Det finns 4 motorvägar som korsar gränsen mellan Tyskland och Polen. Det är faktiskt riktigt bra. Det är fler än det är på många andra gränser mellan länder i Europa. Egentligen är det väl inget märkvärdigt med den saken. Det är många gränser i Europa idag där det går en motorväg som fortsätter över gränsen till nästa land, inte minst Öresundsbron som exempel. Men de här motorvägarna över gränsen mellan Tyskland och Polen är faktiskt lite speciella. Bygget av samtliga 4 påbörjades nämligen före andra världskriget och projekterades av Nazityskland. En annan intressant sak med dessa motorvägar är att de när de byggdes faktiskt inte alls gick över en gräns. Det som idag är västra Polen var nämligen en del av Tyskland. Det var efter 1945 som denna del blev en del av Polen. Polackerna "ärvde" därför dessa gamla tyska motorvägar. Men de färdigställde inte dessa under kommunisttiden. Underhållet på dessa var dessutom minimalt eller många gånger rentav obefintligt. Från 1990-talet och framåt har intresset för motorvägarna tagit fart. De har dels underhållits och renoverats men de har också färdigställts och sedan har polackerna förlängt dessa för sina nuvarande behov. Fast några ställen även på de kompletterade motorvägarna visar att de var ruinmotorvägar under en lång tid.
Men en motorväg är än idag inte kompletterad. Detta är egentligen den intressantaste av dem. Det är den nordligaste som går över gränsen mellan Berlin och Stettin (Szczecin på polska). Den var tänkt en gång i tiden att vara en paradmotorväg mellan Berlin och Königsberg eller nuvarande Kaliningrad. Men denna blev långt ifrån färdigställd utan blev en stor ruinmotorväg. Tids nog blir det motorväg mellan Berlin och Kaliningrad, men polackerna planerar att dra den på vissa delar på en annan sträcka. Det är därför knappast troligt att vissa av ruindelarna någonsin kompletteras. Men här kommer ett bildreportage där vi åker från Berlin och så långt österut den här motorvägen når. Få se om någon orkar läsa detta
Vägen vi ska följa heter E28. I Tyskland heter den även A11 och i Polen A6. Den sista ruindelen heter väg 142.
Vi börjar alltså i Berlin. Här på Berliner Ring som är ringmotorvägen runt Berlin. Skyltningen visar hur man åker ut på den här motorvägen.
Vi åker på själva motorvägskorsningen nu och snart är vi på.
Sådär ja! Då är vi på rätt motorväg nu på väg åt Kaliningradhållet.
Ännu så länge är det en alldeles normal tysk motorväg, varken mer eller mindre. Inte särskilt spännande alltså
Fast nu hände faktiskt något. På ett avsnitt finns den gamla betongbeläggningen kvar från förr. Och i dåligt skick dessutom. Det skakar och går riktigt illa här. Ett tecken på att den här motorvägen ändå inte prioriteras så högt ändå ens i Tyskland?
Fast nu blev det som vanligt igen.
Nu har vi kommit mot gränsen till Polen. Den lilla byggnaden till höger med blå garageport tillhör gränskontrollanterna och är till för tullkontroll vid behov. Jag tog inte fler bilder vid själva gränsen, men det är inte så mycket mer än så här faktiskt.
Nu är vi i Polen. Motorvägen är den här biten ännu finare än i Tyskland. Men polska motorvägar som är antingen är nybyggda eller renoverade är i utsökt fint skick. Och här är verkligen inget undantag...ja ännu så länge i alla fall
Bensinstationerna vid polska motorvägar är oftast toppmoderna
Vi fortsätter. Polsk skyltning för en avfart. De brukar ha riktigt prydlig skyltning i Polen. Som synes är motorvägen i mycket fint skick rent allmänt...ja ännu så länge
I Polen har de ofta belysning på motorvägarna vid vissa trafikplatser. Detta saknas nästan jämt i Tyskland.
