Vilket år introducerades chassi med B10M? Har hört att det skulle varit 1978, kan det stämma. Min "tro" är år 1980, och upphörde 2002.
/Peter
Du kan titta på Svensk Busshistoria som bekräftar året 1978, en B10M med chassinummer 00001 (FYH075) registrerades i oktober 1978.
Introduktionsåret får man nog anse vara 1980 även om det registrerades ett par bussar innan dess.
Uppgiften i SBH att FYH075 fanns hos Alfredssons redan 1978 är felaktig, den ägdes av Volvo själva de första åren.
Introduktionsåret får väl räknas som det år modellen började säljas på marknaden, att man långtidstestade ett par år innan hos vissa kunder är ju en annan sak.
Några få bussar kom väl ut på marknaden precis i början av 1980. Leveranser i större skala kom inte igång förrän sommaren 1980, så 1980 är korrekt introduktionsår.
Om man ska vara petig, så fick SL sin första säffleled 5932 (chnr 2) redan -79, jag fotade den då i Åkerby, där
den visades. Har för mig att den hamnade på södra sidan. Den avslutade sin karriär i Råsta. / UE.
Citat från: Uffe E skrivet 23 september 2013, 14:05:31 PM
Om man ska vara petig, så fick SL sin första säffleled 5932 (chnr 2) redan -79, jag fotade den då i Åkerby, där
den visades. Har för mig att den hamnade på södra sidan. Den avslutade sin karriär i Råsta. / UE.
Den registrerades första gången 1980-01-23, så den kom alltså inte ut på marknaden förrän i början av 1980.
Första tidning som skrev om B10M var Borås Tidning som skrev om att en ny modell börjats att tillverkats i Borås.
Sedan var det pressvisning av B10M. Har glömt datum för detta men efter själva pressvisningen såg jag bussarna som visades samma dag.
Det rörde sig om en Volvo van Hool som då var brunmålad. Denna såldes sedan till Alfredssons Busstrafik AB,Borås.Jag åkte själv med den,troligen sommaren 1980, och därtill upp för backen på Seatons kulle som ligger granne med Öresjön.
Den andra bussen som visades var en som sedan hamnade hos Säröbussarna. BJZ225 om jag kommer i håg det utan att se efter.
Datum för tidningartikel i veckoblad var 1979-10-18.B10 M ,i luftfjädrad variant,ger 50 graders hjulutslag. ... Finns i åtta olika alternativa växellådor..
Det fanns också bladfjädring och parabelfjäder.
Min uppfattning var att den utvecklades som B58 och att benämningen B10M var ganska sen. Därtill att benämningen B58 användes på vissa marknader utomlands. Wilsonlåda fanns inte när B10 M introducerades.
Lägg märke till att det snart är 34 år sedan pressvisningen skedde. Då visades också tre olika B10M som var provbyggen med olika karosser. Ofta brukar dessa kallas X och 1-3. Det är möjligt att provbussen med Volvo Säffle boggie som provades 1986 hos GDG på linje 403 var byggd på ett av provchassiena. Senare prov i Kramfoprs som Swebus 5000.Ny kaross alltså.
B10M har betytt mycket för svensk fordonsexport. Det är nog så vi får se det. Också det här med Kaizen och ständiga förbättringar. B10M med manuell låda var svårväxlad. Trög alltså och effekten passade nog inte ZF S6 lådan-B58 hade ju i Sverige K19 låda med dubbel bakaxelutväxling. Denna togs helt bort och ersattes av en split på manuell låda och i den senare införda Wilson ersattes den inte alls. Därav ett långt steg i växlingen- B58 såldes utomlands med S6 låda
Stämmer bra med BJZ225. Den hade chassinr 6 och registrerades första gången 1980-01-29.
Beteckningen B58 levde kvar i Sydamerika under många år, parallellt med B10M. Jag kommer dock inte ihåg den exakta skillnaderna dem emellan.
