Vägskyltning längs med motorvägar

[Niklas Bygdestam]

Dagens vägskyltning längs med Europas motorvägar följer ofta numera en viss princip. Förvarnande skyltar 2 eller 3 gånger och sedan framme vid avfarten. En annan sak som blivit standard i de flesta länder är avfartsnumren. I Sverige följer man helt klart den standarden. Det svenska motorvägsnätet har blivit en del i det gemensamma europeiska systemet, och detta tycks man vara medvetna om. Och därför följs också standarden med bland annat avfartsnumren.

Men vissa skillnader i stilen finns helt klart. De olika länderna tolkar detta på lite olika sätt och har var sin lösning på denna standard.

Min åsikt är att de svenska skyltarna känns lite "grötiga" All information finns, vart avfarten leder, vilket avfartsnummer den har osv. Man har idag till och med försett dessa med den kontinentala symbolen för avfartsnummer, vilket t ex saknas i Danmark. Men något känns "grötigt" och lite otydligt tycker i alla fall jag.

Här kommer ett av mina favoritexempel: Det är Serbien. Man har där nyligen sett över sin skyltstandard och moderniserat den. Där känns skyltarna tydliga.



Första skylten finns redan 1500 meter före. Detta är avfart nummer 19 på väg E75. Avfarten heter Stara Pazova. Denna upplyser alltså både namn och nummer samtidigt och det är stort och tydligt. Denna motsvarar alltså även den skylt som i Sverige har namnen som t ex Trafikplats Brunnby eller Jordfallsmotet, men är enligt min mening mycket tydligare. Namnen på avfarterna är också mer talande där. De är mer kopplade till platserna vägen leder till. I Sverige är dessa namn väldigt kryptiska då de är döpta efter okända saker i dess närhet.

Serbiska skyltar har dubbel text, både med vanliga latinska bokstäver som vi är vana vid och med kyrilliska bokstäver. Detta beror på att serbiska skrivs ungefär lika mycket med båda alfabeten.



1000 meter före avfarten kommer den här skylten. Man kommer till Stara Pazova om man svänger av vilket framgår tydligt. Kör man rakt fram fortsätter man på E75 och man åker mot Novi Sad. Detta framgår tydligt på skylten.

Skylten är tydligare i verkligheten än den ser ut på min dåliga bild.



500 meter före kommer då den här skylten. Som synes en tredje variant. Detta visar tydligt att man närmat sig ännu mer och skylten talar sitt tydliga språk att man bör tänka på att planera att svänga av nu om man vill åka av här. Kan rekommenderas t ex att börja lägga ut blinkers.



300 meter före kommer den här skylten. De tre strecken säger att det är 300 m kvar. Bakom kan ni se att det kommer en likadan. Men den har två streck istället. När man kommit dit är det 200 meter kvar. Sedan finns en likadan skylt till med ett streck och då är det bara 100 meter kvar.

På Balkan är Serbien ensamma om dessa streckade skyltar. De finns i Tyskland, Storbritannien, Spanien och en del länder ytterligare. Men inte i Sverige, Kroatien, Danmark eller Frankrike. Men dessa är mycket praktiska. De hade nog varit bra även i Sverige. Man kan planera hur man ska köra av tack vare dessa.



Nu har vi kommit till själva avfarten. Här sitter en skylt som visar att man ska av om man ska till Stara Pazova. Den bekräftar egentligen att just här är själva avfarten mot Stara Pazova. Och den som fortsätter rakt fram fortsätter på E75 mot Novi Sad. Just här sitter de på en portal, men de sitter ofta på marken istället på vanligt sätt också.



Här är själva avfarten. På den blå skylten som samtidigt fungerar som en avfartsskärm sitter avfartssymbolen med avfartnumret. Det står 19 på den skylten även om det inte syns på bilden.

Detta är alltså moderna serbiska skyltar. I mitt tycka väldigt bra och tydliga. De är inspirerade av tyska skyltar, men lite modernare. Men långt ifrån alla har hämtat intrycken från Tyskland. I Österrike har man ett snitt på skyltningen som mer liknar det i Sverige än både tyska och serbiska skyltar. Där är det mer svenskt tänkande. Och Schweiz har ännu mer "svenskt" tänkande på sitt skyltsystem. Medan t ex Danmark eller Ungern visserligen har avfartsnummer, men de använder inte den kontinentala symbolen för detta som vi har i både Sverige och i Serbien, liksom i Schweiz och Österrike.