Titta! Nu börjar det hända saker! Nu är kommer vi in på avsnitt som inte är renoverade. Den gamla tyska betongbeläggningen ligger kvar här. Och skakigt är det nu
Och här skyltar de mot Ystad. E65 kommer in här också. Men vi ska inte alls dit
Nu börjar den intressanta delen komma. Skyltningen vill till varje pris leda av trafiken från motorvägen. Den markerar att de viktiga vägarna åker av härifrån. Och de har målat även det vanliga högra körfältet som svängfil. De vill få bort trafiken från motorvägen som leder framåt.
Men vi håller oss envist kvar på motorvägen. Observera spärrfältet de har målat istället för höger körfält och skyltningen som vill leda ut oss från motorvägen. Men vi håller oss som sagt var kvar på motorvägen
Då har vi precis åkt förbi avfarten. Lägg märke till påfarten som syns till höger som är byggd i gatsten.
Nu åker vi vidare. Lägg märke till att nu är det inga mitträcken heller. Och underhållet är väl en blandning av minimalt och obefintligt. Lite trafik är det på motorvägen men inte alls som det var innan. Motorvägen känns faktiskt lite ödslig nu
Och nu får vi bara köra i 70. Ja med tanke på vägens skick så förstår man varför de skyltat den för 70, men det är faktiskt nästan ingen som håller 70 här. Det är en motorväg, och folk kör på den i farter för en motorväg.
Ser man på! Varningsmärken för avsmalnande väg och mötande trafik. Körfälten går ihop här. Hur ska det här gå?
Jo vi kommer ut på ett avsnitt som är ombyggt till landningsbana för flygplan, alltså en flygraka. Plötsligt är det underhållet igen
Men nu tog även flygrakan slut. Och det Och den motsatta halvan av motorvägen, dvs den andra körbanan tog också slut. Så nu åker vi på en "halv motorväg" och har mötande trafik. Vi åker åter igen på den gamla tyska betongen som inte verkar underhållen sedan detta byggdes.
Men broarna avslöjar ändå att det är en motorväg vi åker på
Titta! Vad har vi här då? Ja ofta är det rastplatser på motorvägar, och det är det ju tydligen även på den här. Vi åker in och tittar på hur den här rastplatsen ser ut
Avfarten eller infarten till rastplatsen känns som en liten skogsväg.
Ja så här ser rastplatsen ut. Ingen asfalt eller stensättning utan bara grus och knappt det. Några bänkar med bord där man kan äta sin matsäck och dricka sitt medhavda kaffe. En papperskorg som man kan lägga skräpet i. Till vänster skymtar en anslagstavla med lite information om skogen och friluftsområdet. Inte alls illa. Här kan man fika, koppla av och njuta av naturen. Hela rastplatsen känns väldigt friluftsmässig och inte alls som att den ligger vid en motorväg
Rastplatsen ligger inte så långt från en bro som går över motorvägen. Så man kan lika gärna passa på att promenera till bron och titta lite på den
Förresten, lägg märke till att bron saknar räcken
Så här ser det ut uppe på bron. Den är helt gräsbevuxen. Troligen har det aldrig någonsin rullat fordon över den här bron. Lastpallen som syns på bilden täcker över ett hål för en brunn.
Så här ser sedan "vägen" ut efter bron. Kanske har det rullat lite fordon i form av traktorer eller liknande, men det måste ha varit väldigt länge sedan i sådana fall.
Och så här ser motorvägen ut när man står uppe på bron. Nu ser man tydligt att det just är en "halv motorväg". Enbart den ena körbanan är färdigbyggd och troligen knappt underhållen sedan öppnandet. Den andra körbanan är som synes påbörjad men aldrig färdigställd.