ZF-lådan S6-80 i B10M tyckte jag passade bra ihop med motorn och speciellt med splitväxeln som gav 2x6 växlar. Jag hade förmånen att få köra en tidig B10M och denna fungerade riktigt fint. Den var av en helt annan kaliber än B58:an. Jag som gillade Scania framför Volvo kunde konstatera att B10M låg betydligt närmare Scania i körkomfort än sin föregångare B58. Problemet med ZF-lådan var dock det vanliga ZF-problemet att det var svårt att få in 3:ans växeln när oljan var kall i växellådan. Volvo löste detta genom att byta delar i växlingslänkaget så att växelspakens slag blev lite längre. Därmed fick man bättre kraft att trycka in 3:an.
Några år framåt ändrades huvudmotorn litet så den passade växellådorna bättre. Då hade man även bytt mauell typ från S6-80 till S6-90. Prov med den mörkblå bussen som senare hamnade hos Dingle Buss.
http://www.svenskbusshistoria.se/go/?omni=&id=21146&ref=dosearch&svalue=gmg935%20
Vidare användes automatlådan ZF 5HP 590. Kan man tänka sig att HP lådan börjar bli gammal. Denna provades redan 1978 på en Volvo B10R med Van Hool kaross av tysk modell (möjligen avsedd för tyskland VÖVII kaross). Var en tid SL röd men målades sedan vit, om det nu inte fanns två olika bussar med samma kaross.
HP lådan användes även till motorvagnar,såsom Y31 sista serie.
HP låda finns för flera effektlägen (5= antal växlar och 590 är en beteckning. I en tabell ser man vilka effekter denna klarar).
De första hade konstiga utväxlingsförhållanden. De där som kom 1982 var väldigt svårväxlade. Man fick växla lika långsamt som med personbilen Citroën B11 från början av femtiotalet. Man körde låg tvåa, låg fyra, hög femma, hög sexa med någon variation. För att lindra förarnas armplågor sattes servo på en del bussar här, blev inte ett dugg bättre för man fick fortfarande försöka ta hänsyn till den långa betänketiden inne i växellådan och då spände man sig i armen. Jag föredrog absolut de utan servo.
Mvh Jan G
Den jag körde en del var en 81:a, men jag hade en 80:a en gång också. Båda hade 276-hästarsmotorn. Jag minns inte hur 80:an var i växellådan, men 81:an hade problemet med 3:an. Utväxlingarna var jag dock nöjd med, eftersom de var ganska tätstegade. Körde i regel låg 2:a, låg 3.a osv till låg 6:a och sedan hög 6:a. Vid ned- och uppväxlingar vid lägre farter kunde det bli olika variationer. Av någon anledning har jag aldrig fått tillfälle att köra en nyare B10M än 81 år smodell, eftersom jag mestadels har hållit mig till Scania- och Setra-försedda bussägare. Vet därför inget om 82:or och nyare, men tydligen var det fortsatta problem med den manuella växellådan. Var det kanske därför G7-lådan togs fram?
Hej! Intressant det där med växellådor! 1976 övningskörde jag en Scania BR145 i förhoppning att erövra busskort. Inte för att jag kan jämföra med dåtida Volvo-motsvarigheter men den här bussen med sina långa växellägen var en h.......-upplevelse att växla! Det blev inget busskort, men jag fick tröst när jag läste i Björn-Eric Lindhs Scania-historik senare i livet: "Den långa växelspaksöverföringen till den bakplacerade motorn kunde kännas ganska sladdrig". Minst sagt! Hälsn. BengaB40
Rätt justerad var växelspaken knappast sladdrig. Jag körde flera BR145 åren kring 1980 och jag gillade dessa och deras växellåda betydligt bättre än K19-lådan i Volvo B58.
Citat från: Mats Karlsson skrivet 29 september 2013, 16:59:38 PM
Rätt justerad var växelspaken knappast sladdrig. Jag körde flera BR145 åren kring 1980 och jag gillade dessa och deras växellåda betydligt bättre än K19-lådan i Volvo B58.
