Samma tunnelbanetyp på två olika orter i världen?

Startat av virtual1, 31 augusti 2019, 18:53:49 PM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

virtual1

Fick en tanke i huvudet... bortsett från ryska metrovagnar som finns/har funnits i tidigare ryskstyrda länder och bakom järnridån.  Finns det någonstans i världen där samma tbanetyp används/har använts i olika städer/länder? Det känns som varje stad har sitt eget urval nämligen...

Fredde

Jag hänger inte riktigt med på hur du tänker....
Tåg som tidigare gick i Berlin rullar numera i Nordkoreas huvudstad, om det är så du menar?

Niclas Wennerlid

Jag tolkar frågan som om en och samma fordonsmodell finns utspridda i flera städer..
Tyvärr har jag inte ett bra svar på frågan, jag upplever också att alla har olika.

// Niclas

roggek

Urtypen av Stockholms (C1-C15) och Oslos tunnelbanevagnar (T1-T8) bottnar väl i "grundutförandet" ifrån New Yorks tunnelbana...


virtual1

#5
Citat från: almeli skrivet 31 augusti 2019, 21:01:36 PM
Siemens Modular Metro
blir brukt i mange byer world wide:
https://en.wikipedia.org/wiki/Siemens_Modular_Metro

Jo, men här är det bara samma chassi s.as. - Vi kan ju dra jämförelse med Lions City eller CityWide,  dessa bussar må ha olika stolar i inredningen och olika biljettmaskiner,  men överlag ser de rätt lika ut världen över. Frågan är varför inte Metrovagnarna gör det?

Transdev-tan

Citat från: virtual1 skrivet 31 augusti 2019, 18:53:49 PM
Fick en tanke i huvudet... bortsett från ryska metrovagnar som finns/har funnits i tidigare ryskstyrda länder och bakom järnridån.  Finns det någonstans i världen där samma tbanetyp används/har använts i olika städer/länder? Det känns som varje stad har sitt eget urval nämligen...
Du pratar väl om typen 81-717?

DL

Det är mycket svårare att leverera standardvagnar till olika städers Metrosystem. Några anledningar är:

Olika kurvradier
Olika plattformshöjder
Olika plattformslängder
Plattformarsdörrar

m.m.


virtual1

Citat från: DL skrivet 25 september 2019, 12:58:16 PM
Det är mycket svårare att leverera standardvagnar till olika städers Metrosystem. Några anledningar är:

Olika kurvradier
Olika plattformshöjder
Olika plattformslängder
Plattformarsdörrar

m.m.

Jo, men fortfarande projekteras ju nya tunnelbanesystem världen över, varför vänder man sig inte direkt då till tillverkarna och kollar existerande lösningar?

DL

Citat från: virtual1 skrivet 25 september 2019, 15:02:12 PM
Jo, men fortfarande projekteras ju nya tunnelbanesystem världen över, varför vänder man sig inte direkt då till tillverkarna och kollar existerande lösningar?

Bra fråga, ställ den gärna till SL som ska beställa speciallösningar såfort något nytt ska köpas in.  :-X

Nico

Citat från: DL skrivet 02 oktober 2019, 13:14:15 PM
Bra fråga, ställ den gärna till SL som ska beställa speciallösningar såfort något nytt ska köpas in.  :-X

Nja, det där är inte riktigt rättvist. Allt handlar om standarder. Järnvägstrafik överlag har en mera utbredd standard för fordon. Ofta nationell eller inom Europa osv. med någorlunda gemensamma profiler, spårvidder, koppel mm. Befintliga banor med fordon som inte ska gå någon annanstans får dock ofta särlösningar då nya fordon ofta byggs för att klara krav och behov på just en specifik bana och ibland även vara kompatibla med äldre vagnpark. Skulle man däremot bygga något helt nytt idag så tittar man nog däremot en hel del på vad som finns att tillgå i standardutbudet.

Jämför med t.ex Arlandabanans X3 som är anpassade för en avvikande plattformshöjd eller just existerande (och ganska gamla) tunnelbanor världen över. Det kan skilja just på sådant som plattformshöjd, men även plattformslängd, frirumsprofil, indelning av dörrar för befintliga eller kommande plattformsbarriärer etc. Det innebär tyvärr krav på mera "skräddarsydda" produkter även om det driver kostnaderna. Alternativet är annars att, mer eller mindre, bygga om alla systemen helt från grund för att standardisera dem... och det är definitivt bra mycket dyrare än att anpassa fordonen.
»Den stora anledningen till att människan går vilse i tankarna är att det är outforskat territorium.«

Alfred E. Neuman

DL

Citat från: Nico skrivet 02 oktober 2019, 17:33:22 PM
Nja, det där är inte riktigt rättvist. Allt handlar om standarder. Järnvägstrafik överlag har en mera utbredd standard för fordon. Ofta nationell eller inom Europa osv. med någorlunda gemensamma profiler, spårvidder, koppel mm. Befintliga banor med fordon som inte ska gå någon annanstans får dock ofta särlösningar då nya fordon ofta byggs för att klara krav och behov på just en specifik bana och ibland även vara kompatibla med äldre vagnpark. Skulle man däremot bygga något helt nytt idag så tittar man nog däremot en hel del på vad som finns att tillgå i standardutbudet.

