Några funderingar inför kommande linjeomläggningar i Solna (med bilder)

Startat av Peter Bolin, 30 november 2019, 21:27:59 PM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Peter Bolin

Efter några års frånvaro från detta forum har de kommande linjeomläggningarna i Solna fått mig att vakna till liv. I går (fredag) var jag ute och tog ett par bilder:


Arriva 7570 (f.d. Nobina 7204) på linje 506 vid Industrivägen, november 2019. Jag trodde att linje 506 skulle förlängas till Odenplan som ersättning för trafiken på linje 67 som försvinner från Solnavägen, men så blir det inte. Från och med den 15 december kommer hpl. Industrivägen enbart att trafikeras av linjerna 506, 507 och 508.


Keolis 4081 på linje 67 på Solnavägen, november 2019. När linje 67 har försvunnit från Solnavägen kommer det enbart att vara linje 507 som går direkt in till stan, med avsevärt lägre turtäthet än linje 67.


Keolis 4056 på linje 67 på Solnavägen, november 2019. Den enda anledning jag har sett till indragningen av linje 67 till Solna är "framkomlighetsproblem på Solnavägen". Tidigare under året har det varit kraftiga förseningar under vissa tider på grund av arbeten längs Solnavägen, men just de arbetena är avslutade. Det kommer dock att bli arbeten längre fram när Solnavägen ska byggas om till stadsgata, men det ligger en bit framåt i tiden.


Arriva 7569 (f.d. Nobina 7203) på linje 509 vid Solna centrum, november 2019. Mina tidigaste minnen av linje 509 är från 1968 när linjen trafikerade sträckan Brommaplan–Djursholms Ösby station. År 1973 förlängdes linjen till Djursholms torg i samband med att Eddavägslinjen lades ned (så när som på ett "koncessionståg" om dagen fram till 1975). År 2009 skedde en stor förändring när trafiken på sträckan Danderyds sjukhus–Djursholms torg försvann och togs över av linje 606. Nu försvinner även trafiken på sträckan Brommaplan–Solna centrum och tas över av linje 129. Det blir inte mycket kvar av den långa linje jag minns från min barndom.

Hälsningar
Peter Bolin

Kaj

Dessa Scania-bussar har exemplariskt tydligt läsbart typsnitt för linjenumren i motsats till bussarna som levererats de senaste åren.

Kaj
Kaj

Nico

Citat från: Peter Bolin skrivet 30 november 2019, 21:27:59 PM
Efter några års frånvaro från detta forum har de kommande linjeomläggningarna i Solna fått mig att vakna till liv.

Jag trodde att linje 506 skulle förlängas till Odenplan som ersättning för trafiken på linje 67 som försvinner från Solnavägen, men så blir det inte. Från och med den 15 december kommer hpl. Industrivägen enbart att trafikeras av linjerna 506, 507 och 508.

När linje 67 har försvunnit från Solnavägen kommer det enbart att vara linje 507 som går direkt in till stan, med avsevärt lägre turtäthet än linje 67.

Den enda anledning jag har sett till indragningen av linje 67 till Solna är "framkomlighetsproblem på Solnavägen". Tidigare under året har det varit kraftiga förseningar under vissa tider på grund av arbeten längs Solnavägen, men just de arbetena är avslutade. Det kommer dock att bli arbeten längre fram när Solnavägen ska byggas om till stadsgata, men det ligger en bit framåt i tiden.

Mina tidigaste minnen av linje 509 är från 1968 när linjen trafikerade sträckan Brommaplan–Djursholms Ösby station. År 1973 förlängdes linjen till Djursholms torg i samband med att Eddavägslinjen lades ned (så när som på ett "koncessionståg" om dagen fram till 1975). År 2009 skedde en stor förändring när trafiken på sträckan Danderyds sjukhus–Djursholms torg försvann och togs över av linje 606. Nu försvinner även trafiken på sträckan Brommaplan–Solna centrum och tas över av linje 129. Det blir inte mycket kvar av den långa linje jag minns från min barndom.

Stora delar Solna kommer ju att omdanas en hel del och byggena på Solnavägen med omnejd ligger nog lite närmare i tiden än vad man tror. Samtidigt så är ett stort problem (vilket påpekats i andra trådar tidigare) att en stor del av bytespunkterna i Storstockholm har slagit i kapacitetstaket för länge sedan. I kombo med många olika byggprojekt (med allt från vägar till byggnader) så är framkomligheten överlag ett stort problem. Man kan inte heller titta enbart på vissa bitar utefter en linje utan man måste bedöma en linje utifrån hela dess linjesträckning. Många linjer har flera problempunkter att passera och den sammantagna påverkan av t.ex. flera arbeten utefter en viss linjesträckning är det man måste beakta.

