Arrivas skyddsombud har begärt att arbetsmiljöverket stoppar trafiken då vissa tjänster innebär att man passerar 100 gupp på en dag med sjukskrivning och rehab som följd.
http://sydsvenskan.se/malmo/article241705.ece (http://sydsvenskan.se/malmo/article241705.ece)
Finns fler ställen i landet som ligger i start groparna med liknande stopp för busstrafik. Tror att Täby vart ett "pilot fall" för att se vad som hände.
Är detta verkligen ett så stort problem?
Jag hörde på radio Malmöhus idag på morgonen, en representant från arbetsmiljöverket som om jag minns rätt sa "redan vid en hastighet av 10-20 km/h kan det uppstå krafter i ryggen som är skadliga".
Ja, det stämmer helt säkert, men det är just därför farthindren ligger där, man ska inte köra så fort. Om man med en luftfjädrad buss glider sakt över i krypfart uppstår inga skador på varken människa eller fordon. Kom nu inte och säg att dom måste köra i 20 över för att hålla tidtabellen eller så, för då är det den det är fel på.
Citat från: psy skrivet 29 maj 2007, 10:11:16 AM
Är detta verkligen ett så stort problem?
Jag hörde på radio Malmöhus idag på morgonen, en representant från arbetsmiljöverket som om jag minns rätt sa "redan vid en hastighet av 10-20 km/h kan det uppstå krafter i ryggen som är skadliga".
Ja, det stämmer helt säkert, men det är just därför farthindren ligger där, man ska inte köra så fort. Om man med en luftfjädrad buss glider sakt över i krypfart uppstår inga skador på varken människa eller fordon. Kom nu inte och säg att dom måste köra i 20 över för att hålla tidtabellen eller så, för då är det den det är fel på.
Tidtabellerna är snäva och därför känner sig förarna tvungna att köra fortare än vad som är bra för ryggen. Sedan är väl ryggproblemet något som kommer efter en tid, det känns ju inte när du kör över guppet.
Citat från: Walter skrivet 29 maj 2007, 10:22:27 AM
Tidtabellerna är snäva och därför känner sig förarna tvungna att köra fortare än vad som är bra för ryggen. Sedan är väl ryggproblemet något som kommer efter en tid, det känns ju inte när du kör över guppet.
Jag tvivlar inte alls på att det är skadligt för ryggen (och för fordonet) att köra fort över farthinder, men det jag ville komma till är att då är det ju farten det är fel på, inte farthindret. Glider man sakta över kan det rimligen inte vara någon fara alls för ryggen. Tyvärr utnyttjar endel linjeförare endast två läge på gaspådraget, fullt eller inget, då blir det problem.
Om det inte går att hålla tidtabellen genom att köra med lagom hastighet längs linjen får man se över tidtabellen.
Ingen gillar väl att köra över farthinder, inte jag heller, men nu finns dom där, och dom gör nytta. Plockas dom bort kommer hastigheten att öka. Inget problem alls för dom flesta av oss, som klarar av att anpassa farten utan gupp, men tyvärr finns det ganska många som inte gör det. Jag utgår från att farthindren som det snackas om här är placerade på allmän väg, altså väg som får trafikeras av alla sorters trafik.
På "min gata i stan" finns det ett farthinder. Bussarna slog sönder växellådorna där så hindret är nu så utjämnat att med personbil kan du passera det i full fart. Men med buss rister det som bara den och i synnerhet längst fram i bussen. Och då går bussen under 10 km/tim. Fortare går bara inte att köra.
Det finns ju olika former av farthinder som stoppar upp personbilar men inte bussar och lastbilar. Kombinerat med en avsmalning så tvingar man ändå ned de tyngre fordonens hastighet.
Citat från: psy skrivet 29 maj 2007, 10:34:02 AM
Jag tvivlar inte alls på att det är skadligt för ryggen (och för fordonet) att köra fort över farthinder, men det jag ville komma till är att då är det ju farten det är fel på, inte farthindret. Glider man sakta över kan det rimligen inte vara någon fara alls för ryggen. Tyvärr utnyttjar endel linjeförare endast två läge på gaspådraget, fullt eller inget, då blir det problem.
Om det inte går att hålla tidtabellen genom att köra med lagom hastighet längs linjen får man se över tidtabellen.
