Nu är det ju sämre tider på ingång, antagligen en del industriverksamhet som får ställa om / lägga ner och det skulle kunna frigöra en del bra folk till bussbranschen. Vad tror ni, kommer arbetsgivarna att hoppa på detta direkt och erbjuda heltidsjobb med betald Ykb utbildning eller inväntar man att folk blir arbetslösa på riktigt och hamnar i stödåtgärder så att man får personal billigare?
Lågkonjunktur brukar väl innebära att fler personer med busskort, som i högkonjunktur jobbar med annat, kommer tillbaka till busskörningen. Det borde innebära ett minskat behov av utbildning, och förhoppningsvis bättre förare än de från Arbetsförmedlingens stödprogram.
Man får väl se var villkoren är bäst. Det stämmer att under lågkonjunktur så brukar en hel del förare återkomma.
Kruxet denna gång är att det är brist på många håll, både inom lastbilssektorn och taxi. Speciellt de förra kan i många fall sannolikt erbjuda betydligt bättre villkor än bussbolagen.
Om bussföretagen inte erbjuder förnyelsekurserna för YKB lär inte de förra detta förarna med utgångna YKB söka några jobb hos dem.
Som Nico skriver är det redan nu stor efterfrågan på nya lastbilsförare, mycket pga stora pensionsavgångar, och då man där får i princip samma lön, men mycket mer kompakta arbetsdagar och färre helger, är det åt detta håll många tänkbara kandidater redan nu går åt istället. Dessa pensionsavgångar kommer att ske oavsett hur konjunkturen är.
Bussbranschen behöver leva på egna meriter, och kunna locka nyanställda i alla tider. Inte vara beroende av ständiga lågkonjunkturer för att under press och ekonomiska hot tvinga omotiverade människor att köra buss i linjetrafik.
Håller med Ersa, att "lösa" personalfrågan genom att det blir lågkonjunktur är som att pissa på sig. När konjunkturen vänder är problemet fortfarande där och som sagt är det inte bara bussbranschen som behöver folk. Den enda långbara lösningen är att erbjuda löner och villkor som gör att folk söker sig till branschen oavsett konjunktur.
Då är ju nästa fråga hur vi ska nå dit?
Min uppfattning är att BBA inte kommer att göras tillräckligt attraktivt så folk kommer stå i kö för att få köra buss jämfört med andra yrken.
så antingen kommer något företag att gå före och erbjuda mer än avtalet kräver på någon plats där förarbristen till slut blir ohållbar, eller så kommer vi vandra spiralen åt andra hållet och arbetsgivarorganisationerna kommer lobba för att få importera arbetskraft.
Eller så intensifieras frågan om ett återtagande i egen regi... Hur ser det ut med motsvarande personalförhållanden i kvarvarande kommunala bolag? Och hur ser det ut i relativt nybildade Svealandstrafiken?
Egen regi gör knappast någon större skillnad. Jämför med t.ex. äldreomsorgen, där även kommunalt anställda har väldigt mycket ofrivillig deltid och delade pass.
För lokförarna så var det ju snarare konkurrensen mellan olika arbetsgivare, kombinerat med för få nyutbildade, som fick upp lönerna kraftigt när trafiken började handlas upp.
Svealandstrafiken kör väl mindre trafik än när den upphandlades så där behövs ju färre förare. Men visst, gör man stora nerdragningar i trafikutbudet samtidigt som man tar över trafiken i egen regi kan man nog komma till bukt med personalbristen i alla fall för en tid.
Varför har man inte tagit över i egen regi i Kumla?
//Bussmicke
www.bussmicke.se
Nu tycker jag att det önsketänks en hel del i den här tråden. Det är många här som hoppas att förarbristen ska leda till bättre villkor. Men jag tror inte att huvudmännen och svenska folket är så intresserade av det. Det kommer nog alltid att vara ungefär som för förskollärare och undersköterskor, det är en bransch som behöver en massa billig personal. Sen kanske man kan stabilisera lite t.ex genom att ta över verksamhet i egen regi men jag undrar om det är så många politiker som kommer att vara intresserade. " Vi har ingen kompetens för det " kommer det nog att heta...
Klart man kan hoppas på bättre villkor. Alternativet är ju i förlängningen en kompetensflykt från branschen, och därmed en (fortsatt) kvalitetssänkning. Vill vi ha det? Vill kollektivtrafikmyndigheterna ha det? Vill bussbranchens arbetsgivare ha det? Vill passagerarna och skattebetalarna ha det?
Oavsett vad de egentligen vill, kommer det ju att bli så, om inget görs. Är pendlare verkligen nöjda med att åka med förare som inte har tillräcklig kompetens? Som inte kan språket?
