Vägkvalitet Danmark

[Fredrik W]

Nyss hemkommen från bilsemester i Danmark. Det är förbryllande hur vägstandarden kan skilja sig så mycket beroende på vilken sida av sundet man är. I Danmark är motorvägar och övriga huvudvägar släta och jämna och av generellt hög klass. Fullt jämförbara med vägarna i länder som t ex Nederländerna. Men så fort man kommer över Öresundsbron så blir det annorlunda. Redan på Yttre Ringleden så är asfalten sämre, direkt obehaglig att köra på. Dessutom är vägen mer ojämn. Kör man vidare norrut på E6/E20 är det likadant. Hur kan det vara sådan skillnad? Klimat och förutsättningar i övrigt är ju i det närmaste identiska. Jag förstår inte.

[Harald Nordius]

Det är nog en förutsättning som skiljer. I Danmark är det färre som tror att de är rallyförare i övre Norrland och far omkring med dubbdäck på bar asfalt fem månader om året.

[Nico]

Förutom att köra med dubbdäck i onödan så handlar det i många fall sannolikt även om både materialval, arbetsmetoder samt löpande underhåll överlag. Vill ha det till att man i flera andra länder lägger en större peng på att hålla sina vägar i skick. 

[Ersa]

Det kanske även spelar in att de har 135 invånare/km², medan vi har 22 invånare/km²? Dvs hur många skattebetalare det finns med tanke på landets yta och hur många statliga vägar dessa ska finansiera med skattsedeln.

[Harald Nordius]

Det kanske även spelar in att de har 135 invånare/km², medan vi har 22 invånare/km²? Dvs hur många skattebetalare det finns med tanke på landets yta och hur många statliga vägar dessa ska finansiera med skattsedeln.

Ja, och även hur mycket de betalar i skatt. Danmark har högre skatter än Sverige, särskilt på bilar. Man betalar en s.k. registreringsavgift som är 85 % på de första 185.500 DKK och 150 % på belopp däröver när man köper en ny bil. Den årliga skatten är i storleksordningen 10.000 DKK på en ordinär bil. De höga skatterna gör att danska bilar i genomsnitt är mindre än svenska, vilket väl också ger mindre vägslitage.

[Nico]

Visst är det så och befolkningsantalet är oxå en faktor. Å andra sidan så finns det länder i forna Öst som t.ex. Ungern som numera har en riktigt bra vägstandard. Detta då trots att deras ekonomi under lång tid släpade efter. Det är ju sedan inte heller så att vi i Sverige bara betalar in småpengar i skatter och avgifter utan mycket handlar även om prioriteringar. Det vi betalar in i t.ex. trängselskatter går t.ex.’inte alltid tillbaka till vägarna utan används till annat.

Utöver det finns det olika skolor. Bor ju själv i Solna och här satsar man inte mycket på vägunderhåll trots att detta är en av de mest välmående kommunerna i landet. Kontrasten med grannkommunen Sundbyberg är dock stor och märks tydligt. På Sumpans sida kommungränsen är det relativt slätt och fint medan det på Solnasidan är potthål, inga vägmarkeringar etc. Även på nationell nivå märker man att prioriteringarna skiljer. Diskussionerna med TrV blir ibland nästan lite tragikomiska. 

[BSB101]

Det vi betalar in i t.ex. trängselskatter går t.ex.’inte alltid tillbaka till vägarna utan används till annat.

Vilket är helt i enlighet med beslutet, till exempel går en del till kollektivtrafik. En skattekrona är aldrig öronmärkt utan fördelas utifrån beslut i politiska församlingar. Detta är ett rätt bra system då öronmärkta skatter skulle risker få till effekt att andelen skattemedel till område X inte överensstämmer med behoven.

Utöver det finns det olika skolor. Bor ju själv i Solna och här satsar man inte mycket på vägunderhåll trots att detta är en av de mest välmående kommunerna i landet.

Solnas invånare verkar dock tycka att underhållet räcker eller så tycker man om skattenivån då man röstar för samma politik val efter val.

[Ersa]

Solnas invånare verkar dock tycka att underhållet räcker eller så tycker man om skattenivån då man röstar för samma politik val efter val.

Väldigt många svenska kommuners invånare är ju på detta vis. Dvs "motsatsen till Frankrike" om man säger så. Man fortsätter gärna att rösta på samma gamla partier, även om man är missnöjd med mycket. Man håller sig till sin ideologi helt enkelt.

[Nico]

Vilket är helt i enlighet med beslutet, till exempel går en del till kollektivtrafik. En skattekrona är aldrig öronmärkt utan fördelas utifrån beslut i politiska församlingar. Detta är ett rätt bra system då öronmärkta skatter skulle risker få till effekt att andelen skattemedel till område X inte överensstämmer med behoven.
 
Solnas invånare verkar dock tycka att underhållet räcker eller så tycker man om skattenivån då man röstar för samma politik val efter val.

Blir lite konstigt när du plockar ut enskilda meningar ur deras kontext och sen vinklar till det politiskt. Vad gäller trängselskatt så har jag inte ifrågasatt skatter som fenomen utan bara konstaterat, som svar på ett tidigare inlägg, att inte bara i Danmark utan även i Sverige så tas mycket skatt ut från bilister.

Vad gäller Solnas invånare så är vi inte förtjusta i vägunderhållet, men det finns ju fler orsaker än enbart infrastrukturunderhåll som avgör vad man röstar på... och det är inte enbart ideologiskt betinget heller. Poängen i det jag skrev (men som du klippte bort) var just att även kommuner väljer att lägga fokus på olika saker.

