Det finns lite myter har jag märkt när det gäller Europavägar i Sverige. En av dessa är att de måste vara större vägar, en annan att de alltid måste gå över en gräns. En annan intressant sak med dessa är hur betydelsen av dessa varierar från land till land. Även här märker jag olika myter om saken i Sverige. Vissa tror då att Europavägarna är skyltade på samma sätt som i Sverige över hela Europa. Andra tror att så fort man lämnar Sverige eller i alla fall Norden (Sverige, Danmark, Norge) så upphör de att nästan existera eller i alla fall skyltas aldrig. Båda dessa myter är faktiskt fel.
Så här ligger det till:
Först och främst, standarden på Europavägar varierar ordentligt. Så de smalare Europavägarna i Sverige är alldeles normala i ett större europeiskt perspektiv. För totalt sett om man går på hela Europavägsnätet så varierar standarden allt ifrån vad vi tycker ser ut som små byvägar som i extrema fall inte ens har asfalt till gigantiska motorvägar. Så vägar som E10 eller norra delarna av E45 i Sverige är inte alls så konstiga när det gäller vägstandard, utan ser alldeles normala ut.
Europavägar går inte alls alltid över en gräns. I Sverige gör de faktiskt det. Men annars finns det många Europavägar som inte går över en gräns. De ingår istället i ett större nätverk av Europavägar. Så principen är inte att just det nummer man kör på går över en gräns, utan istället finns i ett nätverk av vägar som går över gränserna. Ett exempel finns t ex i Norge. Där har de E69 som är en intressant Europaväg. Den går Olderfjord i norra Norge där den möter E6 och går upp till Nordkap. Det är den allra nordligaste Europavägen som finns och är troligen Europaväg i huvudsak för turismens skull. Men denna går enbart inom Norge. Den är alltså Europaväg för den knyter ihop med andra Europavägar i detta fall med E6.
Så har vi myterna i Sverige om hur Europavägar skyltas i andra länder. En del, främst de som inte sett vägar utanför Sverige, tror att Europavägar skyltas efter samma metoder som i Sverige överallt. Andra tror att Europavägar inte skyltas alls söder om Danmark. Båda sakerna är lika fel.
Så här ligger det till:
I Sverige gick man in för Europavägar på ett rätt dramatiskt sätt när det infördes här. Helt plötsligt skulle de vägar som då blev Europavägar förlora sina svenska vägnummer och enbart skyltas upp som Europavägar. Det var inte så vanligt faktiskt att man gjorde så. De flesta andra lät det gamla numret på vägen få vara kvar, och började skylta med dubbla vägnummer på berörda sträckor. Det var inte ens säkert att de nationella numren och Europavägsnumren följdes åt. Sedan har de länderna fortsatt med sina nationella system och ofta hållit i sina nationella vägnummer helt oberoende av Europavägsnumren.
På grund av att många länder behållit nationella och lokala nummer parallellt med Europavägsnumret har det i olika länder prioriterats lite olika med hur tydligt Europavägen ska skyltas upp. De flesta märker upp Europavägens nummer, men i vissa fall väldigt sekundärt. Så ska man följa vägvisning i vissa länder bör man känna till de lokala vägnummer som gäller på berörd sträcka.
Då har vi nästa myt som måste avlivas. Många tror att det är nordiskt att primärt skylta Europaväg och alla andra länder skyltar detta bara sekundärt. Även detta är fel. Här är exempel på hur det kan bli:
Om man tänker ta fasta förbindelser och åker från t ex Uppsala eller Stockholm och söderut så följer man E4 rakt av tills man kommer till Helsingborg. Därefter följer man E6 och E20 vidare söderut. Efter Malmö följer man bara E20 och fortsätter över bron. Väl i Danmark fortsätter man följa E20 precis som i Sverige. I Danmark är Europavägar skyltade precis som i Sverige, dvs helt separat utan alternativa nummer. Så man ska tänka och följa Europavägsskyltningen på "svenskt vis". Vid Kolding går man över till att följa E45 istället ner till gränsen mot Tyskland. Men det är när man passerar den tyska gränsen det intressanta börjar. För när man fortsätter på den tyska sidan märker man att det sitter få skyltar där det står E45 på. Istället ska man följa skyltar där det står bara 7 på. Det är den tyska motorvägen A7 som på skyltning i Tyskland bara skyltas just 7. Det finns inget A på tyska skyltar. Så här gäller det nu att följa den tyska motorvägen A7 och dess skyltning med bara 7. Någon vägvisning med E45 finns inte. Det tog slut i Danmark. Men skyltar med E45 finns på den tyska sträckan med. Men det är på tavlor med avstånd och lite annat man ser detta. Det är skyltar som egentligen bara bekräftar att du kör på E45. Men Europavägsskyltar finns alltså även i Tyskland. Men man bör känna till de nationella numren här, annars blir det svårt. Men kör man på t ex en motorväg så ser man ändå skillnad på skyltningen om det är en Europaväg eller inte. På avståndstavlor och annat som bekräftar vägens nummer finns både nationellt nummer och Europavägsnummer utsatt om vägen är en Europaväg. Om vägen inte är Europaväg finns bara ett nationellt vägnummer utsatt på tavlan, även om vägen nu skulle vara en motorväg som kan vara nog så stor ibland.