Jämför med t.ex Arlandabanans X3 som är anpassade för en avvikande plattformshöjd eller just existerande (och ganska gamla) tunnelbanor världen över. Det kan skilja just på sådant som plattformshöjd, men även plattformslängd, frirumsprofil, indelning av dörrar för befintliga eller kommande plattformsbarriärer etc. Det innebär tyvärr krav på mera "skräddarsydda" produkter även om det driver kostnaderna. Alternativet är annars att, mer eller mindre, bygga om alla systemen helt från grund för att standardisera dem... och det är definitivt bra mycket dyrare än att anpassa fordonen.

Jag håller som vanligt inte med. 

Ett exempel är att Sverige har valt en annan lastprofil som gör att våra vagnar inte går att köra i ex Tyskland. Fullkomligt dårskap att vi ska ha en aning bredare vagnar som inte går att köra i merparten av Europas länder. Sen har vi skillnader i matning, allt från 1,5 kV till 25 kV. Finland och Spanien ex har en annan spårvidd. Och det finns säkert ännu fler exempel.

Nico

Citat från: DL skrivet 02 oktober 2019, 18:16:07 PM
Jag håller som vanligt inte med. 

Ett exempel är att Sverige har valt en annan lastprofil som gör att våra vagnar inte går att köra i ex Tyskland. Fullkomligt dårskap att vi ska ha en aning bredare vagnar som inte går att köra i merparten av Europas länder. Sen har vi skillnader i matning, allt från 1,5 kV till 25 kV. Finland och Spanien ex har en annan spårvidd. Och det finns säkert ännu fler exempel.

Håller med dig om att valet av profil för de sk. 80-talsvagnarna var riktigt korkat. Att det sedan finns olika elsystem och spårvidd är däremot även det att relatera till en historisk kontext. Elsystemen växte ju fram allteftersom och berodde på vilken teknik som fanns tillgänglig vid aktuell tidsperiod. Från början var även de elektriskt drivna järnvägssystemen ganska isolerade från varandra. Skillnad i spårvidd har ofta liknande orsaker. I Finlands fall handlar det om att järnvägsnätet där växte fram när Finland tillhörde det tsarryska imperiet. Det är ju först efter slutet av VK2 som det började bli mera tanke, och därmed standardisering, bakom besluten.

Vad gäller den europeiska järnvägstrafiken så handlar det ändå till viss del om undantag som man anpassat sig till, och hanterar med mer eller mindre framgång. Detta då anomalierna som sagt blir för kostsamma att bygga om i grunden. I Spanien har man ju dock för övrigt på senare år bl.a. byggt höghastighetsjärnvägar med normalspårvidd och det finns sedan även flerströmslok mm. på flera håll. De stora problemen är nog mera skillnad i signalsystem skulle jag tro. Det här har dock fortfarande inte så mycket bäring på gamla befintliga tunnelbanesystem och liknande så jag tycker fortfarande att din kritik av SL skjuter ganska snett i detta fall.
»Den stora anledningen till att människan går vilse i tankarna är att det är outforskat territorium.«

Alfred E. Neuman

Kristian

Varianter av MP 89-tågen i Paris återfinns även i Lausanne och Santiago.

Ersa

Citat från: Nico skrivet 02 oktober 2019, 19:04:21 PM
Skillnad i spårvidd har ofta liknande orsaker. I Finlands fall handlar det om att järnvägsnätet där växte fram när Finland tillhörde det tsarryska imperiet. Det är ju först efter slutet av VK2 som det började bli mera tanke, och därmed standardisering, bakom besluten.

Lite OT här, men ändå intressant med Finlands spårvidd 1524 mm (fem fot) som mycket riktigt är tsar-Rysslands dåvarande spårvidd. Därefter har man dock i Sovjetunionen sedan 1960-talet korrigerat sin spårvidd till 1520 mm, medan man i Finland behöll 1524 mm.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sp%C3%A5rvidd_1524_mm

"Since both 1,520 and 1,524 mm are well within tolerances, the difference can be said to be mostly a paper difference. However, certain Finnish rolling stock do have a tendency to get stuck in Russian railyards due to too narrow gauge."
https://en.m.wikipedia.org/wiki/5_ft_and_1520_mm_gauge_railways