Om man kommer till Italien saknas avfartsnumren. Något som i alla fall jag störs lite av faktiskt. För om jag kört ända från Uppsala där jag bor så har jag brukat följa avfartsnumren hela vägen neråt. Sedan byts nummerserierna ut, ibland för att det kommer en gräns till ett annat land, men ofta även inom samma land, eftersom det vid någon större trafikplats kan byta nummerserie. Men hur som helst följer jag numren. Men kommer jag till Italien tar det plötsligt slut. Man har inte nummer där, med undantag från några lokala ringleder runt större städer som Rom eller Milano, men inte annars. De reagerar jag på och störs lite av faktiskt. Italienarna har inte följt med utvecklingen och har inte anpassat sitt skyltsystem efter kontinental standard som vi andra gjort.

Undrar om någon orkade läsa detta

[David M]

Något jag kan ge österrikarna plus för är att avfartsnumren skyltar kilometeravståndet från en viss nollpunkt (avfart 1 följt av avfart 8 längs A14 i Vorarlberg exv). Det gör nu kanske inte så mycket om man ska åka korta sträckor, men ska jag åka långt (säg Tysklands längsta motorväg, den 966 km långa A7 Flensburg-Füssen med avfartsnummer 1-139) blir det lätt förvirrande om man ska mellan avfarterna 30 och 108 (Hamburg-Rothenburg o.d. Tauber) exv. Ska man så långt vill åtminstone jag gärna ha en nollpunkt att utgå från. I övrigt är österrikisk skyltning ofta påfallande grötig, riktigt illa kan det vara exv. i Wien när de ska skylta till en mängd fjärrdestinationer, landsbeteckningar och stadsdelar samtidigt.


De italienska autostradorna har alltid förvaltats av flera olika bolag med flera olika ägare per bolag (regioner, städer, staten osv), möjligen är det därför det varit svårt att enas om någon sammanhängande nummerskyltning.

[Niklas Bygdestam]

Något jag kan ge österrikarna plus för är att avfartsnumren skyltar kilometeravståndet från en viss nollpunkt (avfart 1 följt av avfart 8 längs A14 i Vorarlberg exv). Det gör nu kanske inte så mycket om man ska åka korta sträckor, men ska jag åka långt (säg Tysklands längsta motorväg, den 966 km långa A7 Flensburg-Füssen med avfartsnummer 1-139) blir det lätt förvirrande om man ska mellan avfarterna 30 och 108 (Hamburg-Rothenburg o.d. Tauber) exv. Ska man så långt vill åtminstone jag gärna ha en nollpunkt att utgå från. I övrigt är österrikisk skyltning ofta påfallande grötig, riktigt illa kan det vara exv. i Wien när de ska skylta till en mängd fjärrdestinationer, landsbeteckningar och stadsdelar samtidigt.


De italienska autostradorna har alltid förvaltats av flera olika bolag med flera olika ägare per bolag (regioner, städer, staten osv), möjligen är det därför det varit svårt att enas om någon sammanhängande nummerskyltning.

Kilometerbaserat nummersystem för avfartsnummer har man i Österrike, Ungern, Slovakien och Tjeckien. Helt klart har dessa 4 länder tittat på varandra när de bestämde sig för detta. Fördelen med detta är att man får ett begrepp om avståndet mellan avfarterna. Man behöver bara räkna med siffrorna så har man avståndet mellan de avfarter man åker mellan och detta är ju bra.

I de flesta länder har man som i Sverige, dvs bara ett nummerbaserat system. Tyskland har så, liksom Serbien som jag visade på bilderna. Det nummerbaserade systemet vi har i Sverige är det dominerande i Europa. Man vet då att man kanske ska köra förbi t ex 7 avfarter, men man saknar begrepp om avstånd då. Vägar som E4 och E6 i Sverige har precis som de längsta motorvägarna i Tyskland avfartsnummer som kommer upp till höga siffror. Men man saknar begrepp om hur långt det är mellan flera av dessa. Genom både Stockholm och Göteborg sitter det tätt med avfarter, man passerar lätt 10 avfarter på en kort sträcka, men man istället ute på landet kan köra lång sträcka för att passera bara en enda avfart.

Jag hade en gång tiden kontakt med folk inom Vägverket (nuvarande Trafikverket) om just avfartsnummer när detta började införas i Sverige. De berättade att det var främst Tyskland som stod som förebild när man väl kom igång på riktigt med att skylta upp. De hade tydligen tittat på principen med kilometerbaserat system men de hade sagt nej till detta. De ansåg att detta skulle bli för krångligt. De efterlyste ett enkelt system och ansåg då att tyskarna hade löst detta på ett bra sätt, därför tog man efter det tyska i Sverige. Det var vad de berättade för mig då detta var aktuellt.