Nu kan en myt till komma bland svenskar. De som kommit så här långt men inte längre kan då tro att den tyska lösningen är den "kontinentala" lösningen som i princip gäller i alla andra länder. Det som man ser i Sverige och Danmark är den nordiska. Även detta är fel.
Så här ligger det till:
Tyskland skyltar alltså Europavägarna, men måttligt. Du ser alltid när du kör på en Europaväg att det är en sådan, men man kan inte följa Europavägsskyltningen utan bör följa nationella vägnummer. Men Tyskland skyltar Europavägar ovanligt tunt mot andra länder. Så Tyskland är lite avvikande från mängden faktiskt. Den som fortsätter vidare efter Tyskland till nästa land upptäcker att Europavägsskyltningen faktiskt är lite tydligare i nästa land. Tydligheten varierar, men det är oftast lättare att följa en Europaväg genom att bara känna till Europavägsnumret i dessa länder trots allt. Vanligtvis finns det i flera länder en parallell skyltning av Europavägsnummer och nationellt nummer hela tiden i vägvisningen. Så i flera länder kan man välja vilket man vill följa. Men de som kommit så här långt tror nog ofta då att alla andra länder som ligger utanför Norden har lokala och nationella nummer som går att följa istället för Europavägsnummer. Även detta är fel.
Så här ligger det till:
Om någon fortsätter vidare från Tyskland till Belgien så kommer denne göra en upptäckt. På kartor finns det faktiskt nationella nummer utskriva på alla vägar, även de större och även motorvägarna. Så den som kommit från Tyskland kan tro att man ska tänka på "det tyska sättet", dvs följa vägvisning med nationella nummer. Men det går inte alls. För plötsligt är det åter enbart Europavägsnumren som är skyltade. Helt plötsligt måste man åter igen tänka på "det svenska sättet" och helt följa Europavägsskyltningen rakt av. Det finns inget annat på de berörda vägarna. Bland annat går vägen E40 i Belgien och då följer man skyltningen för just E40 och inget annat, precis så som man gör i Sverige.
Hur välkända är då Europavägarna utanför Sverige då? Ja mer än man tror. I Belgien är de ju självklart lika etablerade som i Sverige. Precis som svenskar har ju belgarna inget annat val än att följa Europavägsskyltningen, så då blir det ju självklart så också.
Men även i t ex Tyskland är Europavägarna mer välkända än man tror. De ser ju trots allt att vägen de kör på heter t ex E45 förutom det lokala numret och tänker på den saken. Skulle Europavägsskyltarna tas bort skulle de absolut märka den saken. Och jag har märkt att även där finns det folk som har intresse att ta reda på vart en Europaväg kan leda vidare.
Europavägarna leder längre ut än man tror. Vissa ligger en bra bit ut i Asien. Några ligger i Turkiet vid gränsen till Iran, Irak och Syrien. Men de slutar vid gränsen. Inget av dessa tre nämnda länder har själva några Europavägar, har aldrig haft det och kommer troligen aldrig få det heller.
Andra Europavägar går i fd sovjetstater i Asien. Länder som Kazakstan och Kirgizistan har faktiskt Europaväg långt ute i Asien. Detta kan ses som en kvarleva från Sovjet, som i sin tur gav länderna en koppling till Europa. Men vissa Europavägar ligger därför så långt ut i Asien i dessa länder att det är lite märkligt ändå. E40 är en Europaväg som går i Frankrike och Belgien som slutar ute östligaste Kazakstan långt ut i Asien.
Sverige då. Har vi några "spännande" Europavägar? Eller är alla mer "tråkiga"? Ja E4:an är verkligen inte så spännande i sig själv. Börjar i Helsingborg för att knyta ihop med färjan till Helsingör och sedan också knyta ihop med E20 från Öresundsbron. I norr slutar den i Torneå i Finland där den möter E8. Spännande? Nej, inte så värst! Men E10 är roligare. Den slutar i den norska orten Å på Lofofen och är en riktigt smal liten väg i slutet. Alldeles i sitt slut går den i en liten smal tunnel och sedan slutar den på en parkeringsplats. Se länk:
https://www.google.se/maps/@67.8807406,12.9787406,3a,75y,214.18h,79.87t/data=!3m6!1e1!3m4!1se5wEyNpm7xIzez5XfloZvA!2e0!7i13312!8i6656?hl=svJa E10 kan ju ses som lite roligare på detta sätt. Även E65 är intressant. I Sverige ansluter den till E20 och Öresundsbron och går mot Ystad. Sedan tar den färjan till Świnoujście i Polen och fortsätter söderut. Den går bland annat genom Bosnien och även genom Kosovo, genom än idag lite känsliga områden. Bland annat går E65 genom Pristina i Kosovo. Men där slutar det inte. Den fortsätter genom Grekland, tar sedan färja till Kreta. Sedan fortsätter E65 på Kreta till Chania på Kreta. Så detta är ju en lite mer intressant Europaväg som vi har i Sverige
Undrar om någon orkade läsa denna onödiga kunskap?