Var det rent mekanisk överföring hela vägen, eller tryckluftservo som i "Järnspetten"? Om det var mekanik måste det väl ha börjat glappa med tiden?
Volvo G7 låda kom väl till när man trimmade upp 10 liters motorn till 340 hk
man var väl rädd att K19 inte skulle hålla G7 är väl i princip en rangelåda från lastbilsprogrammet
Kom inte ihåg vilken av de ursprungliga 8 växlarna som saknades
scania växlings överföring var i de flestafall stötstångsprincipen hela vägen
hur många är det inte som har tappat de yttersta växlarna och speciellt backväxeln när det blivit isbildning uppepå växellådan eller när man böjt något stag i spakstället
Vet inte hur det är idag hos Neoplan /man om du kan få långspak men de har hållit ut längst i europa med långspak
Evobus har hydraulisk överföring till sina helmanuella lådor ,jo man kan köpa helmanuellt med koppling från de tyska tillverkarna
Vet inte vilka fler som kan tillhandahålla helmanuella lådor med långspak idag ,en del kineser förstås
Citat från: Björn Forslund skrivet 29 september 2013, 19:33:58 PM
Var det rent mekanisk överföring hela vägen, eller tryckluftservo som i "Järnspetten"? Om det var mekanik måste det väl ha börjat glappa med tiden?
Det var en rent mekanisk överföring, så det var viktigt att köra fett i alla leder så att det inte gick torrt.
Rent mekanisk?
Hur var det på sjuttiotalet var det någon luft inblandad när man provade med vajeröverföring
jag vet att på slutet med scanias långspakar då iofs 10vx så hade man vajeröverföring som fungerade väldigt bra gämförelsevis mot stötstängerna ,och som Mats säger smörj lederna ,kom inte ihåg hur många leder det gick åt för att få upp stötstången från spakstället över framaxeln och upp i mittgången speciellt på högbyggda karosser
Citat från: saurer skrivet 30 september 2013, 07:50:40 AM
Volvo G7 låda kom väl till när man trimmade upp 10 liters motorn till 340 hk
man var väl rädd att K19 inte skulle hålla G7 är väl i princip en rangelåda från lastbilsprogrammet
Kom inte ihåg vilken av de ursprungliga 8 växlarna som saknades
scania växlings överföring var i de flestafall stötstångsprincipen hela vägen
hur många är det inte som har tappat de yttersta växlarna och speciellt backväxeln när det blivit isbildning uppepå växellådan eller när man böjt något stag i spakstället
Vet inte hur det är idag hos Neoplan /man om du kan få långspak men de har hållit ut längst i europa med långspak
Evobus har hydraulisk överföring till sina helmanuella lådor ,jo man kan köpa helmanuellt med koppling från de tyska tillverkarna
Vet inte vilka fler som kan tillhandahålla helmanuella lådor med långspak idag ,en del kineser förstås
K19 ? Du menar S6-90
K19 lådan försvann i o m att B10M introducerades.
Det var knappast ett effektproblem med ZF lådan utan snarare att man ville erbjuda en förarvänligare växling på samma sätt som Scania gjorde.
den heter nog så ,jag menar i allafall den 6 växlade i B10m
jag vet iallafall en åkare som beställde en B10 av senare årsmodell med helmanuell och inte G7 och det dom fick var en 8vx range med långspak
det var nästan värre att köra den än "slaglådan från ZF
Citat från: saurer skrivet 30 september 2013, 08:52:54 AM
Rent mekanisk?