Angående Italien så stämmer det att deras motorvägar har många ägare. Betalmotorvägarna tillhör olika privata bolag, och det är alltså inte ett enda utan det är några stycken. Det är till dessa företag man betalar när man kör ut på dem. Men en del motorvägar i Italien är faktiskt också statligt ägda. Dessa är gratis att köra på. Det finns ett par sätt att se skillnad på en privatägd motorväg och statligt ägd motorväg. De privatägda har separata motorvägsnummer vid sidan om bland annat E-numren, dvs A1, A7 osv. De statligt ägda motorvägarna har inga separata motorvägsnummer. De har bara "riksvägsnummer" och E-nummer om de nu är Europavägar, vilket inte alltid är säkert. De privatägda motorvägarna har gröna motorvägsskyltar, medan de statligt ägda motorvägarna har blå motorvägsskyltar. Ändå är båda varianterna just klassade som motorvägar och då givetvis skyltade som motorvägar också. De privatägda motorvägarna är oftast i gott skick. De statligt ägda motorvägarna i Italien är däremot dessemellan i bedrövligt skick. Ofta dålig vägbeläggning och underhållet tycks dessemellan vara en blandning av minimalt och obefintligt. Men den italienska staten har ju också ekonomiska bekymmer, vilket ju är välkänt.

Men skulle detta vara ett hinder att få ihop ett system av avfartsnummer som täcker landet likt Sverige eller Tyskland då? Ja själva tycker de förmodligen det. De anser säkert att de olika privata bolagen samt staten tillsammans inte kan gå ihop och sätta samman ett nationellt system med avfartsnummer oavsett om motorvägarna tillhör fler bolag, eller om ett avsnitt på berörd sträcka även är statligt. Men jag anser att det borde vara möjligt. Motorvägarna ligger där de ligger. Alltså kan man längs en sträcka sätta ut ett nummersystem, oavsett vem som än äger den. Dock ser jag ett annat problem, vem betalar detta? Det är alltså lätt att sätta ut ett system på en karta över Italiens motorvägar. Det skulle till och med jag klara av om någon ger mig uppdraget, men sedan kommer den tunga delen. Skyltarna måste sättas upp. Vem betalar dessa? Troligen vägrar de privata privata bolagen "tvångsbetala" en skyltning de troligen inte är intresserade av. Det skulle nämligen kosta dessa bolag miljonbelopp att montera upp denna skyltning, som de inte ens är intresserade av. Då skulle det vara att staten betalar uppsättning av skyltar både på de statliga och privatägda motorvägarna. Detta skulle nog de privata bolagen gå med på. Men då är frågan om staten är intresserad av att lägga ut flera miljoner på skyltning av privatägda motorvägar? Troligen saknas intresse. Skulle den saken tas upp anses det nog finnas andra saker att lägga ut statliga pengar på än just detta.

Så troligen lär det nog dröja några år till innan det blir avfartsnummer på motorvägarna i Italien.

[Anders Noren]

Min åsikt är att de svenska skyltarna känns lite "grötiga" All information finns, vart avfarten leder, vilket avfartsnummer den har osv. Man har idag till och med försett dessa med den kontinentala symbolen för avfartsnummer, vilket t ex saknas i Danmark. Men något känns "grötigt" och lite otydligt tycker i alla fall jag.

Här kommer ett av mina favoritexempel: Det är Serbien. Man har där nyligen sett över sin skyltstandard och moderniserat den. Där känns skyltarna tydliga.



Första skylten finns redan 1500 meter före. Detta är avfart nummer 19 på väg E75. Avfarten heter Stara Pazova. Denna upplyser alltså både namn och nummer samtidigt och det är stort och tydligt. Denna motsvarar alltså även den skylt som i Sverige har namnen som t ex Trafikplats Brunnby eller Jordfallsmotet, men är enligt min mening mycket tydligare. Namnen på avfarterna är också mer talande där. De är mer kopplade till platserna vägen leder till. I Sverige är dessa namn väldigt kryptiska då de är döpta efter okända saker i dess närhet.

Hur funkar serbiska skyltar som vägvisning om man bara skyltar närmaste målpunkt? Vitsen med mer information på vägskyltarna är ju att visa att bortom just denna korsning finns faktiskt annat än bara närmsta byn.

Vad beträffar trafikplatsernas namn i Sverige så består de ju i normalfallet av namnet på orten eller stadsdelen. Personligen tycker jag att trafikplatsnamn av typen Sandviken Ö och Sandviken V är jättetråkiga i jämförelse med Scherpbacken och Orrberget som de ursprungligen hette. Däremot så har jag ett exempel på ett trafikplatsnamn som vi båda bör kunna enas om är fel: trafikplats Travbanan. Den ligger förvisso vid travbanan i Gävle men om det är till travbanan du ska så är det helt fel ställe att svänga av.

