Denna tråd är avknoppad från tråden UL:s stora landsbygdsavtal från 2022 (https://forum.omnibuss.se/index.php?topic=75493.0) - ämnet dubbeldäckare är intressant i sig och passar bättre i en egen tråd.
Det kommer aldrig att hända. I Sverige anses det vara omöjligt att köra dubbeldäckare i stadstrafik. Till skillnad från städer som Berlin, Hongkong, Singapore, Dublin, London och resten av Storbritannien där dubbeldäckare i stadstrafik är en självklarhet sedan länge, där ingen någonsin skulle få för sig att dubbeldäckare skulle vara olämpliga i stadstrafik.
Om de nu var så jättebra så skulle de antagligen finnas på bra många fler platser än de du räknade upp. Dubbeldäckare har sina fördelar, men rent generellt så skulle jag säga att nackdelarna i många fall överväger.
Och i Storbritannien tycker de att ledvagnar är helt omöjligt. Sen är det ju som Nico skriver, Berlin är ju ett undantag. Hong Kong var ju brittiskt länge.
Så är det ja. Förutom Berlin så är i princip alla platser som B10M räknade upp brittiska eller har varit en del av det brittiska imperiet och därmed under det inflytande som rådde. Att det fungerar så bra i de brittiska och fd. brittiska områdena har sannolikt mera att göra med sedvana och att man haft det så länge att man även anpassat sina städer efter det. Lite samma sak gäller för Berlin.
Sedan förekommer dubbeldäckare på många håll, men då mera i regional och fjärrtrafik, dvs. trafik med få stopp och långa sträckor och där passar de bra. Se t.ex. denna Wikipedia-sida (https://en.wikipedia.org/wiki/Double-decker_bus#Czech_Republic) för att få lite överblick. Att dubbeldäckare i ren stadstrafik däremot inte har slagit, trots att många har provat, har som sagt mera att göra med att det finns så många nackdelar snarare än att man skulle se dem som omöjliga rakt av.
Bland nackdelarna finns allt från långa hpl.angöringar för att det tar tid att få av/på folk och att få folk att gå upp på övervåningen vidare till busliv på övervåningen, höga axelvikter är ett problem på klena gator, många låga passager i äldre stadskärnor, risker vid omläggningar etc.
156 år (1841-1997).
Just långa hållplatsstopp är något som resenärerna på SL 676 märkt av under de senaste tio åren. Det är inget som bekymrat dem så länge stoppen låg en mil mellan varandra, men sedan det blev lokaltrafik mellan Danderyd och Tekniska för linjen blev klagomålen på längre restid högre, och uppmaningar om utökad trafik på expresslinjen 676X starkare. Speciellt nu när Arninge resecentrum börjar växa fram, hävdar många pendlare att bara det extra stoppet där kommer att försena bussen något ofantligt mycket.
Så jag tror inte heller på dubbeldäckare i stadstrafik någonstans i Sverige. Som Nico skriver huvudsakligen pga att det kommer ta många decennier att lära svensken att åka dubbeldäckare. Inte för att det är nåt fel på konstruktionen i sig. Folk här i Sverige är för egoistiska helt enkelt, kommer att stå i vägen för andra, aldrig gå upp på övervåningen, och tiden bussarna står stilla på själva hållplatserna kommer att bli långa.
Du har nog rätt. Dubbeldäckare i stadstrafik fungerar bara där det finns en lång tradition av det. Tyvärr.
Däremot finns det ju planer på dubbeldäckare på SL 670, som är betydligt mer tätortstrafik än 676, så om dessa planer blir av från sommaren 2022, ska det bli intressant att jämföra de två skilda linjerna. Jag tror inte att det blir väldigt populärt, framförallt när resenärerna upplever att restiden börjar öka.
Dock skulle jag vilja tillägga att lastutrymmet på 676ans bussar "förstör" en del också. Även om det är förståeligt att man har det på just Norrtäljebussen, speciellt semestertid, så skulle en tredje dörr vara behövlig för tätortstrafik. Det skulle ge ett bättre utflöde och därmed minska på hållplatstider. Som sagt, det är förståeligt att 676 inte har det, men dubbeldäckare i tätortstrafik (och eventuellt även 670) tror jag skulle vinna mycket på att ha en tredje dörr.
