallen, som också tog över linje 48. Enligt Leif Stolt´s bok "Dubbeldäckare i Stockholm".
Citat från: Fredrik Klint skrivet 04 januari 2009, 14:49:37 PM
Fram till 1970 var det Hornsberg som körde 48:an och de hade H32, H33 och H35. 1970 kom H31 tillbaka efter ombyggnad och då flyttades H35 till Söderhallen, som också tog över linje 48. Enligt Leif Stolt´s bok "Dubbeldäckare i Stockholm".
Tack för uppgifterna! Det förklarar saken.
Jag kan inte minnas om 48:an var en Hornsbergslinje redan från dagen H eller om den flyttades dit efter en relativt kort tid. Nåt säger mig att 48:an bytte hall med 47:an (och ev 44:an) nån gång rätt tidigt. 1969 var den illafall ännu placerad i Hornsberg, och var då den första linjen som kom att trafikeras av de till högertrafik ombyggda H31:orna. H33 fanns det i Hornsberg vid den tiden också, men jag har inget minne av att de gick på 48:an. 48:an hade H35 och sen även H31 under Hornsbergstiden är vad jag minns.
Slutet på dubbeldäckareran har jag inte så bra koll på, men jag undrar om inte H33:orna kom till Söderhallen? Har för mig att det gick H33 på 59:an då. Och isåfall kanske på 48:an också?
Dom flesta H33 blev uppstälda i Söderhallen efter att dom slutade användas i HB. Men jag kan inte minnas att dom gick i trafik i SÖ. Dom återvände sedan till HB för att få sina motorer demonterade innan dom gick till skrot. Motorerna gick nämligen att använda i H32. Innan H33 skrotades när man fick motorras på en H32 vilket va ganska vanligt då dom var av osedvanligt dålig kvalite snitt 15000 mil sedan renovering. När jag började på verkstaden i Bromma 1979 fanns inga motorer i reserv man tog ned motorn och renoverade för att sedan sätta upp samma motor igen. Efter att H33 skrotades fanns det gott om motorer då hadde man alltid minst en motor i reserv. Under Bussingtiden gick det konstant två man som i princip enbart bytte motorer. Detta va en katastrof i gämförelse med H19 Metropol där motorerna nästan va odödliga. Det var många gubbar som gick i Bromma som sa att det var som att gå tillbaks till T forden när man fick Bussing i jämförelse med H19.
John.
Intressant,
är det någon som vet när de sista H33 gick i trafik och vilka det var? Hösten 1975 ska några vagnar funnits kvar i trafik. I april 1976 stod 4296 i Hornsberg skyltat 59E, kanske var det någon extralinjen till Skeppsbrobåtarna. I Söderhallen stod i mars 76 4282,83,85-89,91,93,95,98 och 99. Var fanns de andra?
Mvh
Christian Berg
Citat från: john skrivet 05 januari 2009, 09:41:32 AM
Under Bussingtiden gick det konstant två man som i princip enbart bytte motorer. Detta va en katastrof i gämförelse med H19 Metropol där motorerna nästan va odödliga. Det var många gubbar som gick i Bromma som sa att det var som att gå tillbaks till T forden när man fick Bussing i jämförelse med H19.
Undrar om det var bara dålig kvalitet eller om det också berodde på att Büssingmotorerna fick jobba extra hårt med tanke på dess låga effekt (150 hk om jag minns rätt). Metropolen hade väl en starkare motor? Men den var kanske tyngre också iofs.
Också intressant att veta om det var lika illa med Büssing i Tyskland eller om motorerna höll bättre där. Var man van vid kortare hållbarhet än vi svenskar var eller skötte man prylarna bättre vilket fick till följd att de höll längre? Förr var det ju så i taxibranschen att svenska åkare företrädesvis körde Volvo och Mercedes med motiveringen "det är det enda som håller". I Tyskland körde taxi Mercedes och Opel med motiveringen "det är det enda som håller" och i Frankrike kördes Peugeot och Citroën för "det är det enda som håller". Med andra ord Peugeot, Citroën, Opel och Volvo höll i hemländerna men i övriga länder, dvs länder med egen tillverkning, ansågs inte dessa bilmärken ha tillräcklig kvalitet för att fungera som taxi. Var det likadant inom bussbranschen?