[Niklas Bygdestam]

Hur funkar serbiska skyltar som vägvisning om man bara skyltar närmaste målpunkt? Vitsen med mer information på vägskyltarna är ju att visa att bortom just denna korsning finns faktiskt annat än bara närmsta byn.

Vad beträffar trafikplatsernas namn i Sverige så består de ju i normalfallet av namnet på orten eller stadsdelen. Personligen tycker jag att trafikplatsnamn av typen Sandviken Ö och Sandviken V är jättetråkiga i jämförelse med Scherpbacken och Orrberget som de ursprungligen hette. Däremot så har jag ett exempel på ett trafikplatsnamn som vi båda bör kunna enas om är fel: trafikplats Travbanan. Den ligger förvisso vid travbanan i Gävle men om det är till travbanan du ska så är det helt fel ställe att svänga av.

Inte bara närmaste målpunkt utan även en bit bort. Dock inte lika många målpunkter som man i vissa fall har på en del svenska skyltar. Men i Sverige tycker jag att man på vissa håll istället lägger in för många målpunkter. Det hade kunnat bantas ned något och istället kunnat räcka med vägnummer till de vägar som ansluter. De svenska skyltarna blir på detta sätt i mitt tycke grötiga.

En annan sak är också att servicefunktioner med mera ofta läggs in i samma skylt i Sverige. Detta gör skylten ännu rörigare och det blir ibland svårt att koncentrera sig på väsentlig information. Detta gör att det kan bli riktigt rörigt ibland och vissa skyltar ser ut som enorma plakat, helt i onödan. Den vanliga lösningen i många länder är annars att servicefunktioner som mackar och liknande läggs upp på separata skyltar. Lite av detta har på senare tid börjat införas i Sverige också. Detta rensar upp skyltarna när det väl införs, men det har tyvärr inte slagit igenom helt ännu. De grötiga och röriga skyltarna dominerar ännu tyvärr.

Angående namnen på en del svenska avfarter så kan de vara ovanligt intetsägande ibland. Dels saknas enhetlighet. Vissa heter t ex Trafikplats Brunnby medan andra heter t ex Jordfallsmotet. Ibland är namnen bra och har en tydlig lokal koppling som även folk som saknar kunskap om omgivningen ändå fattar. Medan andra namn är helt okända för den som inte vet något om trakten. För ibland är det något sockennamn eller döpt efter någon stuga eller något sånt i trakten. En intressant sak till. I Sverige är det inte ens säkert att namnskyltarna finns utsatta. Titta här i Uppsala. Här har man gått så hårt in på avfartsnumren att man inte ens har skyltar med namnen.

[Marcus L]

Serbiska skyltar har dubbel text, både med vanliga latinska bokstäver som vi är vana vid och med kyrilliska bokstäver. Detta beror på att serbiska skrivs ungefär lika mycket med båda alfabeten.

Inte bara därför, det är väl enligt skyltkonvensionen så att när det "lokala" alfabetet är icke-latinskt ska det dubbelskyltas med transliterat till latinska bokstäver (så är det väl även i Grekland, om jag inte minns helt fel, t.ex.)

[Niklas Bygdestam]

Inte bara därför, det är väl enligt skyltkonvensionen så att när det "lokala" alfabetet är icke-latinskt ska det dubbelskyltas med transliterat till latinska bokstäver (så är det väl även i Grekland, om jag inte minns helt fel, t.ex.)

Det stämmer. I Grekland är det också dubbel text på samma sätt och grekerna skriver aldrig själva med latinska bokstäver. Så hade serberna bara skrivit med kyrillisk text så hade helt klart skyltarna sett ut så här i alla fall.

Men det som är lite speciellt med just serberna och det serbiska språket är just detta att de rent vardagligt faktiskt skriver med två alfabet. Det finns en historisk bakgrund till detta. Men i det serbiska samhället så ser man i praktiken båda alfabeten lika mycket. I skolorna lär de sig också båda alfabeten parallellt.

Ofta är det vanor i olika familjer som stut vilket alfabet de använder om de skriver privat, t ex ett brev eller liknande. Äldre serber kan uppleva det som traditioner att skriva med kyrillisk text. Men många yngre serber känner sig mer internationella med att skriva med latinska bokstäver. Och det är ju som sagt var valfritt, så de tar det alfabet de tycker bäst om helt enkelt.



