Nu är de nya registreringsskyltarna här

[Ersa]

Det är lite ovant att mellanrummet mellan bokstäver och siffror krympt rejält. Det blir väl ännu en avvänjningssprocess, precis som det blev för de flesta ovana 1994 samt 2002.
Aftonbladet 2002-03-24: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10267332.ab

[JDS]

Futura?

De ser ut att ganska lätt kunna blandas ihop med såväl finska som litauiska skyltar.

(Ja, JAG vet hur man skiljer dem åt, men jag tror t ex inte att norrmän och danskar är lika duktiga!)

[Niklas Bygdestam]

Futura?

De ser ut att ganska lätt kunna blandas ihop med såväl finska som litauiska skyltar.

(Ja, JAG vet hur man skiljer dem åt, men jag tror t ex inte att norrmän och danskar är lika duktiga!)

Finska skyltar tror jag tillhör de sista vi ska jämföra med. De har så speciellt format att de skiljer sig rejält från egentligen alla andra länder.

Däremot tycker jag de har mycket stora likheter med moderna skyltar i Estland, förutom att de så att säga är bakvända. Estland har systemet 123 ABC istället för ABC 123 som vi har i Sverige.

Rent generellt har även årets nya svenska skyltar ett snitt som känns östeuropeiskt. De är fortfarande jämförbara med Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ungern. Även om systemen skiljer sig mellan de uppräknade länderna så är stilen snarlik.

Förresten så ser jag fram emot att få tillfälle att se de nya skyltarna på taxibilar. De kommer numera också bli EU-skyltar, fast de blir gula som förut.

En intressant sak är att blå diplomatskyltar kommer sakna EU-märke. Däremot ska de ha samma format som EU-skyltar, dvs 52 cm långa. Man kan anta att anledningen till att diplomatskyltarna inte förses med EU-märke med ett S på kan vara för att både Sverige och EU kan vara politiskt känsligt för vissa länders ambassader.

[Ersa]

Under det tidiga 1990-talet var det främst från Sverige som de nyligen självständiga baltiska staterna köpte majoriteten av sin skylttillverkarutrustning. Så det blir lite bakvänt att säga att de svenska skyltarna påverkats av Baltikum. Snarare är det tvärtom.

Det stämmer nog tyvärr bra att automatkameror (hastighet/vägtull) i bl.a Norge, Danmark och Storbritannien även fortsättningsvis kommer att förväxla svenska, finska och litauiska skyltar.

[Nico]

Man kan ju tycka vad man vill om de nya skyltarna, men i mina ögon ser de ganska slätstrukna och intetsägande ut. Det är liksom lite svenskt om man så vill detta med att man helst ska vara så diskret att man inte alls märks av ens...   

Själv hade jag gärna sett ett lite mer avvikande typsnitt. Gillar t.ex. det tyska samt det mera fylliga som vi hade när skyltarna var laminerade och helt släta. Ju smalare tecken, desto svåra blir de att urskilja och därmed öka risken för misstag och förväxlingar.

En annan aspekt som ska bli intressant ur busshänseende är hur hållbara dessa skyltar är. Laminatskyltarna var otroligt slitstarka medan den serie som följde (och som nu ersatts) inte klarade många tvättar innan de började blekna högst betänkligt.

[Niklas Bygdestam]

Under det tidiga 1990-talet var det främst från Sverige som de nyligen självständiga baltiska staterna köpte majoriteten av sin skylttillverkarutrustning. Så det blir lite bakvänt att säga att de svenska skyltarna påverkats av Baltikum. Snarare är det tvärtom.

Det stämmer nog tyvärr bra att automatkameror (hastighet/vägtull) i bl.a Norge, Danmark och Storbritannien även fortsättningsvis kommer att förväxla svenska, finska och litauiska skyltar.

Finska skyltar kommer knappast förväxlas på grund av deras speciella format.

