Margit Claesson 100 år

[Peter Bolin]

Den 13 januari 2022 fyllde 17405 Margit Claesson 100 år. Det verkar inte ha uppmärksammats på något av de forum jag frekventerar, så jag får göra en egen insats. I egenskap av den första kvinnliga bussföraren, första kvinnliga trafikmästaren och första kvinnliga förste trafikmästaren inom SS har hon en viktig plats i Stockholms kollektivtrafikhistoria.

Själv minns jag Margit som en färgstark trafikledare på Tunnelcentralen (TUC) under perioden 1975–1986. Hon tjänstgjorde mest på TUC 2 men kunde även jobba på TUC 1 och TUC 3 ibland. Under åren närmast dessförinnan, troligen 1972–1975, var hon trafikledare i Björknäs för 400-linjerna. Hon fick förflyttning till TUC 1975 eftersom det behövdes fler trafikledare där i samband med invigningen av bana 3.

Bildmaterialet kommer från olika källor och återges med tillstånd av Spårvägsmuseet. Fotografens namn anges där det är känt. Rätta mig gärna om något är fel.


Konduktörsutbildning, gruppbild med Margit Claesson som nummer två från vänster i främre raden, 1952 (okänd fotograf). Här började Margits karriär inom SS/SL.


Margit Claesson i okänd H15, januari 1958 (foto: Gunnar Ekelund). Bilden ska vara tagen på Margits första arbetsdag som bussförare. Det var linje 52 hon debuterade på och fick köra ett höghus. I en intervju i personaltidningen Spårväg och Buss 1961 tyckte hon att höghusen var tunga och besvärliga.

Det väckte en hel del uppmärksamhet att en kvinna körde buss i Stockholm. En del trafikanter ville inte ens åka med och kunde vara otrevliga. Det var ytterligare några kvinnor som blev bussförare hos SS i slutet av 1950-talet, men Margit var först ut.


Margit Claesson som bussförare, mars 1958 (foto: Gunnar Ekelund). Här sitter hon bakom ratten i en H22.


Margit Claesson och okänd H22 1958 (foto: förmodligen Gunnar Ekelund eller Sven Goliath). I intervjun i Spårväg och Buss berättade Margit att hon tyckte bäst om att köra enmansbetjänade Metropol och Capitol.


Margit Claesson och okänd H22 1958 (foto: förmodligen Gunnar Ekelund eller Sven Goliath). Här kollar hon oljan på en Capitol.


Margit Claesson som trafikmästare, mars 1963 (foto: Gunnar Ekelund). Jag tror att Margit här tjänstgjorde som det som internt kallades ”mössbas”. Sannolikt hade hon platstjänst den här dagen. Det var 1962 som Margit blev den första kvinnliga trafikmästaren hos SS.


Margit Claesson som trafikmästare, mars 1963 (foto: Gunnar Ekelund). Här samtalar hon med en trafikmästarkollega i radiobil.


Margit Claesson som trafikmästare, mars 1963 (foto: Gunnar Ekelund).


Margit Claesson vid Gullmarsplan ca 1965 (okänd fotograf). Året efter, 1966, blev Margit förste trafikmästare (ftm) och fick två streck på uniformen.

Första gången jag satte min fot på Tunnelcentralen var 1982. Margit råkade vara i tjänst på TUC 2, så jag fick mig en liten pratstund med henne.

Som avslutning länkar jag till en video som hennes kollega Lennart Ljung spelade in när Margit pensionerades 1986: https://www.youtube.com/watch?v=dC6hT_XibVU.

Grattis på 100-årsdagen i efterskott!

Hälsningar
Peter Bolin

[Bältes-Assar]

Heter hon inte Classon? Jaja, fint att du uppmärksammade henne genom att sammanställa dessa bilder i alla fall!

[Peter Bolin]

Svar till Bältes-Assar: Margit är folkbokförd som Classon. Spårvägsmuseet har varit i kontakt med hennes dotter och fått förklarat att det blivit något missförstånd gällande stavningen i folkbokföringen långt tillbaka i tiden. Familjen själva har alltid stavat efternamnet Claesson.

Av det skälet har jag valt att frångå folkbokföringen och stavat namnet på det sätt som Margit och hennes familj själva vill att det ska stavas.

/Peter Bolin

[Gunnar D]

Tack för detta inlägg! Margit var lite av en frontfigur vid SS/SL.
En sommardag 1971 när jag körde i Nyboda och skulle hämta ut en buss blev jag inkallad till Tx. Jag var inte helt reglementsenligt klädd så jag tänkte att nu får jag väl en tillsägelse. Jag mötte Margit på Tx som var strålande glad och trevlig och jag minns inte nu vad det hela gällde men inte var det min klädsel i alla fall.

Mvh Gunnar

[Ersa]

Väldigt trevligt inlägg! Kul att hon uppmärksammas på dagen.

[Björn Forslund]

Mycket trevligt att detta uppmärksammades!
Minns att farsan berättade om Ruth (gift Björk), första kvinnliga förare på BSS. Det sågs inte med blida ögon att kvinnor skulle köra buss, så hon fick den äldsta och mest tungkörda buss man hade vid Handengaraget. Men hennes blivande man Leffe förbarmade sig och bytte vagn med henne olovandes.

[Bältes-Assar]

Svar till Bältes-Assar: Margit är folkbokförd som Classon. Spårvägsmuseet har varit i kontakt med hennes dotter och fått förklarat att det blivit något missförstånd gällande stavningen i folkbokföringen långt tillbaka i tiden. Familjen själva har alltid stavat efternamnet Claesson.

