Volvo B10M (fråga)

[saurer]

Volvo G7 låda kom väl till när man trimmade upp 10 liters motorn till 340 hk
man var väl rädd att K19 inte skulle hålla  G7 är väl i princip en rangelåda från lastbilsprogrammet
Kom inte ihåg vilken av de ursprungliga 8 växlarna som saknades

scania växlings överföring var i de flestafall stötstångsprincipen hela vägen
hur många är det inte som har tappat de yttersta växlarna och speciellt backväxeln när det blivit isbildning uppepå växellådan eller när man böjt något stag i spakstället


Vet inte hur det är idag hos Neoplan /man om du kan få långspak men de har hållit ut längst i europa med långspak
Evobus har hydraulisk överföring till sina helmanuella lådor ,jo man kan köpa helmanuellt med koppling från de tyska tillverkarna

Vet inte vilka fler som kan tillhandahålla helmanuella lådor med långspak idag ,en del kineser förstås

[Mats Karlsson]

Var det rent mekanisk överföring hela vägen, eller tryckluftservo som i "Järnspetten"? Om det var mekanik måste det väl ha börjat glappa med tiden?

Det var en rent mekanisk överföring, så det var viktigt att köra fett i alla leder så att det inte gick torrt.

[saurer]

Rent mekanisk?
Hur var det på sjuttiotalet var det någon luft inblandad när man provade med vajeröverföring
jag vet att på slutet med scanias långspakar då iofs 10vx så hade man vajeröverföring som fungerade väldigt bra gämförelsevis mot stötstängerna ,och som Mats säger smörj lederna ,kom inte ihåg hur många leder det gick åt för att få upp stötstången från spakstället över framaxeln och upp i mittgången speciellt på högbyggda karosser

[Lars-Håkan_E]

Volvo G7 låda kom väl till när man trimmade upp 10 liters motorn till 340 hk
man var väl rädd att K19 inte skulle hålla  G7 är väl i princip en rangelåda från lastbilsprogrammet
Kom inte ihåg vilken av de ursprungliga 8 växlarna som saknades

scania växlings överföring var i de flestafall stötstångsprincipen hela vägen
hur många är det inte som har tappat de yttersta växlarna och speciellt backväxeln när det blivit isbildning uppepå växellådan eller när man böjt något stag i spakstället


Vet inte hur det är idag hos Neoplan /man om du kan få långspak men de har hållit ut längst i europa med långspak
Evobus har hydraulisk överföring till sina helmanuella lådor ,jo man kan köpa helmanuellt med koppling från de tyska tillverkarna

Vet inte vilka fler som kan tillhandahålla helmanuella lådor med långspak idag ,en del kineser förstås

K19 ? Du menar S6-90

K19 lådan försvann i o m att B10M introducerades.

Det var knappast ett effektproblem med ZF lådan utan snarare att man ville erbjuda en förarvänligare växling på samma sätt som Scania gjorde.

[saurer]

den heter nog så ,jag menar i allafall den 6 växlade i B10m
jag vet iallafall en åkare som beställde en B10 av senare årsmodell  med helmanuell och inte G7 och det dom fick var en 8vx range med långspak
det var nästan värre att köra den än "slaglådan från ZF

[Mats Karlsson]

Rent mekanisk?
Hur var det på sjuttiotalet var det någon luft inblandad när man provade med vajeröverföring
jag vet att på slutet med scanias långspakar då iofs 10vx så hade man vajeröverföring som fungerade väldigt bra gämförelsevis mot stötstängerna ,och som Mats säger smörj lederna ,kom inte ihåg hur många leder det gick åt för att få upp stötstången från spakstället över framaxeln och upp i mittgången speciellt på högbyggda karosser

Ja, på CR85, CR145, BR85, BR145, BR86 och BR116 var det rent meklanisk överföring. På CR110L med tvärställd motor bak var det vajeröverföring, samt tryckluft för att flytta växelföraren på växellådan så att det gick att få in 1:an och backen. På K112 och K82, som också hade rent mekansik överföring, gick det att få servohjälp, men med välsmort länkage märktes det inte någon större skillnad.

[Kent T]

Jag körde B10M ganska mycket med manuell ZF S690 Split i slutet av 80- och början av 90-talet. Vi hade 2 identiska Volvo B10M VanHool som gick i linjetrafik mellan Jönköping och Halmstad. (SJ/Swebus 2414 och 2415). Det är ju ingen större hemlighet att jag inte är någon större fantast av Volvobussar, men jag måste medge att de här två vagnarna var väldigt driftsäkra och pålitliga. Dock gjorde ju 276 hkr att man fick lära sig att använda splitlådan rätt och då gick det att få ganska bra fart på bussarna. Jag brukade starta på låg 2:a, sedan hög 3:a, låg 5:a, låg 6:a och till sist hög 6:a. Då fick man helt perfekta växelsteg och hygglig acceleration. Vagnarna rullade alla dagar i veckan och minns jag rätt så var det ena omloppet 82 mil och det andra på 78 mil. På helgerna rullade vagnarna något mindre. Trots alla milen var det väldigt sällan haverier, någon gång gick splitväxeln sönder och bussen gick bara att köra i högväxel. En gång blev jag ståendes i Smålandstenar p.g.a. brusten vattenslang, men även det är ju ett väldig lindrigt fel.