Men däremot kommer svenska skyltar troligen även fortsättningsvis förväxlas med lituaiska och ungerska skyltar.

Även Malta har faktiskt skyltar som liknar Sverige.

[Niklas Bygdestam]

Man kan ju tycka vad man vill om de nya skyltarna, men i mina ögon ser de ganska slätstrukna och intetsägande ut. Det är liksom lite svenskt om man så vill detta med att man helst ska vara så diskret att man inte alls märks av ens...   

Själv hade jag gärna sett ett lite mer avvikande typsnitt. Gillar t.ex. det tyska samt det mera fylliga som vi hade när skyltarna var laminerade och helt släta. Ju smalare tecken, desto svåra blir de att urskilja och därmed öka risken för misstag och förväxlingar.

En annan aspekt som ska bli intressant ur busshänseende är hur hållbara dessa skyltar är. Laminatskyltarna var otroligt slitstarka medan den serie som följde (och som nu ersatts) inte klarade många tvättar innan de började blekna högst betänkligt.

Jag skulle väl vilja säga att de typiska svenska dragen har så att säga bit för bit försvunnit på skyltarna.  Det som såg svenskt ut var systemet ABC 123 där bokstäverna och siffrorna delades upp med ett större mellanrum och framförallt med ett skattekvitto. Även formatet var lite speciellt faktiskt. 52 cm var en vanlig längd som bland annat Tyskland och Storbritannien haft mycket länge. Medan Belgien, Finland och dåvarande Jugoslavien hade speciellt korta skyltar. Sverige tog någon egen svensk medelväg och valde 48 cm. Dessutom blev de svenska skyltarna extremt symetriska vilket inte var så vanligt annars. Så ett fordon med svenska skyltar syntes verkligen tydligt när det var utomlands.

Svenskheten kan man säga "demonterades" bit för bit från 2002 och framåt. Från 2002 infördes ett tunnare typsnitt som redan vid införandet upplevdes som en aning "osvenskt" och mer östeurpeiskt. Nästa steg kom 2003 när EU-skylten infördes. Nu hade vi infört det vanliga europeiska formatet med 52 cm långa skyltar. Dessutom blev de inte längre lika symetriska med ett EU-märke på sidan. Redan i detta stadie fick istället svenska skyltar ett typiskt europeiskt utseende och redan här kunde de påminna om t ex polska skyltar i sin stil. Nästa steg var 2010 då skattekvittot försvann. Därmed försvann det sista draget som såg svenskt ut. Nu liknade skyltarna ännu mer bland annat Litauen. Men en liten kvarleva fanns ändå, det stora mellanrummet som var plats för de forna skattekvittona som man slutat med. Och nu har man alltså som sista steg avlägsnat mellanrummet. Enbart EU-skyltar tillverkas dessutom nu.

Man kan alltså säga att den svenska stilen därmed är död. Istället ser skyltarna bara europeiska ut och inget annat. En svensk bil med nya skyltarna ser väldigt europeisk ut, men kanske lite anonym om vilket europeiskt land det rör sig om.

[Nico]

Håller inte med dig helt om att de nya skyltarna skulle se europeiska ut då variationen ändå är ganska stor i Europa, speciellt i västra delen. Däremot finns det en viss likriktning (vilket var det jag hänvisade till när jag talade om slätstrukenhet) som av Ersa ovan förklarade orsaker påminner om vissa baltiska reg.skyltar.

Att bokstäverna ofta är ganska smala har väl mest med det tillgängliga utrymmet att göra och det är väl så rent globalt även om typsnitten variera. Annars så finns det även stora lokala variationer även på andra håll, både i södra och östra Europa. T.ex. den nedan som är en av efterföljarna (och så korta var de inte från 60-talet och framåt) till dem du nämnde. 

[JDS]

Finska skyltar kommer knappast förväxlas på grund av deras speciella format.

