Författare Ämne: Gula taxibilar med svart rand mm.  (läst 763 gånger)

Utloggad Nico

  • Шумадинац
  • Administrator
  • Medlem
  • *****
  • Antal inlägg: 5476
Gula taxibilar med svart rand mm.
« skrivet: 18 juli 2021, 19:19:20 PM »
Denna tråd har knoppats av från tråden TSB 7045 & 7200 om BSBV-bussar vid Borgmästargatan.




Sen lite OT, men för kännedom så...

Citera
Taxin med den stiliga lacken på Folkungagatan har förstås inget med Björknäsbolaget att skaffa; minns inte vad bolaget hette, men dess bilar syntes rätt länge på stan.

På denna tid så fanns inte dagens uppdelning i bolag riktigt på samma vis utan man tillhörde en växel som det oftast fanns en av i varje kommun. I detta fall är det med största sannolikhet (pga. platsen samt reklamflaggorna) en bil med plåt hos dåvarande Stockholm taxi.

Färgerna har varit på tapeten förr här på forumet och det var helt enkelt ett försök till enhetlighet som dock inte blev så framgångsrikt även om de enstaka bilarna fick rulla tills de byttes. Man provade primärt i Stockholm och även ett kort tag i Göteborg om jag minns rätt. Lägger med några länkar nedan.

Arlandalacken.....

Ytterligare några modeller i skala 1:43

« Senast ändrad: 20 juli 2021, 19:58:08 PM av admin »
»Den stora anledningen till att människan går vilse i tankarna är att det är outforskat territorium.«

Alfred E. Neuman

Utloggad Railmaster

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 306
SV: Gula taxibilar med svart rand mm.
« Svar #1 skrivet: 20 juli 2021, 18:16:09 PM »
Det var mer än några enstaka taxibilar som var gulsvarta på 70-talet, det var väl rent av den dominerande färgsättningen.
Det torde ha slutat levereras gulsvarta taxibilar till Stockholm sent 1974 eller tidigt 1975? Jag har bara sett en enda Volvo 244 i den färgsättningen och 244 kom väl i den vevan.

Utloggad Nico

  • Шумадинац
  • Administrator
  • Medlem
  • *****
  • Antal inlägg: 5476
SV: Gula taxibilar med svart rand mm.
« Svar #2 skrivet: 20 juli 2021, 18:39:43 PM »
Näh, dessa gulsvarta bilar var inte speciellt många och knappast dominerande. Var det någon färg som gällde var det primärt svart och på andra plats mörkblått. Mindre vanligt, men förekommande, under senare delen av 1970-talet var andra mörka solidlacker.

Säg i övrigt att kanske 4-5 % av bilarna i Sverige hade denna gulsvarta provlack. Det slog dock aldrig igenom och de försvann som sagt successivt när bilarna byttes ut. Ett aber då var att bilarna verkligen var just lackade (inte stripade med plastfilm som idag) vilket drog ned andrahandsvärdet ganska rejält i jämförelse.

Att de sedan förekommer lite oftare på vissa bilder kan tvärtom handla om att dåtidens fotografer helst inte ville offra film på något så alldagligt som en svart taxibil, men kom det en med udda färger så kanske man var mer benägen att dra iväg ett höftskott.
»Den stora anledningen till att människan går vilse i tankarna är att det är outforskat territorium.«