[Niklas Bygdestam]

B10 är ju helt klart en vidareutveckling av B58. Men vilket år kom B58?

[BengaB40]

Hej! B58:an kom 1966, finns nog mycket att berätta om den modellen! Hälsn. BengaB40

[S Svensson]

Beträffande B10M så prövades G7 lådan på dels en C10M och dels på en Volvo B10M-Säffle 6x2 som gick några månader sommaren 1986 på linje 403 NE platsen-Älvängen.  Senare kom även en växellåda som brukar kallas G8.
Hur många bussar som fick halvautomat Wilson vet jag inte. Vad gäller automatväxlad låda  fanns det Voith,några Alision och sedan storsäljaren HP från ZF.

Busschassie med pannkaksmotor,dvs liggande motor, lär en gång funnits också hos Scania. Det lär vara så att två engelska "brittiska" företag Leyland och AEC tillverkade sådana. Cirka 1952 presenterade AB Volvo sitt chassie med liggande motor. Detta brukar kallas B655 och varade i många år. Vad jag kan förstå så användes detta chassie oftast till bussar avsedda för tätortstrafik. I samband med högertrafiken så kom det ett chassie som brukar kallas B755. Det var då skillnad på komponenter. Sedan är det oftast så vad gäller busschassie att det kan förekomma olika komponenter och att årsmodell inte användes på samma sätt som personbilar. Bussar kan vara olika också beroende på vem som köper dem och till vilket land som de är avsedda för. 1964 flyttasdes huvuddelen av personbilstillverkningen över från Lundby till Torslandaverken. På så sätt frigjordes yta. Det kom nu cirka 1965 och en bit framåt nya chassie där B58 är det mest framträdande. B57 med varianten BB57 och B54 kom också.Lastbilar kom sedan i form av N85,N86,N88 och F 85/86 och F88.
B58 var framträdande i Sverige och exporterades till många länder.Frontmotorbussar (B57 mm) såldes ofta på export men mindre i Sverige. Till SJ och andra såldes B58 med luftfjädring baktill alt bladfjädring, fram var det bladfjädring. Växellåda var i huvudsak manuella K19 som fanns  med dubbel bakaxelutväxling eller enkel. Halvautomat Wilson med liten spak fanns och SJ hade i huvusak enkelväxlade bakaxlar med denna. Litet antal med Wilson hade dubbel bakaxelutväxling. Borås blg hadeen sådan som mest gick i Kinna,1098, men även några i Skövde,1111 och 1112 m fl och i Göteborg 1137&1138.
B58 ersattes alltså från modellåret 1980 med B10M,dock att på vissa marknader så kallades de B58 fortfarande. Huvudmotorn var på 9,6 liter och en variant av chassie kallades B9M. Det var dock olika typer i Norge och i Sverige.
Utomlands såldes B58 från senare 70 talet med ZF S6 manuell (vet ej exakt år). Detta kort om B58/10. Sedan får andra komplettera.

[BengaB40]

Hej! Rent nostalgiskt känns det bra att den först tillverkade Volvo-"pannkakan" i B655-serien lär finnas bevarad i Danmark, gick i Odense stadstrafik under sin aktiva tid! Hälsn. BengaB40

[Björn Forslund]

Hej! B58:an kom 1966, finns nog mycket att berätta om den modellen! Hälsn. BengaB40

Det var ingenjören Tage Johansson vid SJ i Stockholm som övertalade Volvo att bygga en förbättrad och motorstarkare B755 som skulle vara lämplig som ledbuss, vilket man ville ha i Stockholm. Volvo övervägde vid denna tid att lägga ner busstillverkningen helt, så det var SJ:s beställning av det nya chassit B58 som räddade busstillverkningen och lade grunden till Volvos framgångar som busstillverkare.
Tage blev sedan teknisk chef vid SL och lyckades övertyga SL:s då volvofientliga ledning om att köpa Volvo ledvagnar. Detta efter driftserfarenheter från de många B58 som SL övertog från SJ 1969.

[saurer]

Hade inte försvaret ett finger med i spelet när man utvecklade THD100 motorn
den skulle väl användas i någon bandvagn om jag inte minns fel ,volvo ansåg att det skulle vara för dyrt att utveckla den enkomt för bussar

[Björn Forslund]

Hade inte försvaret ett finger med i spelet när man utvecklade THD100 motorn
den skulle väl användas i någon bandvagn om jag inte minns fel ,volvo ansåg att det skulle vara för dyrt att utveckla den enkomt för bussar

Det stämmer, PBV 302 hade denna motor.

[BD]

Volvo G7 låda kom väl till när man trimmade upp 10 liters motorn till 340 hk
man var väl rädd att K19 inte skulle hålla  G7 är väl i princip en rangelåda från lastbilsprogrammet
Kom inte ihåg vilken av de ursprungliga 8 växlarna som saknades

Svante Runberger ledde framtagandet av G7-växellådan. När han fyllde 50 år 1988 fick han bl a en G7 växelspak som minne av något som hänt under projektet.