Sedan kanske jag sticker ut hakan lite för långt, men ett aber med upphandlingar är de där entreprenörerna har fått för mycket frihet att utveckla trafiken. För entreprenörerna står, av lättförklarliga skäl, i stort sett alltid ekonomin i fokus. För att möta det, och för att istället se till att resenärernas intressen och behov istället prioriteras, så måste upphandlande part ha kompetens för att bedöma olika förslag. Här brister det enligt min mening dock ganska ofta numera. Teori och praktik är två sidor av samma mynt, men det är i dagens läge inte ovanligt att den organisation som sitter som upphandlande part helt saknar verksamhetsspecialister med trafikoperativ kompetens (då denna typ av kunskaper inte längre premieras). Det innebär m.a.o. att de praktiska beställarna av trafiken (numera oftast renodlade ekonomer, jurister, samhällsvetare och andra akademiker) då helt enkelt har väldigt svårt att själva bedöma vad entreprenörernas förslag innebär för trafiken. Beställarna kan därmed sägas vara ganska utelämnade och litar ofta ganska blint på de uppgifter de får in.

Ibland blir man dock extra fundersam då vissa saker är så uppenbara att de inte borde gå att missa, ens om man är aldrig så okunnig. Däremot handlar mycket sannolikt även om ointresse. Uppdelningen av linje 509 i 129 respektive 509 är då en sådan sak, Kanske det är bra ur planeringshänseende då man kan öka produktionseffektiviteten. Däremot måste man även se till helheten och inte på varje lösning i sig. Terminalen i Solna C är redan mycket trång. Det kan vara uppåt 12-13 bussar där samtidigt på morgonen  vilket ska slås ut på 6 enkla hållplatslägen och 3 officiella reglerplatser. Att få in ytterligare två vändande linjer där lär inte underlätta utan riskerna för motkörning, låsningar som ger förseningar mm. lär öka och speciellt då i rusningen. Sedan är det ju frågan hur mycket man tänkt på genomgående resenärerer, men de känns tyvärr som de blir alltmer oviktiga i dessa ekvationer?
»Den stora anledningen till att människan går vilse i tankarna är att det är outforskat territorium.«

Alfred E. Neuman

F.Å

Citat från: Nico skrivet 01 december 2019, 18:40:28 PM
Ibland blir man dock extra fundersam då vissa saker är så uppenbara att de inte borde gå att missa, ens om man är aldrig så okunnig. Däremot handlar mycket sannolikt även om ointresse. Uppdelningen av linje 509 i 129 respektive 509 är då en sådan sak, Kanske det är bra ur planeringshänseende då man kan öka produktionseffektiviteten. Däremot måste man även se till helheten och inte på varje lösning i sig. Terminalen i Solna C är redan mycket trång. Det kan vara uppåt 12-13 bussar där samtidigt på morgonen  vilket ska slås ut på 6 enkla hållplatslägen och 3 officiella reglerplatser. Att få in ytterligare två vändande linjer där lär inte underlätta utan riskerna för motkörning, låsningar som ger förseningar mm. lär öka och speciellt då i rusningen. Sedan är det ju frågan hur mycket man tänkt på genomgående resenärerer, men de känns tyvärr som de blir alltmer oviktiga i dessa ekvationer?

Vad gäller terminalen i Solna centrum har jag förstått att linje 506 inte längre ska köra in där, utan angöra lägena ute i Huvudstagatan där 152 stannar. Således blir det endast terminerande linjer där inne, men det är ju onekligen dåligt med uppställningsmöjligheter redan idag stundtals. Får väl se om det kastas om några hållplatslägen framöver.

Lars_L

Citat från: Nico skrivet 01 december 2019, 18:40:28 PM
Stora delar Solna kommer ju att omdanas en hel del och byggena på Solnavägen med omnejd ligger nog lite närmare i tiden än vad man tror. Samtidigt så är ett stort problem (vilket påpekats i andra trådar tidigare) att en stor del av bytespunkterna i Storstockholm har slagit i kapacitetstaket för länge sedan. I kombo med många olika byggprojekt (med allt från vägar till byggnader) så är framkomligheten överlag ett stort problem. Man kan inte heller titta enbart på vissa bitar utefter en linje utan man måste bedöma en linje utifrån hela dess linjesträckning. Många linjer har flera problempunkter att passera och den sammantagna påverkan av t.ex. flera arbeten utefter en viss linjesträckning är det man måste beakta.