Hur var det på sjuttiotalet var det någon luft inblandad när man provade med vajeröverföring
jag vet att på slutet med scanias långspakar då iofs 10vx så hade man vajeröverföring som fungerade väldigt bra gämförelsevis mot stötstängerna ,och som Mats säger smörj lederna ,kom inte ihåg hur många leder det gick åt för att få upp stötstången från spakstället över framaxeln och upp i mittgången speciellt på högbyggda karosser
Ja, på CR85, CR145, BR85, BR145, BR86 och BR116 var det rent meklanisk överföring. På CR110L med tvärställd motor bak var det vajeröverföring, samt tryckluft för att flytta växelföraren på växellådan så att det gick att få in 1:an och backen. På K112 och K82, som också hade rent mekansik överföring, gick det att få servohjälp, men med välsmort länkage märktes det inte någon större skillnad.
Jag körde B10M ganska mycket med manuell ZF S690 Split i slutet av 80- och början av 90-talet. Vi hade 2 identiska Volvo B10M VanHool som gick i linjetrafik mellan Jönköping och Halmstad. (SJ/Swebus 2414 och 2415). Det är ju ingen större hemlighet att jag inte är någon större fantast av Volvobussar, men jag måste medge att de här två vagnarna var väldigt driftsäkra och pålitliga. Dock gjorde ju 276 hkr att man fick lära sig att använda splitlådan rätt och då gick det att få ganska bra fart på bussarna. Jag brukade starta på låg 2:a, sedan hög 3:a, låg 5:a, låg 6:a och till sist hög 6:a. Då fick man helt perfekta växelsteg och hygglig acceleration. Vagnarna rullade alla dagar i veckan och minns jag rätt så var det ena omloppet 82 mil och det andra på 78 mil. På helgerna rullade vagnarna något mindre. Trots alla milen var det väldigt sällan haverier, någon gång gick splitväxeln sönder och bussen gick bara att köra i högväxel. En gång blev jag ståendes i Smålandstenar p.g.a. brusten vattenslang, men även det är ju ett väldig lindrigt fel.
B10 är ju helt klart en vidareutveckling av B58. Men vilket år kom B58?
Hej! B58:an kom 1966, finns nog mycket att berätta om den modellen! Hälsn. BengaB40
Beträffande B10M så prövades G7 lådan på dels en C10M och dels på en Volvo B10M-Säffle 6x2 som gick några månader sommaren 1986 på linje 403 NE platsen-Älvängen. Senare kom även en växellåda som brukar kallas G8.
Hur många bussar som fick halvautomat Wilson vet jag inte. Vad gäller automatväxlad låda fanns det Voith,några Alision och sedan storsäljaren HP från ZF.
Busschassie med pannkaksmotor,dvs liggande motor, lär en gång funnits också hos Scania. Det lär vara så att två engelska "brittiska" företag Leyland och AEC tillverkade sådana. Cirka 1952 presenterade AB Volvo sitt chassie med liggande motor. Detta brukar kallas B655 och varade i många år. Vad jag kan förstå så användes detta chassie oftast till bussar avsedda för tätortstrafik. I samband med högertrafiken så kom det ett chassie som brukar kallas B755. Det var då skillnad på komponenter. Sedan är det oftast så vad gäller busschassie att det kan förekomma olika komponenter och att årsmodell inte användes på samma sätt som personbilar. Bussar kan vara olika också beroende på vem som köper dem och till vilket land som de är avsedda för. 1964 flyttasdes huvuddelen av personbilstillverkningen över från Lundby till Torslandaverken. På så sätt frigjordes yta. Det kom nu cirka 1965 och en bit framåt nya chassie där B58 är det mest framträdande. B57 med varianten BB57 och B54 kom också.Lastbilar kom sedan i form av N85,N86,N88 och F 85/86 och F88.
B58 var framträdande i Sverige och exporterades till många länder.Frontmotorbussar (B57 mm) såldes ofta på export men mindre i Sverige. Till SJ och andra såldes B58 med luftfjädring baktill alt bladfjädring, fram var det bladfjädring. Växellåda var i huvudsak manuella K19 som fanns med dubbel bakaxelutväxling eller enkel. Halvautomat Wilson med liten spak fanns och SJ hade i huvusak enkelväxlade bakaxlar med denna. Litet antal med Wilson hade dubbel bakaxelutväxling. Borås blg hadeen sådan som mest gick i Kinna,1098, men även några i Skövde,1111 och 1112 m fl och i Göteborg 1137&1138.