Alfred E. Neuman

Utloggad S Svensson

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 3535
SV: Gula taxibilar med svart rand mm.
« Svar #3 skrivet: 20 juli 2021, 19:29:02 PM »
Inspiration från USA. Där fanns det ett företag som körde gula bilar med svart eller rutig rand. I Sverige förekom på några ställen gula Checker. Men Volvo 144 eller 145 var vanliga.Dessa byggdes för taxiändamål och ganska mycket skiljde sig från bilar för privatändamål.
Ser man lite framåt så kom det förslag om beställningscentraler där varje kommun skulle ha en beställningscentral där det avsågs vara en skyldighet att vara med. Gemensamt telefon nummer till taxi. Nu blev det en del undantag. Sedan kom ju det lite större. Borttagandet av behovsprövningen.
Taxibilarna kom sedan att skilja sig från standardbilarna. Cirka 1978 kom Volvo 245 Transfer. Förlängd 245 men kvar smala dörrar. Sommaren 1990 kom 944 som var 744 med ny bakdel. Den 5-dörrars modellen kom att alternativt kallas 745 eller 945. För taxiändamål byggdes en 745 för taxiändamål med ZF växellåda och en avvikande motor med annat insprutningssystem. Även fjädringar,stötdämpare skiljde sig från standard. Men det gör de alltid när det gäller fordon som skall användas kontinuerligt. Standardfordon håller inte för att köra bagage lång tid.
Som sagt var det vanligt fram till cirka 1984 med gula taxibilar. Möjligt att Volvo slutade med gula bilar tidigare för taxi. Posten fick gula bilar med annan nyans.

Utloggad Nico

  • Шумадинац
  • Administrator
  • Medlem
  • *****
  • Antal inlägg: 5476
SV: Gula taxibilar med svart rand mm.
« Svar #4 skrivet: 20 juli 2021, 22:16:34 PM »
@ S Svensson

Inte för att jag brukar vara den, men jag har mina rötter inom taxiskrået och har av och till jobbat även med det sedan sent 1980-tal. Har även då ett visst privat intresse om man säger så och håller därför inte helt med i det du beskriver ovan. Sorry om det blir långrandigt, men...

Visst fanns och finns det ett antal bolag som körde med gula taxibilar i USA liksom de förr gjorde det i bl.a. Italien och på andra håll. Exempelvis som i vissa städer i Spanien där bilarna var svarta med gula flyglar etc. vilket bl.a. lever kvar i Barcelona där det är svarta bilar med gula dörrar och bakluckor. Den gula färgen för post och taxi hänger sedan historiskt ihop då person- och godsbefordran har kopplingar. Enligt en [obekräftad] skröna så kan den gula färgen spåras tillbaka till 1200-talets Italien. Berättelsen säger att en man vid namn Francesco Tasso, vars familj ägnade sig åt postbefordran, började utveckla detta vidare. En åtgärd var att göra leveransfordonen gula, eftersom det inte var en färg som skulle kränka någon politiskt, dvs. ingen falang adelsmän använde gult. Hans innovationer ska ha fått godkännande från Österrikes kejsare, som sägs ha förlänat honom titeln "Torre e Tasso" vilket då sedan germaniserades till "Thurn und Taxis" som då evalverats till en furstefamilj.

Just detta har dock ett stort inslag av folklore och det man är överens om är att taxi i dess nuvarande form i sig mest ses som en förkortning av ordet taxameter vilket ju var en manick som kom strax före förra sekelskiftet nere på kontinenten... även om det sägs att redan romarna hade ett system med kulor som föll i en skål ju längre sträcka som färdades. Det var även runt förra sekelskiftet som gula taxibilar dök upp för första gången även om de allra första taxibilarna i USA faktiskt var målade i rött och grönt. Det ursprungliga Yellow Cab Co. startades sedan av John Hertz i Chicago 1907 medan Checker Taxi startade några år senare. Färger och rutor kom lite senare, men det pågick en hel del allvarliga bråk mellan de olika bolagen. Delar av Yellow Cab såldes 1925 till GM (som då spred den gula färgen till viss del) och resten till Checker 1929 och där dåvarande ägaren Morris Markin sedan utvecklade detta vidare till även bilmärket som vi känner som just Checker. Här blev just Solna taxi känt för att ha många Checkers, ett flertal gula, samt även mycket jänkebilar överlag ändå långt in på 1990-talet.