Ingen gillar väl att köra över farthinder, inte jag heller, men nu finns dom där, och dom gör nytta. Plockas dom bort kommer hastigheten att öka. Inget problem alls för dom flesta av oss, som klarar av att anpassa farten utan gupp, men tyvärr finns det ganska många som inte gör det. Jag utgår från att farthindren som det snackas om här är placerade på allmän väg, altså väg som får trafikeras av alla sorters trafik.
Även i artikeln nämns att en av anledningarna till att skador uppstår är att moderna bussar har smämre fjädring så även där finns ju jobb att göra.
Jag fortsätter att hävda att det går att köra över farthinder, med modern buss, utan att ta skada i ryggen, även om man kör över 100 hinder per arbetspass, det handlar om att sänka farten till en nivå där skador inte uppstår.
Jag säger INTE att det är roligt med farthinder, bara att det fyller sin funktion, folk kör saktare. Visst finns det smarta lösningar på farthinder som inte känns så mycket i buss eller lastbil, ett exempel på sådana finns när man kör in mot Skälderviken för er som känner till Ängelholm. Dom hindren är lite för smala för att ge full effekt på en buss, men tillräckligt breda för att hindra bilar. Visst är det bra med sådana, om man kör buss, men jag utgår från att det kostar mer att bygga den typen av hinder, och någon ska ju betala för kalaset, vilket ofta lätt glöms bort.
En annan sak som kanske man bör tänka på, är att busschaufförer på inget vis skiljer sig från allmänheten i det avseendet att en viss andel är mindre begåvade, så det kanske behövs farthinder även för bussar i områden med skolor eller bostäder.
Det går aldeles säkert att hålla tiderna hyfsat även med farthinder, eftersom tidsvinsten med att köra över ett hinder i 10-20 km/h jämfört med en lagom låg hastighet inte kan bli speciellt stor. Det går säkert att tjäna sekunder på att anpassa sin körning bättre på andra ställen, samt bli bättre på att hantera kunder som stiger ombord.
Med rätt stol så kan dämpningen bli mindre. Nur är det så att merparten av de som kör stadstrafik har GN stolen och den är inte bra då dämpningen saknas.
I Linköping diskuteras det nu om farthindren ska tas bort på gator med mycket busstrafik för att förbättra komforten för både förare och passagerare samt få ner körtiderna en aning.
Det finns väldigt varierande farthinder, en del går att ta i 70 med bil utan att det känns, andra vågar man knappt krypa över för att bilen inte ska hänga sig mitt på. Det kan inte vara meningen att man ska behöva köra i gångtakt, eller ännu saktare, äver ett gupp på en 50-väg.
Det enda som händer med farthindren är att de många kör fort fram till hindret, bromsar hårt och sen gasar på rejält efteråt. Jag tror inte det är riktigt det som var meningen när de byggdes...
Problemet med bussar är väl att föraren sitter framför framhjulen och därför känner av farthindren mer.
Kan tillägga att i Hägersten, söder om Stockholm testades ett farthinder som åkte upp när man körde för fort. Problemet med dessa var att de inte fungerade på vintern och att MC-förare flög av sin MC när de körde i mer än 30 km.
/Patrik
En artikel i ny teknik handlade ju om detta. Vet inte om den var upp i det förra forumet men här kommer den igen. Artikeln är i alla fall här: http://www.nyteknik.se/art/47739 (http://www.nyteknik.se/art/47739) Är det de aktuella hindren i Hägersten man avser med Stockholm.
Om jag förstår dig rätt var problemet att hindret inte åkte upp på vintern trots att fordonen körde för fort? Med det hindret som beskrivs i ny teknik skulle man ju kunna tänka sig att motsatsen inträffar dvs. att hindret inte åker ner trots att fordonet körs i laglig hastighet, vilket är mycket allvarligare.
Är tveksam till att många skulle chansa på att hindret inte åker upp bara för att det är snö. Så försöket med hindren i Hägersten är alltså avslutat?
Citat från: PNY skrivet 29 maj 2007, 21:13:07 PM
Kan tillägga att i Hägersten, söder om Stockholm testades ett farthinder som åkte upp när man körde för fort. Problemet med dessa var att de inte fungerade på vintern och att MC-förare flög av sin MC när de körde i mer än 30 km.
