(https://i.postimg.cc/tJgJxK5g/H66-Kottla-Apr76-Web.jpg)
H66 7752 vid Kottla i apr 1976. Snygg frontskyltning.
Mvh Gunnar
Tackar! Ja den rullen till vänster går ju minst upp till 20 och sannolikt till 21!
Citat från: Gunnar D skrivet 02 december 2021, 15:13:41 PM
H66 7752 vid Kottla i apr 1976. Snygg frontskyltning.
Mvh Gunnar
Tack Gunnar för ditt mycket trevliga foto på en CR 76:a från högertrafikens begynnelse. När överläts dessa snygga Lidingöbussar till SL?
1968 blev Lidingötrafiken Landstingsägt och var sedan dotterbolag till SL
Tack, roligt att lackeringen var kvar efter 8 år, långt ifrån omlackeringshysterin som började efter länsbolagens tillträde.
Underbar bild :)
Det var väl endast 3-4 bussar som blev omlackerade till SL rött,varav 7758 blev helröd nedan utan vita linjer?/Ulf
Omlackering var det inte så mycket av efter 1967 och under 1970-talet, åtminstone inte i Stockholms län. De flesta bussar som övertogs av SL från BSBV, SJ Buss, Vaxholms Trafik, Lidingö m.fl rullade väl vidare i sina färger rätt länge. Däremot infördes röd lack på alla nyanskaffningar efter 1967 såklart.
Sista linjen jag känner till som fick krav på 100% röd trafik var 649, gissningsvis omkring 2005.
Citat från: Lars-Håkan_E skrivet 02 december 2021, 16:54:17 PM
1968 blev Lidingötrafiken Landstingsägt och var sedan dotterbolag till SL
Och gick upp helt i SL när då?
/Bussmicke
www.bussmicke.se
Busstrafiken på Lidingö införlivades med SL 1972.
200-linjerna (201-293) inrättades 1974.
//Peter
Fast Lidingötrafiken var ju ett dotterbolag till SL ända in på 90-talet, om jag inte minns fel körde de bussarna ända tills Swebus tog över 1993.
Sista vd:n för Lidingöbolagen avgick 1967, från 1968 var det SL:s Vd som samtidigt var Vd i dotterbolaget som sedermera fick namnet SL Lidingö Trafik.
Kommunförbundet KSL tog över 1968.
Det fungerade på liknande sätt som för BSBV/BSS ->TS etc
Citat från: Peter Rost skrivet 03 december 2021, 07:51:15 AM
200-linjerna (201-293) inrättades 1974.
//Peter
Linjenätet på Lidingö fick nummer i 200-serien 12 jan 1975 enligt uppgifter.
/Gunnar
"Sista vd:n för Lidingöbolagen avgick 1967, från 1968 var det SL:s Vd som samtidigt var Vd i dotterbolaget som sedermera fick namnet SL Lidingö Trafik.
Kommunförbundet KSL tog över 1968."
Fast detdär stämmer inte! Kaj Hagström var VD för Trafik AB Stockholm Södra Lidingö fram till åtminstone 1993 som påpekades ovan, angagligen även i "SL Trafik AB" som bolaget sedan namnändrade till i vart fall i dagligt tal.
Edit: Wikipedia anger att SLs VD var VD och att det var en vice VD som var lokal chef. Kan stämma.9
Stämmer tillfullo,Gunnar./ulf
Enligt en som vet sånt som jag intervjuade, så stämde det på 70talet men sedan ändrade man på det ungefär 1990 så att dotterbolagen fick egna VDar. T.ex Bo Fredriksson var VD för SL Tunnelbanan och Anders Sjöberg för SL Buss.
Men frågan är ju vad ni menar med att linjerna på Lidingö införlivades. Om nu bussarna som järnvägsbolaget ägde hamnade på andra ställen, och ön fylldes av nya SL-bussar med SL-förare som satt och stämplade SL-biljetter, vad fanns det då kvar att införliva egentligen?
Så länge AGA fungerade som eget garage var detta utgångsplatsen för alla som körde därute och flera hade även spårvagnsutbildning.
Det fanns säkerligen ett"inlåningssystem"som hanterade "SL-förare" från de andra garagen som körde på ön.
(Jämför t ex MOAB på Mälaröarna)/Ulf
De flesta hade väl lokförarutbildning, eftesom Lidingöbanan klassades som "järnväg" på den tiden???
Och vad jag minns så var det inte många som körde både buss kontra tåg...
Undrar egentligen om det ö h t förekom?
Motorvagnsförare hette de som körde spårvagnarna. Men de som körde godståget kallades nog för lokförare.
Det förekom definitivt ;)
Det var inte allt för länge som 1(Käppalaboende)av dessa gick hem.../Ulf
I första hand fram till 1993 (då Swebus tog över bussarna) fanns det ett antal anställda med dubbel/trippel behörighet (Buss/Spårvagn-förare/Spårvagn-Konduktör) som också använde detta.
Lokförare och motorvagnsförare var olika lönegrader förr i tiden och det hade i grunden inte så mycket att göra med vad för fordon vederbörande framförde. Lokförare som körde motorvagnar var ändå lokförare.
Sedan spårar diskussionerna alltid ur när frågorna formuleras med en salig blandning och felanvändning av orden tåg, spårväg, spårvagn och järnväg.
För övrigt kröns tråden av en toppenbild! Blir ånyo sugen att måla en Tekno Scania CR 76 i den målningen!
Ursprungligen fanns det rälsbussförare som körde B rälsbuss (=träbyggd i Umeå i regel). Dessa tillhörde trafikavdelningen. Sedan kom det motorvagnsförare som ursprungligen kan ha hetat en del annat. Men de framförde de nya YCo6 och motsvarande. Lokförare hos SJ hade en högre löän. Sedan blev det en utjämning. Befordringsgången blev lokbiträde/eldare>motorvagnsförare> lokförare. På 80 talet blev det så att det blev utjämning så att lokförarare även kunde köra motorvagn.Olika arbetsuppgifter, ja de kan variera. Lokförare i Bohuslän kunde ha biljettjänst också och då körde man i en ljus kavaj med ett vingehjul påsydd. Sedan är gången den att de som var anställda som bussförare oftast hade två lönegrader lägre än lokförare.
Vi är då inne i en tid med löneförhandlingar och upphandling. När Swebus tog över från SJ 1 nov 1990 (avtalstid) förändrades lönesättningen. Vi skall komma ihåg att på SJ tiden var det så att bussföraren körde buss. Men alla som körde buss behövde inte vara bussförarare. En förste reparatör som körde buss hade kvar sin gamla lön. En lokförare som körde buss hade också kvar sin lön. Sedan uppstod det också individuella löner så alla behövde inte alltid ha samma löner. Jag vet inte hur det är i dag.Jag hör olika saker om löner men trots allt är det nog välbetalt. Jag vet inte om 27000 kr per månad är högt eller lågt. Utbildningsmässigt har de flesta personer gått gymnasium och ganska många har läst på högskola. Det är inte ovanligt med öarare som gått högskola. Jag tror inte detta innebär automatisk högre lön. Vad säger läsarna om detta ? Skall man ha kvartstid eller fulltid vid arbetsuppehåll ?.