Citat från: Ersa skrivet 10 september 2022, 20:40:54 PM
Klart man kan hoppas på bättre villkor. Alternativet är ju i förlängningen en kompetensflykt från branschen, och därmed en (fortsatt) kvalitetssänkning. Vill vi ha det? Vill kollektivtrafikmyndigheterna ha det? Vill bussbranchens arbetsgivare ha det? Vill passagerarna och skattebetalarna ha det?
Om dom upplever att det blir billigare så kan dom nog leva med det ja...
Citat från: Ersa skrivet 10 september 2022, 20:40:54 PMOavsett vad de egentligen vill, kommer det ju att bli så, om inget görs. Är pendlare verkligen nöjda med att åka med förare som inte har tillräcklig kompetens? Som inte kan språket?
I många områden är det väl mest skolbarn och pensionärer som åker med kollektivtrafiken, jag kan tänka mig att ingen direkt frågar dom om dom är nöjda med det innan man bestämmer nånting utan det är väl mest ekonomin som styr.
I Gällivare kör 2 förare som inte kan svenska, engelska lite så där. Den ena var från Lettland tror jag. Hur är det möjligt att såna får jobba där?
//Bussmicke
www.bussmicke.se
Borde vara nåt brott mot tillgänglighetskraven i avtalet. Eller så är kanske kommunen prismedveten och inte har nåt sånt krav ....
Rent generellt, är en förare EU-medborgare och har rätt körkortsbehörighet, YKB etc. så finns det inget förbud mot detta i sig. Däremot ska en sådan förare/anställd byta till svenskt körkort efter en viss tid om de bor här varaktigt.
Här finns en svaghet då man inte får ta svenska tunga behörigheter med tolk, just för att höja ribban. Kommer man dock från ett annat EU-land så missas dock denna punkt då andra EU-kortkort kan bytas in mot ett svenskt. Antar att lagstiftarna inte tänkte riktigt på just det.
Sedan kan beställaren dock alltid ställa vissa krav. Bl.a. så är goda kunskaper i respektive lands språk i sig ett säkerhetskrav för att inte vital kommunikation ska riskera att missas i ett kritiskt läge. Det handlar även om att de anställda ska kunna ta till sig nödvändig information som kan vara säkerhetsrelaterad.
Sedan handlar det även om att kunna ge så bra service till trafikanterna (kunna informera på ett bra vis mm.). Då är det ofta ganska viktigt att man kan det nationella språket någorlunda. Frågan här är väl hur beställaren i Gällivare gjort?
EU-samarbetet ska bygga på fri rörlighet så det får nog inte finnas en regel om att man måste kunna svenska för att få byta sitt körkort samtidigt som vi har ett krav att man ska byta det inom en viss tid.
Jag tror inte heller att det är ett direkt kompetenskrav som gör att teoriproven för andra behörigheter än B bara finns på svenska. Det uppfattar jag mer som en begränsning i den service som myndigheterna erbjuder på andra språk. ( Men jag är inte så insatt i vad som gäller för minoritetsspråk m.m och jag vet inte om man får ha tolk med sig vid körprovet )
YKB provet får också bara göras på svenska men ett utländskt ykb gäller ju också i Sverige. Annars skulle ju lastbilar kunna stoppas vid gränsen redan av den anledningen och det får ju inte vara så.
Däremot får ju som sagt beställaren kräva att entreprenörens personal talar svenska och det är väl väldigt rimligt bl.a av serviceskäl.
Citat från: Bältes-Assar skrivet 11 september 2022, 12:51:36 PMEU-samarbetet ska bygga på fri rörlighet så det får nog inte finnas en regel om att man måste kunna svenska för att få byta sitt körkort samtidigt som vi har ett krav att man ska byta det inom en viss tid.]
Körkortsregler, körkortslagar mm. är fortfarande nationella inom EU så det är i sak inget hinder att ha krav på svenskkunskaper inskrivet för de som ska byta körkort. Det strider alltså inte mot EU:s s.k. fyra friheter inom den inre marknaden som då inbegriper fri rörlighet för bl.a. tjänster och personer.
Citat från: Bältes-Assar skrivet 11 september 2022, 12:51:36 PMJag tror inte heller att det är ett direkt kompetenskrav som gör att teoriproven för andra behörigheter än B bara finns på svenska. Det uppfattar jag mer som en begränsning i den service som myndigheterna erbjuder på andra språk. (Men jag är inte så insatt i vad som gäller för minoritetsspråk m.m och jag vet inte om man får ha tolk med sig vid körprovet).