Undrade just vad som hade hänt med dessa så kallade smarta farthinder och varför det inte blev några fler. Men det är ju klart att om man skickar MC-förare all världens väg och att man kunde köra hur fort som helst på vintern när bromsträckorna är längre så kan de ju inte ses som säkra.
Har de ersatts med vanliga, eller är det helt borta igen.
Citatatt man kunde köra hur fort som helst på vintern när bromsträckorna är längre så kan de ju inte ses som säkra.
Antar att de frös fast i nerfällt läge men frågan är om någon vill ta den chansen/risken? Tycker nog att det hade varit ett bättre allternativ även om någon någon gång lyckas köra för fort utan att hindret fungerar. Den avskräckande effekten borde finnas där för de allra flesta i alla fall.
Det finns naturligtvis massor av tekniska lösiningar som är bättre än "gupp", sätt upp fartkameror tex, lär ge samma effekt, att folk kör sakta. Men åter igen, vem ska betala kalaset? Det billigaste alternativet som ger bra effekt lär vara gamla hederliga fartgupp.
Min erfarenhet från linjetrafik (som rör sig om flera år) är att nästan ingen någonsin är nöjd med något. Det är fel på allt från bussarna, dess inredning, förarstolar till tidtabellerna och linjesträckningen... för att inte tala om kaffeautomaten i fikarummet. Det förvånar mig inte att man nu även klagar på farthinder. Man tar något och gör ett problem av det.
Citat från: Walter skrivet 29 maj 2007, 07:44:36 AM
Arrivas skyddsombud har begärt att arbetsmiljöverket stoppar trafiken då vissa tjänster innebär att man passerar 100 gupp på en dag med sjukskrivning och rehab som följd.
http://sydsvenskan.se/malmo/article241705.ece (http://sydsvenskan.se/malmo/article241705.ece)
Ibland finns det klart en anledning att ifrågasätta farthinder. Många verkar faktiskt mest anpassade för personbilar men så fort man kommer med en buss eller lastbil så blir det problem
Citat från: Wolfie skrivet 29 maj 2007, 21:34:15 PM
Har de ersatts med vanliga, eller är det helt borta igen.
Förra gången jag körde förbi på Slättgårdsvägen var det kvar. Jag testade men det var avstängt.
Det är nog svårt med ett sånt automatiskt farthinder som kommer upp från gatan med tanke på all grus och sand de sprider ut på vintern.
Mer information finns här:
Stockholms Stad (http://www.stockholm.se/upload/Fackforvaltningar/Trafikkontoret/tjut%20redovisning%20Speed%20Bumper%20Dnd%2005-360-580%20Bilaga%201.pdf) (PDF-fil)
/Patrik
Citat från: PNY skrivet 29 maj 2007, 21:13:07 PM
Problemet med bussar är väl att föraren sitter framför framhjulen och därför känner av farthindren mer.
Kan tillägga att i Hägersten, söder om Stockholm testades ett farthinder som åkte upp när man körde för fort. Problemet med dessa var att de inte fungerade på vintern och att MC-förare flög av sin MC när de körde i mer än 30 km.
/Patrik
Dessa har jag läst även skall testas i Malmö.
Självklart måste vägbulor, liksom i princip allt annat, ifrågasättas. Tyvärr har mycket av resultaten kring hastighetssänkande åtgärder kommit att bli att det är något som ersätter allt annat ansvar, både hos trafikanter såväl som hos ansvariga politiker och tjänstemän. I dag verkar ju folk tro att bara man får antingen 30-gränser och/eller vägbulor så löser sig allt.
Vägbulor kan nog visst fylla en funktion i vissa lägen, men man får inte ha en övertro på det hela. I dagens läge har man även ofta börjat tillämpa mycket av ren slentrian. Visst är det befogat med t.ex. 30 km/h utanför skolor och dagis, men främst när de är aktiva. Att gödsla med olika åtgärder, och med verksamma förbud dygnet runt, tar till slut bara bort respekten för hindren.
Att vägbulor, räfflor mm. måste underhållas verkar även det vara något som man inte ens tänkt på. Å andra sidan... lever man med huvudet bland molnen så är det nog lätt att man missar sådant. Från ansvarigt håll verkar man även tro att man gjort sitt och att ansvaret upphör så fort hindret är på plats, men, men....