Av det skälet har jag valt att frångå folkbokföringen och stavat namnet på det sätt som Margit och hennes familj själva vill att det ska stavas.

/Peter Bolin

O.k så kan man ju också resonera. Jag har alltid tyckt att det är rätt skumt när folk envist stavar sitt namn på ett annat sätt än det folkbokförda med hänvisning till att myndigheterna ” missförstått ” någonting. Det är ju en barnlek att få det ändrat, och det kostar ingenting.

[Peter Bolin]

Det här med fel stavning i folkbokföringen har jag personliga erfarenheter av. När min farmors far flyttade från Gotland till Stockholm omkring 1890 blev han felaktigt folkbokförd som Bohlin. Han och alla släktingarna på Gotland hade alltid stavat namnet Bolin.

Jag var under mina 16 första år i livet folkbokförd som Bohlin trots att jag skrev namnet Bolin. När jag började gymnasiet 1980 blev det problem. Skolan vägrade att godta att jag stavade namnet på något annat sätt än det som stod i folkbokföringen.

Familjen fick då ansöka om namnbyte, vilket på den tiden måste annonseras i Post- och Inrikes Tidningar för att allmänheten under några veckor skulle få möjlighet att komma med invändningar. Det hela kostade 750 kr. Sedan januari 1981 är jag folkbokförd som Bolin.

Alla mina släktingar och jag själv var således felaktigt folkbokförda under 90 år utan att det ställde till något problem eller att någon av dem reagerade på det. Förmodligen hade jag rättat detta på eget initiativ senare i livet om inte skolledningen på min gymnasieskola hade uppmärksammat detta.

Det här blev en utvikning från trådens egentliga ämne. Hoppas att det är i sin ordning.

/Peter Bolin

[Bältes-Assar]

Ja förr var det ju svårare och dyrare. Plus att det spelade mindre roll, eftersom inte så många använde dataregistren på den tiden. Så man kan förstå att folk inte ville lägga pengar och tid på det, särskilt inte om dom tyckte att det var kyrkans fel eller så.

Men numera betyder registren allt, så nu får man nog säga att det är myndigheterna som avgör vad du heter. Men vi kan ju göra undantag för alla som har fyllt hundra år! :-)

[Nisse Bökelund]

Jag har själv ett efternamn som många har svårt att stava till.
Jag har fått heta både Björklund och Björkelund.
Numera när någon frågar så säger jag alltid att det stavas lika
bökigt som det låter . För att återgå lite till ämnet, så undrar jag
varför en del har dubbelknäppta kavajer och en del enkelknäppta
på första bilden? SS/SL har väl alltid hållit hårt på enhetlig klädsel.

[roggek]

SvD gjorde en videointervju med Margit 2012 och den kan ses här:
https://www.svd.se/a/cb420ff0-3089-3737-9ae6-8e437779f9af/mannen-vagrade-att-ga-pa-bussen-nar-jag-korde
 
Glöm inte helskärm och att sätta på ljudet.

[Bältes-Assar]

Häftig tant!

Att kavajerna är olika är kanske för att de nyanställda hade en enklare uniform? Sånt där har man väl i alla tider snålat och kompromissat med.

[roggek]

Jag gissar mer på att det är spårvagnsförarna på gruppfotot som har dubbelknäppta kavajer och konduktörerna har enkelknäppta, men jag kan ha fel.
En annan möjlighet är att vissa har sommarkavaj och vissa har vinterkavaj...

[Peter Bolin]

SvD gjorde en videointervju med Margit 2012 och den kan ses här:
https://www.svd.se/a/cb420ff0-3089-3737-9ae6-8e437779f9af/mannen-vagrade-att-ga-pa-bussen-nar-jag-korde
 
Glöm inte helskärm och att sätta på ljudet.

Tack för påminnelsen om SvD:s intervju med Margit. Den hade jag glömt bort, men nu har jag laddat ned filmen för att ha den i samlingen. Kul att hon använde ordet kvinns i filmen. Det brukade hon göra även när hon var trafikledare på Tunnelcentralen.

Margits make var polis, men han är avliden sedan många år tillbaka. Hennes hälsa lär vara ganska god ännu vid denna respektabla ålder. Synen har dock svikit henne, så det är väl tveksamt om hon fortfarande kan ta bussen från bostaden i Älvsjö till pensionärsverksamheten i Fruängen på egen hand som hon ofta brukade göra för tio år sedan.

Jag talade för några år sedan med en av Margits kollegor bland trafikledarna på Tunnelcentralen. Han berättade att Margit var väldigt intensiv i sin trafikledarroll och svarade på så gott som vartenda radioanrop från tunneltågförarna, så kollegan fick knappt en syl i vädret.

Jag minns en lördag på hösten 1985 när Margit var ensam trafikledare på TUC 2. En rånare hade flytt ned i tunnelbanan vid Mälarhöjden och sedan begett sig in i tunneln. Polisen begärde omedelbar nödfrånkoppling av strömmen i båda körriktningarna, vilket innebar att det inte fanns möjlighet att låta tunneltågen som befann sig på den matarsträckan köra till nästa station. Tågen blev då stående där de råkade befinna sig, och sedan började förarna anropa för att få reda på vad som stod på. Arbetsuppgifterna blev i det läget plötsligt så många att Margit fick försöka sköta två personers jobb samtidigt. Då kunde jag inte låta bli att tycka lite synd om henne.

/Peter Bolin

[Peter Bolin]

Margit blev intervjuad i radio 2018: https://sverigesradio.se/artikel/6901845. Den intervjun bör också vara med i den här tråden.

/Peter Bolin