Tidaholm

[Hans Fredriksson]

Tidaholm förknippar man med Tidaholms Bruk och dess bussar och lastbilar.
Bruket var ingalunda först med att tillverka automobiler.
Stallängens Gjuteri i Tidaholm kom redan år 1900 med en lastbil och en buss 1901.
Enligt uppgift var bilarna, som drevs med ånga mindre lyckade.

[S Svensson]

Tidaholm kan även förknippas med personbilstillverkning. Troligen nedlagd är Lear´s tillverkning av delar till instrumentbrädor.

[Hans Fredriksson]

Tidaholm kan även förknippas med personbilstillverkning. Troligen nedlagd är Lear´s tillverkning av delar till instrumentbrädor.

IAC heter numera bolaget. I Tidaholm gjordes sista brädan 2 oktober 2009.

[Mats Karlsson]

När Tidaholms Bruk hade lagt ned och avslutat sin fordonstiullverkning 1934 såldes lokalerna till Bofors år 1935. Bofors fick förbinda sig att inte starta något slag av fordonstillverkning där, men det var inga problem. Bofors ville nämligen komma åt lokaler för tillverkning och montering av pjäslavetter. Året därpå köpte Bofors också Nohab i Trollhättan för att få ytterligare tillgång till verkstadslokaler. Det var upptrappningen inför andra världskriget som låg bakom Bofors' expansion. Med tiden byggde Bofors nya lokaler i Tidaholm och fanns kvar i dessa till slutet av 1980-talet vill jag minnas. Då såldes Tidaholmsverkstaden. Plasttillverkning var en spinn-off-effekt inom Bofors sprängämnestillverkning. När behovet av plast ökade på den civila markanden etablerade Bofors även en plastfabrik i Tidaholm, kallad Bofors Plast. Från 1984 startade en serie ägarbyten, varför fabriken fram till idag har burit namnen Nobel Plast, Statoil Europarts, Borealis, Lear och IAC. Det är framför allt fordonsindustrin som har haft behov av plastdetaljer och därmed gett underlag för fabriken, men nu är det tydligen slut och godnatt.

Bofors höll faktiskt på att bli en konkurrent till Tidaholms Bruk redan 1930. Planerna var att ta över lastbilstillverkningen från Volvo. Volvo hade ju ekonomiska problem de första åren. Personbilstillverkningen var inte alls lönsam, men däremot den blygsamma lastbilstillverkningen. Volvo lade då pannan i djupa veck över hur man skulle tackla problemen. Ett scenario var att lägga ned personbilstillverkningen och sälja den lönsamma lastbilstillverkningen till Bofors som på den tiden tillverkade ramar och smidesdetaljer åt Volvo. Nu blev det inte så. Volvo beslöt i stället att satsa sig ur krisen och lyckades. Sedan dess har man genomgått fler kriser, satsat och gått vidare. Allmänt känt är ju att busstillverkningen var på håret att upphöra i början av 1960-talet, men tack vare draghjälp från Försvaret (=utvecklandet av en ny liggande 9.6-liters turbodiesel till Hägglunds Pbv) kunde B58-chassiet utvecklas, vilket ingav hopp några år. Snart kom en ny kris för bussarna (ca 1970), men satsningen på ett Volvo Bussar, utbrutet ur lastvagnarna, räddade busstillverkningen. När sedan en expert på dimensionering och svetsning av ramar knöts till företaget kom busstillverkningen riktigt bra på fötter. Resultatet blev chassierna B10M och B10R som banade vägen för den riktigt stora framgången för Volvo Bussar.

[Hans Fredriksson]

Tack för att jag fick del av historien.

Tillägger att det finns en rest kvar inne på brukområdet. Och det är det numera tyskägda Dometic som tillverkar fönster till husbilar och husvagnar.



Passar även på att visa Tidaholms Bruks första bil, TOR 1.



Många leveransbilder av Tidaholms Bruks 1000-talet tillverkade fordon fotograferades här med Elverket i bakgrunden.

[Staffan Sävenfjord]

I sammanhanget kan det vara lämpligt att rekommendera Tidaholms museum. Säg till i receptionen att du vill se fordonsmuseet också så öppnar de säkert detta för dig.

Jag var där i augusti och skrev lite om det i min blogg http://savenfjord.blogspot.com/2009/08/trevligt-i-tidaholm.html