Även 670 behöver utrymme till packning. Såvida man inte lägger om 682 så den går Söderhamnsplan-Överby och låter den ta över mycket av det lokala åkandet, så tror jag inte det blir bra med dubbeldäckare på 670. Jag undrar verkligen hur man kommit på att det skulle vara bra.
För den som är intresserad av ämnet kan jag rekommendera boken "Dubbeldäckare i Stockholm" med många intressanta faktauppgifter och bilder - boken finns bl.a. att låna på stadsbiblioteket i Stockholm. Av boken framgår att trafiken med dubbeldäckare i Stockholms innerstad var tämligen omfattande under 1960- och 70-talen (om jag minns rätt togs dubbeldäckaren ur reguljär trafik i Stockholms innerstad 1976).
Att turerna skulle tagit särskilt mycket längre tid med dubbeldäckare jämfört med endäckare verkar inte ha varit något som diskuterades på den tiden i vart fall. Fördelen med dubbeldäckare jämfört med ledbussar är väl bl.a. att dubbeldäckaren tar mindre plats vid hållplatser men sväljer mer folk än en endäckare.
När det gäller städer i världen var dubbeldäckare finns i stadstrafik minns jag ett besök i Skopje, Nordmakedonien för några år sedan var det fanns dubbeldäckare i stadstrafiken. Så nog finns det fler städer än Berlin med dubbeldäckare i stadstrafik utan att ha varit en del av det gamla brittiska imperiet.
Dubbeldäckare mer anpassade för tätortstrafik (alltså med 3 dörrar) finns dock även om det är väldigt få i linjetrafik.
Exempelvis nere i Göteborg där Vy Buss har åtminstone 3 rätt så nya VanHool Astromega med 3 dörrar (1-2-1, bakdörren är där lastutrymmet oftast är)
Kanske något sådant skulle lösa problemen med på/avlastning, två utgångar och strängt förbud för avstigning fram skulle nog hjälpa dubbeldäckare att florera i tätortstrafiken.
Även trots det så finns det betydligt fler nackdelar än fördelar. Sammantaget, globalt sett, så förefaller dubbeldäckare i ren stads- och förortstrafik vara sällsynt.
Kanske var resenärernas krav på att allt ska gå snabbt, snabbt inte lika hårda på 70-talet heller?
Östergötland är väl det länet som sticker ut i detta fall med många DD i trafiken i hela länet...
London och Berlin har ju många DD i stadstrafiken.../Ulf
Enligt Wikipedia-länken jag hade med i ett tidigare inlägg så kan man utläsa att BVG i Berlin under 1980-talet hade ca 1000 dubbeldäckare i trafik mot idag ca 450.
Att det sedan rullar dubbeldäckare i svensk regionaltrafik, med längre avstånd och få stopp, är ju en sak. Däremot finns det ju ingen stadstrafik med dubbeldäckare alls. Även utomlands, med undantag för UK och andra påverkade platser, så är det som sagt sällsynt.
Finns ju en anledning att dubbeldäckarna går på turisttunga linjer i Berlin.
I UK har väl inte passagerargenomströmning haft något större prioritet. Det rullar ju fortfarande massor med bussat med bara en framdörr. Oavsett pandemi eller ej kan man nog tänka att det skulle vara otänkbart att beställa en förortsbuss med bara fram eller mittdörr.
BVG's (Berlin) minskning av antalet dubbeldäckare tycks snarare ha att göra med att modellen MAN Lion's DD A39 har varit ovanligt hårt drabbat av fel som har lett till mycket merarbete. Vilket har gjort att man har letat efter en annan tillverkare än MAN. Under letandet har inte nytillförseln av dubbeldäckare varit lika stor som utskrotningen.
https://www.berliner-zeitung.de/mensch-metropole/naechster-halt-schrottplatz-immer-weniger-doppeldeckerbusse-in-berlin-li.147251 (https://www.berliner-zeitung.de/mensch-metropole/naechster-halt-schrottplatz-immer-weniger-doppeldeckerbusse-in-berlin-li.147251)
Dessutom har ju BVG nyligen köpt in ca 200 ADL Enviro500, som ju är dubbeldäckare, så tvåvåningsbussar är nog långt ifrån försvunna från Berlins stadsbild än på ett tag.