Sedan kanske jag sticker ut hakan lite för långt, men ett aber med upphandlingar är de där entreprenörerna har fått för mycket frihet att utveckla trafiken. För entreprenörerna står, av lättförklarliga skäl, i stort sett alltid ekonomin i fokus. För att möta det, och för att istället se till att resenärernas intressen och behov istället prioriteras, så måste upphandlande part ha kompetens för att bedöma olika förslag. Här brister det enligt min mening dock ganska ofta numera. Teori och praktik är två sidor av samma mynt, men det är i dagens läge inte ovanligt att den organisation som sitter som upphandlande part helt saknar verksamhetsspecialister med trafikoperativ kompetens (då denna typ av kunskaper inte längre premieras). Det innebär m.a.o. att de praktiska beställarna av trafiken (numera oftast renodlade ekonomer, jurister, samhällsvetare och andra akademiker) då helt enkelt har väldigt svårt att själva bedöma vad entreprenörernas förslag innebär för trafiken. Beställarna kan därmed sägas vara ganska utelämnade och litar ofta ganska blint på de uppgifter de får in.

Ibland blir man dock extra fundersam då vissa saker är så uppenbara att de inte borde gå att missa, ens om man är aldrig så okunnig. Däremot handlar mycket sannolikt även om ointresse. Uppdelningen av linje 509 i 129 respektive 509 är då en sådan sak, Kanske det är bra ur planeringshänseende då man kan öka produktionseffektiviteten. Däremot måste man även se till helheten och inte på varje lösning i sig. Terminalen i Solna C är redan mycket trång. Det kan vara uppåt 12-13 bussar där samtidigt på morgonen  vilket ska slås ut på 6 enkla hållplatslägen och 3 officiella reglerplatser. Att få in ytterligare två vändande linjer där lär inte underlätta utan riskerna för motkörning, låsningar som ger förseningar mm. lär öka och speciellt då i rusningen. Sedan är det ju frågan hur mycket man tänkt på genomgående resenärerer, men de känns tyvärr som de blir alltmer oviktiga i dessa ekvationer?

Kan instämma i mycket av analysen ovan. Och det har varit något av en käpphäst för mig i många år. Även om delningen av 509 väl kan motiveras något bättre nu sedan Tvärbanan tillkommit - samtidigt som resandet från Råsunda och norr om Solna är ganska begränsat. Arriva har väl försökt få igenom delningen i många år och slutligen får väl nästan TF gå med på det, om inte så av avtalsskäl. Men det lär ju bli trångt i Solna C.  Å andra sidan har vi ju just sett hur avtal som med E20 konserverat trafiken ganska mycket. Det är ju inte så många ändringar man kan göra om enda moroten är att kunna fylla avgångarna med högre passagerartal.  Att ha relativt långa genomgående linjer är ändå en bra idé av flera skäl (så länge punktligheten blir rimlig).

Men terminalsituationen börjar onekligen bli rätt kritisk - sedan kan man förstås lösa även det på andra sätt - men då måste ha en sådan strategi. Jag brukar alltid ta London som exempel på hur man ofta kan klara otroligt många avgångar från relativt små terminaler. Men detta löser man inte minst genom att bussarna (förutom att linjerna ofta är genomgående) har korta framkörningstider (om ens någon). Därmed kan många linjer avgå från samma hållplatsläge. Ser man på hur ytorna används i terminalerna, så består de ju ofta av en rad hållplatser med få avgångar per timme. Att ha ett fåtal dubbla hållplatslägen, och ha kort framkörning, samt påstigning genom alla dörrar, minskar ju behovet av hållplatslägen rätt drastiskt.

Problemet på TF verkar ju vara att de som kan kollektivtrafik (i den mån det finns några sådana kvar) inte verkar ha så stark ställning. Istället är det ekonomer och jurister som sitter med upphandlingarna. De som förvaltar trafikavtalen är väl förvisso ofta samhällsvetare, men kan huvudsakligen trafikplanering på ett teoretiskt plan, som då mest handlar om samhällsnytta. Det blir ju dock först intressant i större projekt och inget som det tas hänsyns till vid enklare linjeförändringar i alla fall.

Det sistnämnda perspektivet är inte oväsentligt (kombinerat med praktiskt kunskap om trafikplanering). Men eftersom ekonomin styr i avtalen blir det ju sällan aktualiserat heller av det skälet.