Kollade upp detta och här får jag rätta mig själv då det tydligen numera är tillåtet (vet inte när det ändrades) att ta alla körkortsbehörigheter med hjälp av tolk. Tidigare var det en begränsning p.g.a. säkerhetskrav, men sådant som säkerhet och svenskkunskaper kan jag bara anta är onödiga numera enligt ansvariga svenska myndigheter. Frågan är dock hur en anställd som inte kan svenska ska ta till sig olika informationer och skrivningar samt i allmänhet kommunicera på vardaglig basis i Sverige om de inte kan svenska?!
Citat från: Bältes-Assar skrivet 11 september 2022, 12:51:36 PMYKB provet får också bara göras på svenska men ett utländskt ykb gäller ju också i Sverige. Annars skulle ju lastbilar kunna stoppas vid gränsen redan av den anledningen och det får ju inte vara så.
Det här är en helt annan sak då det handlar om tillfälliga transporter osv. Dvs. det är skillnad på att bara passera in/ut med en godstransport eller en turistbuss vs. att arbeta här stadigvarande. Sedan har ju även detta missbrukats av och till vilket ledde till en skärpning av
cabotagereglerna (https://www.vinge.se/nyheter/sa-andras-reglerna-om-cabotagetransporter-och-utstationering-den-2-och-21-februari-2022/) för vägtransporter i år. För buss gäller lite andra regler, men även här finns vissa krav och det är inte osannolikt att även det kommer att skärpas.
Citat från: Bältes-Assar skrivet 11 september 2022, 12:51:36 PMDäremot får ju som sagt beställaren kräva att entreprenörens personal talar svenska och det är väl väldigt rimligt bl.a av serviceskäl.
Som sagt, inte bara av serviceskäl även om många verkar tro att det är det primära. Säkerhetsskäl väger tyngre då det måste gå att kommunicera mellan olika tjänstegrupper. Utfärdas det t.ex. ett säkerhetsmeddelande till personalen om något i SL-trafiken (och sannolikt även på andra håll i landet) så går det ut på enbart svenska. Att trafikledning och förare verkligen förstår varandra är vitalt i vissa lägen. Sedan är det ju även bra om en förare inom kollektivtrafiken kan berätta för en trafikant om hur de tar sig till typ Skansen eller Ullevi.
Det där med kommunikation mellan tjänstegrupper har jag svårt att hitta i lagstiftningen eller t.ex hos transportstyrelsen, det får du gärna visa mig var det står någonstans Nico! Det är väl egentligen inte ens lagkrav på att ett stort bussbolag ska ha nån trafikledning, det är mest nåt som man brukar ha för att det är praktiskt.
Säkerhetsmeddelanden är väl inget som traditionellt förekommer i bussbranschen, jag gillar i.ofs idén men jag tror inte man kan säga att nånting i dagens regelverk är baserat på att det ska vara högre krav på sånt än det är på vilken arbetsplats som helst.
En vanlig skrivning i avtal är: Förare ska behärska det svenska språket väl dock minst på nivå B2 i enlighet med Europarådets
nivåskala för språk
Citat från: Bältes-Assar skrivet 12 september 2022, 23:25:02 PM
Det där med kommunikation mellan tjänstegrupper har jag svårt att hitta i lagstiftningen eller t.ex hos transportstyrelsen, det får du gärna visa mig var det står någonstans Nico! Det är väl egentligen inte ens lagkrav på att ett stort bussbolag ska ha nån trafikledning, det är mest nåt som man brukar ha för att det är praktiskt.
Säkerhetsmeddelanden är väl inget som traditionellt förekommer i bussbranschen, jag gillar i.ofs idén men jag tror inte man kan säga att nånting i dagens regelverk är baserat på att det ska vara högre krav på sånt än det är på vilken arbetsplats som helst.
Ofta är detta mera att relatera till praxis än reella lagkrav. T.ex. då detta med kommunikation. Det finns mycket i Sverige som saknas i konkreta lagkrav när det gäller vägtrafik. Det finns ju som sagt inte ens säkerhetsstyrning för vägtrafik vilket även Haverikommissionen påpekade i sin utredning av olyckan i Sveg 2017.
Sedan finns det på många håll interna säkerhetskrav. Framförallt för att det främjar en högre trafiksäkerhet mm. men även för att det ökar servicegrad och annat. I den mån det inte finns lagkrav så lägger man ju istället in det i avtalskrav och annat. Se t.ex. hur man gjort med alkolås. Sedan vet jag inte riktigt hur det är på andra håll i landet, men i mitt närområde har säkerhetsmeddelanden och varningar funnits, men inte använts så frekvent inom busstrafiken.
I takt med att säkerhetsmedvetenheten har ökat (Sverige har faktiskt haft en dålig säkerhetskultur inom dessa aspekter av vägtrafiken) så har även kraven ökat. Förr var det även mycket som sköttes utan att man direkt tänkte på det i reella säkerhetstermer. T.ex. då utbildning i hur man talade i kommunikationsradio etc.