Vi fortsätter på motorvägen igen. Och titta vad har vi här? En skylt som visar att det ligger ett hotell. Det är ju vanligt med hotell vid motorvägar, och tydligen ligger det ett även vid den här motorvägen. Det måste undersökas
Och så ska vi ta oss en titt på den här bron också när vi ändå är här. Lägg märke till att den här har räcken och dessutom kör det en bil över bron
Avfarten ser ut så här. Liten och smal.
Vi kommer in i ett litet samhälle som heter Strumiany som ligger alldeles bredvid motorvägen. När motorvägen byggdes hette samhället Karlsbach.
Tydligen ska det finnas fartkamera i Strumiany, men jag såg ingen. Kan skylten sitta för syns skull för att skrämma fartsyndarna lite
Och här har vi hotellet. Jag vågade inte komma närmare. Det såg nämligen inte så inbjudande ut. Det är en stor järngrind och den lilla trästugan är en vaktkur. Det fanns även bevakningskamera där. Därför vågade jag inte komma närmare. Bilden är tagen i smyg.
Järngrinden och vaktkuren igen. Följer man vägen in så kommer man troligen till hotellet, vad det nu kan vara för ett skumt ställe. Lägg märke till bevakningskameran uppe på vaktkuren.
En skylt vid grinden för hotellet. Troligen ser hotellet ut som på bilden om man vågar ta sig in i området. Det lär finnas ett spa på hotellet. Enligt deras hemsida är det fräscht och fint där inne. Men varför vaktkur och kamera ute på landet för ett hotell? Ja, jag vågade inte undersöka i alla fall.
Men visst, om någon trots detta är sugen på att boka ett rum där så, här är hemsidan:
http://www.strumianyspa.pl/ 
Så här såg det ut i övrigt i Strumiany. Ett lugnt litet lantligt samhälle där troligen alla känner alla. En lantlig liten by helt. Gårdarna såg gammaldags ut, men jag såg att de hade traktorer som var minst lika moderna som de som finns i Sverige, troligen ännu modernare. Lite kontraster alltså. Men deras bönder har nog köpt de fina traktorerna för att visa att de fått pengar.
Innan vi fortsätter på motorvägen så kan man lika gärna ta sig en titt på bron över motorvägen. Det är gatsten på vägen som går på bron. Denna gatsten ser faktiskt väldigt välhållen ut.
Detaljer från en brunn på uppe bron. Här ser man att det ursprungligen är tyskt. Det står Hoffmann på brunnen.
Och en annan detalj som visar på dess tyska ursprung. Det står DIN och en sifferkod. DIN står för Deutsches Institut für Normung och är den organisation i Tyskland som sätter ut tekniska normer.
Utsikt över motorvägen från bron. Här kan man se att det har vuxit träd på den icke färdigställda vänstra körbanan. Men den finns ändå.
Men vi fortsätter på motorvägen. Fler ödsliga broar passeras som saknar räcken och annat
Här kommer vi till en gammal avfart med gatsten och allt
Men nu hände något. Plötsligt har de snyggat upp motorvägen. De har tagit bort den gamla tyska betongen och lagt asfalt. Detta tar bort lite av den gamla motorvägskaraktären faktiskt. Och den andra körbanan är så övervuxen med träd att det är svårt att ens ana att den finns. Så här är det svårt nu satt fatta att det är en gammal ofullständigt motorväg man åker på och inte bara en länsväg som den nu ser ut som.
Men lugn! Nu kommer en bro och åter igen så framgår det tydligt att vi åker på en gammal ofullständig motorväg
Och här har vi en bro till. Den här verkar faktiskt devis uppsnyggad vid något tillfälle märkligt nog.
Vi fortsätter. Den vänstra körbanan är nu så igenvuxen med träd att det nu åter igen är svårt att fatta att den existerar. Även här är det svårt att se att det är en ofullständig gammal motorväg vi åker på.
Men nu blir det intressant! Det som svänger höger är inte längre motorvägen. Det är en avfart som trafiken går på. Motorvägen går rakt fram genom träden. Så ska man följa motorvägen får vi gå genom den lilla gluggen som syns bland träden.