För även hos bolagen blir det ju mer ekonomin som styr än vad som är smart trafikplanering. All den finess som fanns förr med snabba linjer som gick raka linjesträckningar, förvinner (med undantag för om det är något skaft som man får dra in trafiken helt på) för att istället kunna minimera antal linjer som behövs.
Inlägget är signerat Lars Lundqvist

Peter Bolin

Tack för kommentarerna. En allmän tendens sedan flera år tillbaka verkar vara att dela upp långa linjer i två. När jag var barn under åren kring 1970 var tendensen den omvända. Jag nämner två exempel.

År 1970 gick linje 526 sträckan Karolinska sjukhuset–Edsberg och linje 607 sträckan Stockholm (Rådmansgatan)–Edsberg. Några år senare, 1973, slogs linjerna ihop, och linje 607 fick linjesträckningen Stockholm (Rådmansgatan)–Edsberg–Karolinska sjukhuset, avkortad till Danderyds sjukhus när tunnelbanan till Mörby centrum öppnades 1978. Den 15 december återställs den gamla ordningen, i alla fall nästan, när linje 526 får linjesträckningen Karolinska sjukhuset–Sollentuna station och linje 607 Danderyds sjukhus–Sollentuna station.

År 1970 gick linje 540 sträckan Ulriksdals station–Vällingby och linje 604 sträckan Humlegården–Ulriksdals station. Året därpå, 1971, slogs linjerna ihop, och linje 540 trafikerade då sträckan Humlegården–Vällingby, avkortad till Universitetet när tunnelbanan dit invigdes 1975. År 2002 var det dags för uppdelning igen: linje 540 kortades av till sträckan Universitetet–Tensta centrum, och linje 116 inrättades på sträckan Spånga station–Vällingby.

Det finns fler exempel. Jag saknar flera av de långa linjer som inte längre finns kvar. Ett trevligt minne är när jag lyckades få min mamma att ta med mig på en tur med linje 540 hela vägen från Humlegården till Vällingby strax efter hopslagningen 1971. Jag vill minnas att det var en helt ny ledvagn H44 insatt, vilket gjorde resan ännu roligare. :)

/Peter Bolin

Filip S

Citat från: F.Å skrivet 01 december 2019, 21:30:40 PM
Vad gäller terminalen i Solna centrum har jag förstått att linje 506 inte längre ska köra in där, utan angöra lägena ute i Huvudstagatan där 152 stannar. Således blir det endast terminerande linjer där inne, men det är ju onekligen dåligt med uppställningsmöjligheter redan idag stundtals. Får väl se om det kastas om några hållplatslägen framöver.

Det blir lite förändringar vad gäller hållplatslägen. I och med att 506 flyttas ut till Huvudstagatan så frigörs hpl C där 506 mot KAS stannade och vid hpl B där 506 mot Hallonbergen stannade ska nu 509 mot DAS istället få sitt hållplatsläge. 129 får dela hållplats A tillsammans med 512, dvs kommer den avgå från samma läge som dagens 509 mot Brommaplan gör. Med andra ord blir det två lägen (C och D) som inte fyller någon funktion längre, så de kanske blir reglering istället då...  :)

Robert Brink

509 som var en av mina favoritlinjer när jag körde på Råsta just för att den var så lång tillsammans med 540 när den gick Vällingby - Universitetet, nu är det inte mycket kvar av linjen...

Tack för trevliga bilder.

Det här med att bygga "stadsgator" blir ju ofta snyggt för ögat och kanske minskar biltrafiken då det blir krångligare att köra på sträckan. Men för bussarna är det inte alls bra. Bussarna smyger fram i krypfart på grund av nya trånga gator, rondeller, övergångsställen, farthinder och en allmänt låg tillåten hastighet, oftast 30km/h. Detta på ställen där vägarna förut kunde ha en hastighet på upp mot 70km/h. 
Bygger man hus med stadsmiljö, så kan man förstås inte fortsätta ha en gata där det är hög fart, så är det. Men busstrafiken blir lidande helt klart.

//R

Peter Bolin

I dag hade jag anledning att åka med linje 509 från Solna centrum till Vretenvägen. Jag noterade att linje 509 redan är borttagen från alla hållplatser och ersatt med linje 129. Hållplatstidtabellerna är dock fortfarande för linje 509. Det är nio dagar kvar till linjeomläggningen.

Förr i tiden, dvs. när SL Buss stod för nästan all trafik i länet, brukade tidtabellsbyten och linjeomläggningar vanligen ske en måndag. All omskyltning och byte av hållplatstidtabeller skedde då vanligen under helgen närmast före, vilket innebar att det kunde vara felskyltat och sitta fel tidtabell uppe under en eller två dagar. Någon omskyltning nio dagar i förväg var jag aldrig med om på den tiden.

/Peter Bolin