Citat från: john skrivet 05 januari 2009, 09:41:32 AM
Dom flesta H33 blev uppstälda i Söderhallen efter att dom slutade användas i HB. Men jag kan inte minnas att dom gick i trafik i SÖ. Dom återvände sedan till HB för att få sina motorer demonterade innan dom gick till skrot. Motorerna gick nämligen att använda i H32. Innan H33 skrotades när man fick motorras på en H32 vilket va ganska vanligt då dom var av osedvanligt dålig kvalite snitt 15000 mil sedan renovering. När jag började på verkstaden i Bromma 1979 fanns inga motorer i reserv man tog ned motorn och renoverade för att sedan sätta upp samma motor igen. Efter att H33 skrotades fanns det gott om motorer då hadde man alltid minst en motor i reserv. Under Bussingtiden gick det konstant två man som i princip enbart bytte motorer. Detta va en katastrof i gämförelse med H19 Metropol där motorerna nästan va odödliga. Det var många gubbar som gick i Bromma som sa att det var som att gå tillbaks till T forden när man fick Bussing i jämförelse med H19.
John.
Intressant inlägg det här. Hur lång tid tog det för att åtgärda ett sånt motorhaveri? Dvs hur lång tid var en buss ur trafik varje gång den råkade ut för något sådant.
Citat från: Lars Ödlund skrivet 05 januari 2009, 13:03:04 PM
Scaniornas motorer var nog av en modernare konstruktion, Büssing motorn härstammade från tiden efter andra världskriget, i vikt/effekt hänseende tror jag inte att skiljde speciellt mycket, nu har jag inte kört Metropol men både Büssing, Leyland och Capitol och motormässigt var Büssing den sämsta av dessa.
Sen var väl H32:an något tyngre än till exempel H34:an.
Peter
Citat från: christian berg skrivet 05 januari 2009, 11:48:22 AM
Intressant,
är det någon som vet när de sista H33 gick i trafik och vilka det var? Hösten 1975 ska några vagnar funnits kvar i trafik. I april 1976 stod 4296 i Hornsberg skyltat 59E, kanske var det någon extralinjen till Skeppsbrobåtarna. I Söderhallen stod i mars 76 4282,83,85-89,91,93,95,98 och 99. Var fanns de andra?
Mvh
Christian Berg
Mig veterligen togs dessa ur trafik, och ställdes av i och med sommartabellens införande 1975. Kanske någon annan här som vet mer?
/Peter
Ja H32 motorerna var fruktansvärt svaga. Det fanns ju bara ett läge på gasen och det var fullt för att få dom att röra på sig. Ett motorbyte tog ca: två dagar om det fanns en ny färdig. Ett stort problem med dom var vatten komp vatten i cylindraran vilket gjorde att dom bar sig åt som om det var batteri torsk. Då fanns det ett knep man satte en stor hyllsa på svänjulet med ett långt skaft och drog runt motorn då trycktes vattnet genom otäta ventiler i toppen sen gick det att starta. Körde man varje dag så funkade det men varje måndag efter helg så var det alltid ett par stycken man fick gå ned och veva runt vattenkomp på. Sen tänk er själv en förkammardisel på en vagn från 67 när scania hadde fulldisel redan 53 på H19 det var öken ricktigt. Jag minns provkörningarna efter motorbyten då åkte vi alltid till Ängbybadet stannade nere vid tyskabotten sedan full gas gjorde dom 50kmh uppe på krönet vid Blackeberg så var man nöjd. Sen hadde H32 trilexfälgar hur ute som helst då H19 hade ricktiga stålfälgar trilexfälgarna var ganska svåra att få på ordentligt som ni kanske kommer ihåg så va det ganska vanligt att dom hoppade fram då hade man inte fått på däckena ordentligt. Och värme existerade nästan inte då vagnen endast hadde fläcktvärme inga raditorer så fort du stängde av motorn så blev dom iskalla en vagn 4115 fick radiatorer eftermonterade. Var det ricktigt kallt och vagnen stod länge på tommgång och aurorafläcken fram gick på fult så frös värmepaketet tack vare att vattenpumpen var så klen så det han och frysa på vägen från motorn till fram. Man hadde alldrig glyckol i H32 för dom läckte så mycket vatten så dom fylldes alltid aldeles precis innan dom gick ut. det fanns kranar i taket i uppställninghallen längst fram där man alltid stannade och fyllde inna man körde ut. Ja det är för mig ett under att man hadde H32 kvar så läng som man hadde. ???
John.