I New York City är taxibilar i första hand sedan gula på grund av regler som först antogs i slutet av 1960-talet och överlag var gult en vanlig taxifärg, helt eller delvis, i många länder. Dock som sagt aldrig i Sverige. Här var det istället under långt tid enbart svart som gällde och först omkring 1970 (samtidigt nästan med att man i Västtyskland 1971 införde krav på beige bilar) började det luckras upp med andra mörka färger samt då Volvos eget påhitt med gula bilar med svart rand. Någon koppling till posten har taxi i Sverige sedan i sak aldrig haft vad gäller färger. Ser man till bilar så Volvo i 140-serien blev väldigt vanliga, men det var inget speciellt med dem förutom initialt Volvo 145 Express som var tänkt att ersätta Duetten. 145 Express blev dock aldrig någon direkt succé, men den förekom främst som skolskjuts mm. Oftare dock ute i landet än i större städer. Även 245 Transfer byggdes senare separat på Kalmarverken i 280 exemplar mellan 1978-1982, men inte heller den var någon framgång. Vad du avser med övrig uppräkning av olika Volvo-modeller hänger jag inte riktigt med i. Hade både 240, 740 och 940-bilar igång i det åkeri som farsan drev och som jag övertog. Det stämmer att det fanns vissa förstärkningspaket mm. att köpa till, men bilarna var i grund ändå ganska standardartade och många åkare valde även bort allt sådant.

Ordet beställningscentral "uppfanns" sedan först på typ 1980-talet och det som kom till i Sverige, även det redan runt förra sekelskiftet, var föreningar med egna telefonväxlar. För Stockholms del så bildades t.ex. Stockholms Droskägareförening (från 1947 Taxi Trafikförening u.p.a. a.k.a. Stockholm Taxi och nu Taxi Stockholm) redan 1899. Själv var jag som dåvarande droskägare med på 100-årsmiddagen i Stadshuset 1999. I vissa fall räknar TS t.o.m sina anor tillbaka till de s.k. norra och södra åkarlagen från sent 1600-tal. I Taxi Stockholms lokaler på Luntmakargatan så finns bl.a. fortfarande norra åkarlagets kassakista kvar, lär vara från c.a. 1685. Andra Solna taxi, som farsgubben började sin taxibana hos, startade redan 1937, alltså sex år innan Solna blev en egen kommun. Sedan hade nästan varje kommun en egen växel och man kunde normalt avgöra var en bil kom ifrån genom att se på numret på taxiplåten som då tillhörde en viss serie beroende på kommun. Var ofta smidigt när man under de sista åren av reglerad taxi hade en hel del s.k. samtrafik. Har för mig att jag sedan har dragit detta tidigare vid något tillfälle, men här kommer en lista på de jag minns…


Drosknummer / Kommun (växlar)
    1-1299   Stockholm
    1301-1599   Stockholm (var tänkta som reservnummer för ev. utökning)
    1601-1699   Solna
    1701-1799   Sundbyberg
    1801-1899   Lidingö
    1901-1999   Nacka
    2001-2099   Danderyd
    2101-2199   Ekerö
    2201-2299   Tyresö
    2301-2399   Haninge
    2401-2499   Värmdö
    2501-2599   Järfälla
    2601-2699   Sollentuna
    2701-2799   Täby
    2801-2899   Botkyrka
    2901-2999   Huddinge
    3001-3099   Väsby
    3201-3299   Vallentuna
    4001-4199   Sigtuna (Arlanda)

De enda som hade flera serier än en var Stockholm och Sigtuna, de senare för att de länge hade monopol på Arlanda. I andra fall hade man kanske 100 nummer på papperet, men mindre kommuner som t.ex. Sundbyberg hade mycket ihop redan med Solna och använde kanske bara totalt 30-35 egna plåtar i 17-serien. Sedan är där några kommuner inom Stockholms län som jag inte minns nummerserierna på nu (har för mig t.ex. Södertälje låg högt upp i 30-serien), men kanske någon annan gör det. Utöver det fanns även s.k. rödplåtar, dvs. reservnummer. För t.ex. Solna taxi låg de först i intervallet 1670-1699, men när det blev behov av flera så fick man sig 47-serien tilldelad. För vår del, med plåtarna 1601 samt 1621 så fick vi alltså även 4701 och 4721. Det du sedan refererar till som borttagande av behovsprövningen är den s.k. avregleringen av taxibranschen och inträffade 1990-07-01 och om den kan man tycka vad man vill, men man gick här från en ytterlighet till en annan och ytterligheter i sig är sällan lyckat.