Citat från: Nico skrivet 30 maj 2007, 16:09:16 PM
Visst är det befogat med t.ex. 30 km/h utanför skolor och dagis, men främst när de är aktiva. Att gödsla med olika åtgärder, och med verksamma förbud dygnet runt, tar till slut bara bort respekten för hindren.
Just detta har jag retat mig på rätt mycket. Jag tror att om man, särskillt på huvudvägar, typ Vallhallavägen i Stockholm, har sådana gränser så är efterlevnaden av den mindre, särskillt vid tidpunkter när det inte är mycket trafik, men det ändå finns barn på platsen. Det gör ju att säkerheten blir sämre och inte bättre.
Det går ju också emot vad Vägverket gör med de variabla hastigheter som har satts upp på vissa ställen, just för att kunna anpassa hastighetsgränsen till trafiken och omständigheten.
Jag fick en pisksnärtskada i tjänsten, blev påkörd vid ett trafikljus, som tur var hade jag inga pass i men skulle hämta 2 rullstolar 100 m bort. Trots att det gått 7 år så känner jag i nacken när jag ska forsera ett farthinder (bula) och för den som är rullstolsburen känns det ännu mer. På vissa ställen kan ja inte fatta att det har planlagts bulor, ex påfart motorväg vid påfart E18 i Karlstad där korsande gc väg är ljusreglerad.
Länk till TTELA: http://www.ttela.se/artikelmall.asp?version=128074
/Claes
Eller varför har man fartbulor på bussgatan vid Resecentrum i Borås. Dessutom mitt emellan en busshållplats och en korsning så det finns inte en chans att få upp någon högre fart i alla fall.
Det kan väl inte vara för att sänka farten på de bilister som lider av skyltdyslexi och kör där i alla fall.
Häromdagen såg jag en herre som ställde sig mitt i vägen för en sådan där bilist. Bilföraren vevade ner rutan för att ge honom en utskällning, men hann inte:
- Vilken linje kör du på?
Ynglet vid bilratten försvann med en rivstart. Utan att se polisbilen lite längre ner. Och nu kommer det konstigaste i den här historien. Besättningen i polisbilen stoppade honom och skrev ut böter.
Nu vet jag inte hur det ser ut exakt på den platsen, men det låter som om man kanske borde sattsa på ett spårviddshinder på platsen istället. Det sänker ju även farten på fordon som klarar att passera det, medan man slipper problemet med fyrsitsiga bussar. Samtidigt som det inte är ett gupp som anstränger ryggar och fjädring.
Fartguppet är egentligen ett förhöjt övergångsställe så där fungerar det inte med spårviddshinder. Dessutom är avsikten här att just dämpa bussarnas hastighet, något som dock inte är nödvändigt med hänsyn till att bussarna ändå inte kan framföras särskilt fort här. Men det rister något förfärligt i bussarna trots låg fart. Allra värst för föraren.
Jag har ganska länge undrat vad dessa farthinder kostar iform av extra koldioxidutsläpp och sämre trafiksäkerhet. Extra koldioxidutsläpp därför att merparten av förarna måste bromsa ner och sedan starta på lägre växel för att få upp farten innan det är dags för nästa hinder. På många ställen bildas också köer och dessa gupp tycks nu poppa upp lite var som helst och inte bara vid skolor och övergångsställen utan också på breda genomfartsvägar med avskilda gång och cykelbanor.
Trafiksäkerheten blir också sämre när alltfler väljer högre bilar("stadsjeepar"//eller kalla det vad ni vill) bara för att slippa krypköra inne i stan.(Nästan så att man kan tro att stadsplanerarna får provision av bilförsäljarna). Dessa högre fordon är agressivare mot fotgängarna när de träffar högre och dessutom blir det svårare kollisioner när bilar i olika höjd kolliderar eftersom defomationszonerna då inte fungerar optimalt. Dessutom är det lättare att få sladd/välta på landsväg med denna typ av fordon och så släpper de som regel också ut mer koldioxid.
Har letat efter siffror men inte funnit några. I alla fall den första frågan vore väl ganska lätt att räkna ut med tanke på hur mycket annan forskning man har om hur man skall minska koldioxidutsläppen. Hur många som väljer "stadsjeepar" för att komma över dessa asfalts/stenhögar man lägger ut mitt i vägen skall jag låta vara osagt men jag gissar på en bra bit över 50%. Skulle jag själv köpa en bil med högre markfrigång skulle i alla fall detta vara anledningen.