Volvo B10M (fråga)

Startat av Peter Rost, 23 september 2013, 01:41:13 AM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Peter Rost

Vilket år introducerades chassi med B10M? Har hört att det skulle varit 1978, kan det stämma. Min "tro" är år 1980, och upphörde 2002.

/Peter

Peter L

Du kan titta på Svensk Busshistoria som bekräftar året 1978, en B10M med chassinummer 00001 (FYH075) registrerades i oktober 1978.

Greger Larsson

Introduktionsåret får man nog anse vara 1980 även om det registrerades ett par bussar innan dess.
Uppgiften i SBH att FYH075 fanns hos Alfredssons redan 1978 är felaktig, den ägdes av Volvo själva de första åren.

Björn Forslund

Introduktionsåret får väl räknas som det år modellen började säljas på marknaden, att man långtidstestade ett par år innan hos vissa kunder är ju en annan sak.

Mats Karlsson

Några få bussar kom väl ut på marknaden precis i början av 1980. Leveranser i större skala kom inte igång förrän sommaren 1980, så 1980 är korrekt introduktionsår.

Uffe E

Om man ska vara petig, så fick SL sin första säffleled 5932 (chnr 2) redan -79, jag fotade den då i Åkerby, där
den visades. Har för mig att den hamnade på södra sidan. Den avslutade sin karriär i Råsta.  / UE.

Mats Karlsson

Citat från: Uffe E skrivet 23 september 2013, 14:05:31 PM
Om man ska vara petig, så fick SL sin första säffleled 5932 (chnr 2) redan -79, jag fotade den då i Åkerby, där
den visades. Har för mig att den hamnade på södra sidan. Den avslutade sin karriär i Råsta.  / UE.
Den registrerades första gången 1980-01-23, så den kom alltså inte ut på marknaden förrän i början av 1980.

S Svensson

Första tidning som skrev om B10M var Borås Tidning som skrev om att en ny modell börjats att tillverkats i Borås.
Sedan var det pressvisning av B10M. Har glömt datum för detta men efter själva pressvisningen såg jag bussarna som visades samma dag.
Det rörde sig om en Volvo van Hool som då var brunmålad. Denna såldes sedan till Alfredssons Busstrafik AB,Borås.Jag åkte själv med den,troligen sommaren 1980, och därtill upp för backen på Seatons kulle som ligger granne med Öresjön.
Den andra bussen som visades var en som sedan hamnade hos Säröbussarna.  BJZ225 om jag kommer i håg det utan att se efter.
Datum för tidningartikel i veckoblad var 1979-10-18.B10 M ,i luftfjädrad variant,ger 50 graders hjulutslag. ... Finns i åtta olika alternativa växellådor..

Det fanns också bladfjädring  och parabelfjäder.
Min uppfattning var att den utvecklades som B58 och att benämningen B10M var ganska sen. Därtill att benämningen B58 användes på vissa marknader utomlands. Wilsonlåda fanns inte när B10 M introducerades.
Lägg märke till att det snart är 34 år sedan pressvisningen skedde. Då visades också tre olika B10M som var provbyggen med olika karosser. Ofta brukar dessa kallas X och 1-3. Det är möjligt att provbussen med Volvo Säffle boggie som provades 1986 hos GDG på linje 403 var byggd på ett av provchassiena. Senare prov i Kramfoprs som Swebus 5000.Ny kaross alltså. 
B10M har betytt mycket för svensk fordonsexport. Det är nog så vi får se det. Också det här med Kaizen och ständiga förbättringar. B10M med manuell låda var svårväxlad. Trög alltså och effekten passade nog inte ZF S6 lådan-B58 hade ju i Sverige K19 låda med dubbel bakaxelutväxling. Denna togs helt bort och ersattes av en  split på manuell låda och i den senare införda Wilson ersattes den inte alls. Därav ett långt steg i växlingen- B58 såldes utomlands med S6 låda

Mats Karlsson

Stämmer bra med BJZ225. Den hade chassinr 6 och registrerades första gången 1980-01-29.

Beteckningen B58 levde kvar i Sydamerika under många år, parallellt med B10M. Jag kommer dock inte ihåg den exakta skillnaderna dem emellan.