B58 ersattes alltså från modellåret 1980 med B10M,dock att på vissa marknader så kallades de B58 fortfarande. Huvudmotorn var på 9,6 liter och en variant av chassie kallades B9M. Det var dock olika typer i Norge och i Sverige.
Utomlands såldes B58 från senare 70 talet med ZF S6 manuell (vet ej exakt år). Detta kort om B58/10. Sedan får andra komplettera.
Hej! Rent nostalgiskt känns det bra att den först tillverkade Volvo-"pannkakan" i B655-serien lär finnas bevarad i Danmark, gick i Odense stadstrafik under sin aktiva tid! Hälsn. BengaB40
Citat från: BengaB40 skrivet 01 oktober 2013, 13:56:43 PM
Hej! B58:an kom 1966, finns nog mycket att berätta om den modellen! Hälsn. BengaB40
Det var ingenjören Tage Johansson vid SJ i Stockholm som övertalade Volvo att bygga en förbättrad och motorstarkare B755 som skulle vara lämplig som ledbuss, vilket man ville ha i Stockholm. Volvo övervägde vid denna tid att lägga ner busstillverkningen helt, så det var SJ:s beställning av det nya chassit B58 som räddade busstillverkningen och lade grunden till Volvos framgångar som busstillverkare.
Tage blev sedan teknisk chef vid SL och lyckades övertyga SL:s då volvofientliga ledning om att köpa Volvo ledvagnar. Detta efter driftserfarenheter från de många B58 som SL övertog från SJ 1969.
Hade inte försvaret ett finger med i spelet när man utvecklade THD100 motorn
den skulle väl användas i någon bandvagn om jag inte minns fel ,volvo ansåg att det skulle vara för dyrt att utveckla den enkomt för bussar
Citat från: saurer skrivet 02 oktober 2013, 01:16:52 AM
Hade inte försvaret ett finger med i spelet när man utvecklade THD100 motorn
den skulle väl användas i någon bandvagn om jag inte minns fel ,volvo ansåg att det skulle vara för dyrt att utveckla den enkomt för bussar
Det stämmer, PBV 302 hade denna motor.
Citat från: saurer skrivet 30 september 2013, 07:50:40 AM
Volvo G7 låda kom väl till när man trimmade upp 10 liters motorn till 340 hk
man var väl rädd att K19 inte skulle hålla G7 är väl i princip en rangelåda från lastbilsprogrammet
Kom inte ihåg vilken av de ursprungliga 8 växlarna som saknades
Svante Runberger ledde framtagandet av G7-växellådan. När han fyllde 50 år 1988 fick han bl a en G7 växelspak som minne av något som hänt under projektet.
Citat från: saurer skrivet 30 september 2013, 12:22:08 PM
den heter nog så ,jag menar i allafall den 6 växlade i B10m
jag vet iallafall en åkare som beställde en B10 av senare årsmodell med helmanuell och inte G7 och det dom fick var en 8vx range med långspak
det var nästan värre att köra den än "slaglådan från ZF
Nej K19 var Volvos egna låda, 5 växlad som ersatte K17
K19 och K191 fanns enbart fram till dess att B58 och BB57 ersattes av B9 och B10, därefter erbjöds enbart 6 vxl manuella från ZF 6-80 och 6-90 med eller utan splitdel.
1989 introducerade Volvoprodukten G7 som erbjöds parallellt med ZF lådan fram till typ 1991, efter det kunde man först få en helmanuell låda av Volvo:s egen byggnation med 8 växlar som sedan ersattes med en rangelåda direkt hämtad från lastbilsprogrammet.
Någon "K" låda med eller utan kombination med Norrlandsväxel har aldrig suttit i en seriebyggd B10