https://unt.se/kultur/kultur-och-noje/artikel/jag-hapnar-over-hur-de-jobbat-visuellt-utmanande-unts-reporter-undersoker-lokaltrafikens-estetik-/jvyox37jSom nästan alltid när jag delar nyheter och liknande här kommer det från UNT, och som nästan alltid kräver det prenumeration för åtkomst. Försöker sammanfatta kort.
Ett kul reportage om några sätestygs olika karaktärer. De som beskrivs är GUBs blå sätestyg, som författaren jämför med Lucio Fontana-skurna dukar, Lasse Åbergs klassiska Stockholmstema (som författaren nog korade som ”vinnare”), det dystopiskt bruna tyget i Cx-tunnelbanevagnarna, C30s Sergels torg-tyg och SJs vanliga grå säten.
Det som jag fann mest intressant var dock att tygerna förutspåddes förlora mer av sin lokala prägel i nya bussar. I Stockholmsområdet har väl dock entreprenörerna fortfarande sina egna mönster, eller blir de också alltmer enhetliga?
Också, men som mer är en petitess, är att författaren beskriver GUB-tyget som Uppsalatrafiken linje 10s tyg. Säkert inte lätt för en som kanske inte är så van vid busstrafik, men kom att tänka på en som, när han var liten, trodde att förarna bara hälsade på varandra när de möter bussar på samma linje (typ att förare på SL 520 bara hälsar på förare som kör 520 men ignorerar förare på linje 525, 527, 537 etc)