ZF-lådan S6-80 i B10M tyckte jag passade bra ihop med motorn och speciellt med splitväxeln som gav 2x6 växlar. Jag hade förmånen att få köra en tidig B10M och denna fungerade riktigt fint. Den var av en helt annan kaliber än B58:an. Jag som gillade Scania framför Volvo kunde konstatera att B10M låg betydligt närmare Scania i körkomfort än sin föregångare B58. Problemet med ZF-lådan var dock det vanliga ZF-problemet att det var svårt att få in 3:ans växeln när oljan var kall i växellådan. Volvo löste detta genom att byta delar i växlingslänkaget så att växelspakens slag blev lite längre. Därmed fick man bättre kraft att trycka in 3:an.


S Svensson

#9
Några år framåt ändrades huvudmotorn litet så den passade växellådorna bättre. Då hade man även bytt mauell typ från S6-80 till S6-90. Prov med den mörkblå bussen som senare hamnade hos Dingle Buss.
http://www.svenskbusshistoria.se/go/?omni=&id=21146&ref=dosearch&svalue=gmg935%20
Vidare användes automatlådan ZF 5HP 590. Kan man tänka sig att HP lådan börjar bli gammal. Denna provades redan 1978 på en Volvo B10R med Van Hool kaross av tysk modell (möjligen avsedd för tyskland VÖVII kaross). Var en tid SL röd men målades sedan vit, om det nu inte fanns två olika bussar med samma kaross.
HP lådan användes även till motorvagnar,såsom Y31 sista serie.
HP låda finns för flera effektlägen (5= antal växlar och 590 är en beteckning. I en tabell ser man vilka effekter denna klarar). 

bilomnibussen

De första hade konstiga utväxlingsförhållanden. De där som kom 1982 var väldigt svårväxlade. Man fick växla lika långsamt som med personbilen Citroën B11 från början av femtiotalet. Man körde låg tvåa, låg fyra, hög femma, hög sexa med någon variation. För att lindra förarnas armplågor sattes servo på en del bussar här, blev inte ett dugg bättre för man fick fortfarande försöka ta hänsyn till den långa betänketiden inne i växellådan och då spände man sig i armen. Jag föredrog absolut de utan servo.
Mvh Jan G

Mats Karlsson

Den jag körde en del var en 81:a, men jag hade en 80:a en gång också. Båda hade 276-hästarsmotorn. Jag minns inte hur 80:an var i växellådan, men 81:an hade problemet med 3:an. Utväxlingarna var jag dock nöjd med, eftersom de var ganska tätstegade. Körde i regel låg 2:a, låg 3.a osv till låg 6:a och sedan hög 6:a. Vid ned- och uppväxlingar vid lägre farter kunde det bli olika variationer. Av någon anledning har jag aldrig fått tillfälle att köra en nyare B10M än 81 år smodell, eftersom jag mestadels har hållit mig till Scania- och Setra-försedda bussägare. Vet därför inget om 82:or och nyare, men tydligen var det fortsatta problem med den manuella växellådan. Var det kanske därför G7-lådan togs fram?

BengaB40

Hej! Intressant det där med växellådor! 1976 övningskörde jag en Scania BR145 i förhoppning att erövra busskort. Inte för att jag kan jämföra med dåtida Volvo-motsvarigheter men den här bussen med sina långa växellägen var en h.......-upplevelse att växla! Det blev inget busskort, men jag fick tröst när jag läste i Björn-Eric Lindhs Scania-historik senare i livet: "Den långa växelspaksöverföringen till den bakplacerade motorn kunde kännas ganska sladdrig". Minst sagt! Hälsn. BengaB40

Mats Karlsson

Rätt justerad var växelspaken knappast sladdrig. Jag körde flera BR145 åren kring 1980 och jag gillade dessa och deras växellåda betydligt bättre än K19-lådan i Volvo B58.

Björn Forslund

Citat från: Mats Karlsson skrivet 29 september 2013, 16:59:38 PM
Rätt justerad var växelspaken knappast sladdrig. Jag körde flera BR145 åren kring 1980 och jag gillade dessa och deras växellåda betydligt bättre än K19-lådan i Volvo B58.

Var det rent mekanisk överföring hela vägen, eller tryckluftservo som i "Järnspetten"? Om det var mekanik måste det väl ha börjat glappa med tiden?