Nu tänker du som en svensk, klart att vi motorintresserade svenskar kan skilja våra egna skyltar från finska. Men för en utlänning blir nu de svenska skyltarna mer lika de finska på det sättet att avståndet mellan bokstavsgruppen och siffergruppen minskas.

[Ersa]

Svenskheten kan man säga "demonterades" bit för bit från 2002 och framåt. Från 2002 infördes ett tunnare typsnitt som redan vid införandet upplevdes som en aning "osvenskt" och mer östeurpeiskt.

Typsnittet som användes på plåtskyltarna jan 2002 - dec 2013 är ju exakt samma typsnitt som på aluminiumskyltarna 1972-1983 samt plastskyltarna 1984-1992.
Och typsnittet som används nu från jan 2014 verkar inte skilja sig extremt mycket från de upprepande föregående. Så jag skulle tvärtemot vilja påstå att det var åren 1994-2001 som vi hade det mest "osvenska" utseendet på skyltarna.

[Niklas Bygdestam]

Nu tänker du som en svensk, klart att vi motorintresserade svenskar kan skilja våra egna skyltar från finska. Men för en utlänning blir nu de svenska skyltarna mer lika de finska på det sättet att avståndet mellan bokstavsgruppen och siffergruppen minskas.

Det håller jag inte alls med om. Finska skyltar har ett så speciellt format att de skiljer sig från de flesta andra europeiska länder, oavsett om det är svenska, tyska, polska, baltiska eller andra länders skyltar. Så en finsk bil utmärker sig rätt mycket i alla länder som de åker i när de är utomlands. Däremot ser de nyaste skyltarna ut som estniska skyltar fast med omvänt nummersystem. Estland hade skattekvitton precis som Sverige förr i tiden, men de tog bort detta i samband med att de införde EU-skyltar. När de införde EU-skyltar minskade de mellanrummet mellan bokstäver och siffror samtidigt. När Sverige ett par år senare avskaffade skattekvittot hade vi redan haft EU-skyltar i några år. Så därför tog vi bara bort skattekvittona och lät mellanrummet vara kvar. Och nu har man alltså sedan gjort som i Estland, dvs minskat avståndet mellan bokstäver och siffror. Så Sverige och Estland har idag mycket lika skyltar, men Sverige kör alltså systemet ABC 123 medan Estland kör med 123 ABC.

Då är t ex tyska skyltar faktiskt mer lika de svenska då vi har samma format och EU-märket på sidan i samma stil.

[Esbjörn]

Typsnittet som användes på plåtskyltarna jan 2002 - dec 2013 är ju exakt samma typsnitt som på aluminiumskyltarna 1972-1983 samt plastskyltarna 1984-1992.
Och typsnittet som används nu från jan 2014 verkar inte skilja sig extremt mycket från de upprepande föregående. Så jag skulle tvärtemot vilja påstå att det var åren 1994-2001 som vi hade det mest "osvenska" utseendet på skyltarna.

Nejnej. De nya skyltarna har större likheter med skyltarna 1972-93 än de skyltar som nu slutat tillverkas.
Detta syns tydligast på siffrorna 6 och 9 som återfått sin mer utsträckta form jämfört med de däremellan som haft mer rund form, samt på siffran 3 som nu åter har en kantig form på överdelen efter 20 år med rundad överdel.

[Ersa]

Om jag vore nån generaldirektör med gott om makt hade jag (i samband med att jag inrättat ett kontor i en borg och skrattat elakt då det åskade och blixtrade i bakgrunden) fattat det radikala beslutet att på de svenska skyltarna införa fyra siffror efter de tre bokstäverna. Plats för sju tecken inkl ett mindre uppehåll har det i många år funnits gott om på de personliga skyltarna.
Detta skulle utöka dagens databas tiofaldigt. Naturligtvis skulle redan existerande bilar få behålla formatet ABC123 (och finnas i databasen som ABC0123, men detta skulle fasas ut med åren. Nya bilar skulle inte få en nolla som första siffra utan enbart AAA1000-ZZZ9999.