Vill man kanske sedan även ha lite läsning kring detta så har jag dessa böcker i min egen fatabur och de rekommenderas för den som är intresserad. En del är utgånget, men går säkert att hitta på antikvariat eller bibliotek.

Alla våra taxibilar | Ekström, Gert | Allt om Hobbys förlag | 9185496138
Checker | The All-American Taxi | Fay, Joe & Merkel, Ben | Earlswood Press | 9780957475472
Mercedes-Benz Taxi – Ein Stern für das mobile Gewerbe | Kubisch, Lutz U. | Stadler Verlag | 9783797703675
Taxi Jubilee – Fifty Years of the Austin FX4 London Taxi   | Munro, Bill | Earlswood Press | 9780956230805
Volvos taxibilar – Från droska till Uber   | Nyblad, Fredrik | Trafiknostalgiska förlaget | 9789188605245
Boken om taxi | Wiksten, Dan | Svenska taxiförbundet | 9163172542
Taxi Stockholm 1899-1989 / 90 år | Haventon, Peter | Tidningsproffs AB | 9179707556

Finns även flera äldre trådar även om taxi här Bussnack och en av dem heter bara "Äldre taxilbilar"...


»Den stora anledningen till att människan går vilse i tankarna är att det är outforskat territorium.«

Alfred E. Neuman

Utloggad S Svensson

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 3535
SV: Gula taxibilar med svart rand mm.
« Svar #5 skrivet: 20 juli 2021, 22:35:48 PM »
Det är bra att Du skrivit ut en egen tråd. När Du räknar upp bilar bla Volvo 144 så undrar jag om Ni köpte dessa utan att vara taxiutrustade. För de tillverkades med taxiutrustning redan från början. Det är otroligt svårt att eftermontera och ganska dyrt. Jag sysslade ju med fordon på fabriksnivå och Du med att driva företag. Sedan vet jag att några personer köpte begagnade personbilar och satte in i taxiverksamhet.

Att jag nämner beställningscentral beror på att taxinäringen gjordes om. Jag kan ju komplettera lite till om det hela. På länsstyrelserna gjordes utredningar för varje kommun. Sedan var det ett obligatorium som nog kan diskuteras. Flera fick dispens.
Jag skall väl säga att jag inte kan speciellt mycket om taxi i Stockholm. Det är ju i västsverige jag lärde mig en del.
 


Utloggad Bältes-Assar

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 81
SV: Gula taxibilar med svart rand mm.
« Svar #6 skrivet: 21 juli 2021, 09:41:02 AM »
Nico, tack för ett intressant inlägg med mycket som man inte visste om taxi.

En liten korrigering beträffande Solna: Solna har varit en egen kommun sedan urminnes tider. Kommunen blev däremot ”stad” först 1943.

Utloggad Nico

  • Шумадинац
  • Administrator
  • Medlem
  • *****
  • Antal inlägg: 5476
SV: Gula taxibilar med svart rand mm.
« Svar #7 skrivet: 24 juli 2021, 02:09:57 AM »
Citera
@ S Svensson

Det är bra att Du skrivit ut en egen tråd. När Du räknar upp bilar bla Volvo 144 så undrar jag om Ni köpte dessa utan att vara taxiutrustade. För de tillverkades med taxiutrustning redan från början. Det är otroligt svårt att eftermontera och ganska dyrt. Jag sysslade ju med fordon på fabriksnivå och Du med att driva företag. Sedan vet jag att några personer köpte begagnade personbilar och satte in i taxiverksamhet.

Att jag nämner beställningscentral beror på att taxinäringen gjordes om. Jag kan ju komplettera lite till om det hela. På länsstyrelserna gjordes utredningar för varje kommun. Sedan var det ett obligatorium som nog kan diskuteras. Flera fick dispens.
Jag skall väl säga att jag inte kan speciellt mycket om taxi i Stockholm. Det är ju i västsverige jag lärde mig en del.