[David M]

Det statliga danska vägnätet är inte överdrivet stort. 3815 km är "statsvejer" (varav motorvägarna utgör drygt en tredjedel), resten dvs ca 71000 km vägar sköts av kommunerna (före 2007 hade de gamla amterna en mängd vägar de var ansvariga för men efter amternas avskaffande delades ansvaret för amtsvejerne upp mellan staten och kommunerna):
http://www.vejdirektoratet.dk/da/viden_og_data/statistik/vejeneital/l%C3%A6ngdeoffentligeveje/sider/default.aspx


2015 anslogs drygt 16,5 miljarder DKK till hela vägsektorn eller ca 22 miljarder SEK i 2015 års prisnivå om man räknar 1 DKK = 1,25 SEK:
http://www.vejdirektoratet.dk/DA/viden_og_data/statistik/vejeneital/Sider/Default.aspx


Nu vet jag inte var i Danmark TS körde men det kan nämnas att det varit en hel del stora vägarbeten de senaste åren i Köpenhamnsområdet som avslutats ganska nyligen (utbyggnad av Kögebugtsmotorvägen till 4+4 körfält, ombyggnader och omasfalteringar längs med den nya Köpenhamn-Ringstedsjärnvägen m.m.).

[BSB101]

Väldigt många svenska kommuners invånare är ju på detta vis. Dvs "motsatsen till Frankrike" om man säger så. Man fortsätter gärna att rösta på samma gamla partier, även om man är missnöjd med mycket. Man håller sig till sin ideologi helt enkelt.

Är detta din egen tes eller har du något annat att hänvisa till? Den valundersökning som görs i samband med valet visar att folk rör sig rätt friskt mellan olika partier.

Blir lite konstigt när du plockar ut enskilda meningar ur deras kontext och sen vinklar till det politiskt. Vad gäller trängselskatt så har jag inte ifrågasatt skatter som fenomen utan bara konstaterat, som svar på ett tidigare inlägg, att inte bara i Danmark utan även i Sverige så tas mycket skatt ut från bilister.

Vad gäller Solnas invånare så är vi inte förtjusta i vägunderhållet, men det finns ju fler orsaker än enbart infrastrukturunderhåll som avgör vad man röstar på... och det är inte enbart ideologiskt betinget heller. Poängen i det jag skrev (men som du klippte bort) var just att även kommuner väljer att lägga fokus på olika saker.

Jag bara informerade om att det vid folkomröstningen om trängselskatten i Stockholm tydligt stod att denna skulle gå till andra saker än vägar. Vad detta har med vad bilägare betalar i skatt förstår jag inte.
Gällande vad folk röstar på är det självklart att folk väger samman flera saker men uppenbarligen är inte vägunderhållet i Solna av den art så folk prioriterar frågan. Antingen anser väljarna att vägunderhållet är bra eller så anser man att andra frågor (exempelvis låg skatt) är viktigare.

[Ersa]

Är detta din egen tes eller har du något annat att hänvisa till? Den valundersökning som görs i samband med valet visar att folk rör sig rätt friskt mellan olika partier.

I vissa kommuner märks ju maktskiften tydligt, framför allt då lokala partier bildas och får majoritet. Men i många andra kommuner ligger partierna på i stort sett samma siffror val efter val, medan lokala partiet knappt kommer in i kommunfullmäktige. Trots att stora missnöjen finns. Det är faktiskt väldigt intressant att bo just i de här kommunerna där många är missnöjda, men inga förändringar sker trots val efter val.

[BMJ]

Precis som andra redan skrivit är slitaget av dubbdäck inte på långa vägar lika stort i Danmark som i Sverige. Dessutom är klimatet mildare, inte samma påverkan från tjälskador.
På Jylland är vägarna (utanför motorvägsnätet) släta, men ofta ganska smala och påfallande dålig linjeföring som försvårar omkörning. En annan sak jag funderat på är den bristfälliga klippningen av vägkanterna. Då man ofta har separat GC-bana parallellt med vägen (vilket jag ser som en stor fördel) är vägrenen ofta smalare än på en motsvarande svensk väg.  När då gräset sällan klipps bredvid vägen har man som förare svårt att upptäcka småvilt förrän de befinner sig på vägbanan.

Skickat från min SM-G950F via Tapatalk

[BSB101]

I vissa kommuner märks ju maktskiften tydligt, framför allt då lokala partier bildas och får majoritet. Men i många andra kommuner ligger partierna på i stort sett samma siffror val efter val, medan lokala partiet knappt kommer in i kommunfullmäktige. Trots att stora missnöjen finns. Det är faktiskt väldigt intressant att bo just i de här kommunerna där många är missnöjda, men inga förändringar sker trots val efter val.

Då kanske inte missnöjet är så stort trots allt? Vad folk uttrycker och vad folk tycker behöver inte alltid vara samma sak.
Med tanke på hur, relativt, få röster som behövs för att komma in i kommunfullmäktige i många kommer kanske det beror mer på det lokala partiets förmåga att nå fram med sitt budskap än väljarnas vilja att byta parti och visa sitt missnöje? Idag är det även lättare än någonsin att nå ut till många till en låg kostnad, det krävs "bara" engagerade människor.

[Ersa]

Då kanske inte missnöjet är så stort trots allt? Vad folk uttrycker och vad folk tycker behöver inte alltid vara samma sak.
Med tanke på hur, relativt, få röster som behövs för att komma in i kommunfullmäktige i många kommer kanske det beror mer på det lokala partiets förmåga att nå fram med sitt budskap än väljarnas vilja att byta parti och visa sitt missnöje? Idag är det även lättare än någonsin att nå ut till många till en låg kostnad, det krävs "bara" engagerade människor.

Man kan ju hoppas att missnöjet inte är så stort i verkligheten, ja. Men den enorma bitterheten man märker mellan valen är ju ändå högintressant, då man jämför den med valresultaten.