Samtidigt skulle jag införa samma gula fält till höger som de portugisiska skyltarna fick 1998, med år och månad för första registrering någonsin (i Sverige eller utomlands). För har vi nu tvångsinfört ett blått fält på vänster sida, kan vi lika gärna även ha ett gult på höger sida:



Detta fält med år och månad kan även vara i andra färger än gult på svenska specialskyltar (t.ex rött som dagens tyska exportplåtar):

[Ersa]

Nejnej. De nya skyltarna har större likheter med skyltarna 1972-93 än de skyltar som nu slutat tillverkas.
Detta syns tydligast på siffrorna 6 och 9 som återfått sin mer utsträckta form jämfört med de däremellan som haft mer rund form, samt på siffran 3 som nu åter har en kantig form på överdelen efter 20 år med rundad överdel.

"Nejnej"? Dina invändningar ändrar ju inte alls slutsatsen i mitt inlägg, om att det var skyltarna 1994-2001 som var mest avvikande från normen, jämfört med de övriga.

[Niklas Bygdestam]

Håller inte med dig helt om att de nya skyltarna skulle se europeiska ut då variationen ändå är ganska stor i Europa, speciellt i västra delen. Däremot finns det en viss likriktning (vilket var det jag hänvisade till när jag talade om slätstrukenhet) som av Ersa ovan förklarade orsaker påminner om vissa baltiska reg.skyltar.

Att bokstäverna ofta är ganska smala har väl mest med det tillgängliga utrymmet att göra och det är väl så rent globalt även om typsnitten variera. Annars så finns det även stora lokala variationer även på andra håll, både i södra och östra Europa. T.ex. den nedan som är en av efterföljarna (och så korta var de inte från 60-talet och framåt) till dem du nämnde. 

Vad jag menar med typiska europeiska skyltar är när de är 52 cm långa och har ett blått fält på vänster sida, oftast med EU-stjärnor. Dessa egenskaper har ju helt klart svenska skyltar som sedan flera år är 52 cm långa och har ett typiskt blått fält med EU-stjärnor.

Om vi börjar med skyltar inom EU som uppfyller dessa saker så finns det däremot givetvis stor variation på dessa. I Storbritannien är skyltarna blanka och i plast med en vit i fram och gul i bak. I Österrike har de en lite speciell design som egentligen saknar en riktig bård utan istället har ett par röda streck upptill och nedtill och har en vapensköld. Just vapensköldar finns i flera centraleuropeiska länder som t ex Slovakien och Slovenien.

Sedan har vi ett antal icke EU-länder som håller sig till att ha en EU-influerad stil. De har det blå fältet men EU-stjärnor saknas. Norge har valt att ha en flagga istället för stjärnorna och Serbien som du visar på bild saknar stjärnorna och har inget alls på den platsen. Ändå har både Norge och Serbien ett utseende som klart ser europeiska ut. Serbien har en vapensköld och deras skyltar känns centraleuropeiska. Men så ligger ju faktiskt Serbien egentligen delvis också i Centraleuropa så det är nog inte så konstigt att de tar lite sådana intryck. Går Serbien med i EU kommer troligen deras skyltar se likadana ut men kompletterade med EU-stjärnor.

Skylten på bilden är förresten från Kraljevo eftersom det står KV. I serbiska språket kan man välja mellan att skriva på kyrilliska och med latinska bokstäver. De mindre bokstäverna är också KV fast på kyrilliska. Här har de varit smarta och låtit de latinska bokstäverna dominera för att underlätta läsbarheten internationellt, men även lagt in lite sekundärt det kyrilliska för att ändå göra det smidigt för de som har lättare att läsa kyrilliska.

Serbien tillhör faktiskt en av mina favoriter. Tycker att de har riktigt snygga skyltar