Alltså, som jag sa, ska vi följa motorvägen så får vi ta oss genom lilla gluggen bland träden. Det andra var en avfart som svängde av åt höger. Men vi tar nu inte avfarten utan fortsätter på motorvägen
Så här ser motorvägen ut när vi fortsätter.. Detta är ungefär mitt på motorvägen. Träden växer tätt här.
Nu blev det någon yta i betong. Det visar sig att det är ovanpå en vägport.
Här är utsikten från vägporten när man är på motorvägen.
Och så här ser vägporten ut underifrån. Motorvägen går alltså över denna.
Men vi fortsätter envist på motorvägen ett tag till. Det ligger en del nedfallna träd som försvårar ytterligare att ta sig fram här. Och jag som trodde att motorvägar skulle vara lättillgängliga
Vad har vi här då? Jo nu kommer vi över en bro där vi har den korsande vägen dit avfarten leder som var på några bilder innan. Här har de faktiskt nyligen gjort ingrepp. De har skrapat bort jord och det är alldeles nytjärat. Jag råkade trampa i tjäran så det fick jag erfarenhet av. Troligen för att undvika att den förfaller för att skydda vägen nedanför. Vi ska se bron underifrån också lite senare.
Observera! Motorvägen går rakt framåt om nu någon trodde något annat
Vi fortsätter ändå på motorvägen. Plötsligt kommer ett räcke och den här skylten mitt på motorvägen. Skylten betyder att fordonstrafik är förbjuden. Det var så dags att upplysa det just här mitt på. Undrar vem som lyckats ta sig fram till skylten med ett fordon med alla nedfallna träd osv. Det går inte ens att komma hit med cykel
Men vi fortsätter en bit till på motorvägen.
Och då kommer vi över en järnvägsbro. Här går en dubbelspårig elektrifierad järnväg. Ser i princip ut som en svensk stambana
Tittar man åt andra hållet ser man att det är en liten hållplats på järnvägen. Och jodå, det stannar tåg där, riktigt moderna tåg till och med
Men nu "ger vi upp"! Motorvägen är ju extremt svårtillgänglig nu. Så nu blir det att ta sig tillbaks till avfarten. Så här ser det ut när man åker av på den.
Och när man svänger ut från avfarten ser det ut så här. Det är motorvägen som går över bron där framme. Detta är alltså den bron som var nytjärad upptill
Och så här ser samma bro ut på nära håll.
Vi har kommit till en liten by som heter Lisowo. När motorvägen byggdes hette byn Vossberg. Hållplatsen vid järnvägen tillhör Lisowo. Här ser man bron där motorvägen går över järnvägen underifrån, som vi tidigare såg ovanifrån.
En stationsskylt på hållplatsen vid järnvägen.
Och så här ser tågen ut som stannar i Lisowo. Som synes är tågen mycket moderna. De utgör faktiskt en skarp kontrast mot omgivningen
Så här ser det ut i själva byn Lisowo. En liten insomnad by där alla känner alla. De ser misstänksamma ut när en främling kommer märkte jag. Troligen känner byborna sig trygga med varandra och ser direkt när det kommer någon som inte bor där och vill nog veta vad den personen har där att göra.
Ytterligare en miljöbild från Lisowo. Det här blir min sista bild från detta extremt långa bildreportage.
När jag befinner mig i Lisowo kan jag inte låta bli att fundera på hur byn hade sett ut om motorvägen hade blivit helt klar och det hade varit full trafik på den. Troligen hade det legat en stor modern bensinstation där i anslutning till motorvägen. Denna hade ju då blivit en arbetsplats för en del av Lisowos invånare.
Ja nu har jag visat ett bildreportage från min favorit bland motorvägar. Den känns verkligen speciell att köra på. Dessutom finns det en lite mystisk känsla runt den här motorvägen och dess omgivningar
Och så undrar jag om någon orkade läsa detta extremt långa bildreportage