Det beror lite på vad du menar med taxiutrustade? Har förutom minnet (som givetvis ibland är bra, men kort) stämt av med en del bekanta och även kollat div. äldre material (finns en del från Sv. Taxiförbundet genom åren) som var mera enhetligt för landet i stort. Det fanns ett utrustningspaket för 140-serien som kallades Taxi De Luxe och som med dagens mått var ett ganska rudimentärt tillägg med förstärkt fjädring samt trestegad automatlåda från Borg-Warner. I övrigt ingick galonklädsel, glasmellanvägg med skjutfönster samt lite annat mindre lullull och bilarna gick att få i svart eller vit lack. Totalt verkar dock bara runt 1500 bilar ha sålts under den period utrustningspaketet fanns. De flesta som körde Volvo hade sannolikt vanliga 144 och 145:or som de utrustade på egen hand. Samtidigt var inte automatlådorna direkt kända för att vara pålitliga utan många föredrog manuella växellådor.

En stor del av taxibilarna i Sverige förr var sedan bättre begagnat och det fanns ju även en hel del andra märken att köra med. Speciellt som Volvo helt tappade sin försäljning på taximarknaden när PV 830-serien försvann, men antalet märken har annars varit stort under åren. Här håller jag därför inte med dig om att det skulle varit vare sig särskilt svårt eller dyrt att utrusta/eftermontera taxibilar utan det gjordes i många år (och görs delvis än i denna dag) hos firmor som var specialiserade på sadelmakeri, generell taxiutrustning såsom taxameter, komradio mm. för en mängd olika märken och modeller. Fanns ofta ganska mycket firmaannonser för diverse i bl.a. dåtidens medlemsblad osv. En stor orsak till att man vände sig till externa firmor var sedan dels för att det faktiskt blev billigare och mera proffsigt utfört och att man kunde som åkare styra mera själv, men även för att det hela tiden behövde finnas möjlighet till underhåll. Behövde ett skadat säte kläs med ny galon, en ny karthållare in eller taxametern eller radion ställas om så var det inte direkt till Volvo, Philipsons eller andra man åkte utan till husleverantören.

Vad gäller föreningar och växlar så har de funnits över hela landet. Det har sedan givetvis funnits lokala undantag då det är svårt att få till en växel med två bilar på en bygd, men taxi var i flera ganska likartat uppbyggt över hela landet. Det som skiljde var mera typen av uppdrag – t.ex. utanför storstadsområdena så har ofta olika typer av samhällsbetalda resor utgjort en stor del av underlaget och gör så än idag (när inte coronan ställer till det). Visserligen är det en betydande del sådant även i storstäderna, men här är det samtidigt även en mycket hög andel privat- och affärsresande. Det enda är att man nu får se vad det blir post-corona då många åkerier kastat in handduken.




Citera
@ Bältes-Assar

Nico, tack för ett intressant inlägg med mycket som man inte visste om taxi.

En liten korrigering beträffande Solna: Solna har varit en egen kommun sedan urminnes tider. Kommunen blev däremot ”stad” först 1943.

Alltid kul när något är uppskattat.

Ska kanske inte gå alltför OT, men du har givetvis rätt i att det visst ska vara ”stad” som Solna blev 1943 och därefter sedan kommun i samband med kommunreformen 1971. Att Solna (och ett tiotal kommuner till) sedan väljer att kalla sig själva för stad, även om begreppet inte existerar praktiskt juridiskt sedan reformen, är lite mer gimmick. Jag använder i jobbet mest kommun som beteckning och det var nog därför jag halkade lite här.

Det som sedan fanns före 1943 (från 1863) var väl det som kallades landskommun vilket ju skiljde sig en del från en modern kommun. Den förra organiserade och samordnade de mindre tätorter, och senare municipalsamhällen, som fanns inom det förutvarande Solna socken som dessförinnan hade legat mera under Danderyds skeppslag/härads domvärjo.
»Den stora anledningen till att människan går vilse i tankarna är att det är outforskat territorium.«

Alfred E. Neuman