Bilden visar en serbisk regskylt. Regnumret på just den här bilen är som synes BG 1113-SA. Och regnumret går som synes helt i latinska alfabetet. Detta gör också regskylten internationellt gångbar. Inga problem att köra med den till t ex Sverige om man så vill. Men om man tittar vapenskölden som utgör en dekoration på serbiska skyltar så ser man att det står БГ också. Detta är BG på kyrilliska. BG står för att bilen hör hemma i Belgrad. Serbien har nämligen likt t ex Tyskland bilarna registrerade efter de orter de hör hemma i. BG står för Belgrad. Men för att "tillfredsställa" de som vill framhäva de kyrilliska traditionerna så står det med mindre text även det kyrilliska БГ. Om bilen körs utanför Serbien kan БГ mer ses som en "dekoration" som hör ihop med vapenskölden.

Regskylten kan förresten sägas ha ett väldigt centraleuropeiskt snitt som ursprungligen har österrikiska regskyltar som förebild. Även Schweiz kan nämnas i dessa sammanhang. Men just österrikiska regskyltar står som förebild för ett flertal länder som tidigare var Jugoslavien. Allra tydligast ser man detta på kroatiska regskyltar, men även serbiska och slovenska skyltar har ett snitt och en stil med sina vapensköldar som lånat dessa drag med ursprung från Österrike. Vapenskölden på de serbiska skyltarna är så att säga "lilla riksvapnet" i Serbien. Skulle vi ha detta i Sverige skulle vi ha en blå vapensköld med tre kronor. När skattekvittona avskaffades i Sverige skickade jag in ett förslag till Vägverket om en sådan variant för Sverige, men de nappade inte på mitt förslag

Hur som helst tycker jag att Serbien tillsammans med Slovenien har Europas absolut snyggaste regskyltar. De är helt enkelt väldigt eleganta och stilrena

[Anders Noren]

Det stämmer. I Grekland är det också dubbel text på samma sätt och grekerna skriver aldrig själva med latinska bokstäver. Så hade serberna bara skrivit med kyrillisk text så hade helt klart skyltarna sett ut så här i alla fall.

Men det som är lite speciellt med just serberna och det serbiska språket är just detta att de rent vardagligt faktiskt skriver med två alfabet. Det finns en historisk bakgrund till detta. Men i det serbiska samhället så ser man i praktiken båda alfabeten lika mycket. I skolorna lär de sig också båda alfabeten parallellt.

Ofta är det vanor i olika familjer som stut vilket alfabet de använder om de skriver privat, t ex ett brev eller liknande. Äldre serber kan uppleva det som traditioner att skriva med kyrillisk text. Men många yngre serber känner sig mer internationella med att skriva med latinska bokstäver. Och det är ju som sagt var valfritt, så de tar det alfabet de tycker bäst om helt enkelt.



Bilden visar en serbisk regskylt. Regnumret på just den här bilen är som synes BG 1113-SA. Och regnumret går som synes helt i latinska alfabetet. Detta gör också regskylten internationellt gångbar. Inga problem att köra med den till t ex Sverige om man så vill. Men om man tittar vapenskölden som utgör en dekoration på serbiska skyltar så ser man att det står БГ också. Detta är BG på kyrilliska. BG står för att bilen hör hemma i Belgrad. Serbien har nämligen likt t ex Tyskland bilarna registrerade efter de orter de hör hemma i. BG står för Belgrad. Men för att "tillfredsställa" de som vill framhäva de kyrilliska traditionerna så står det med mindre text även det kyrilliska БГ. Om bilen körs utanför Serbien kan БГ mer ses som en "dekoration" som hör ihop med vapenskölden.

Regskylten kan förresten sägas ha ett väldigt centraleuropeiskt snitt som ursprungligen har österrikiska regskyltar som förebild. Även Schweiz kan nämnas i dessa sammanhang. Men just österrikiska regskyltar står som förebild för ett flertal länder som tidigare var Jugoslavien. Allra tydligast ser man detta på kroatiska regskyltar, men även serbiska och slovenska skyltar har ett snitt och en stil med sina vapensköldar som lånat dessa drag med ursprung från Österrike. Vapenskölden på de serbiska skyltarna är så att säga "lilla riksvapnet" i Serbien. Skulle vi ha detta i Sverige skulle vi ha en blå vapensköld med tre kronor. När skattekvittona avskaffades i Sverige skickade jag in ett förslag till Vägverket om en sådan variant för Sverige, men de nappade inte på mitt förslag

Hur som helst tycker jag att Serbien tillsammans med Slovenien har Europas absolut snyggaste regskyltar. De är helt enkelt väldigt eleganta och stilrena

Visst är det väl så att de f.d. jugoslaviska delstaterna fortfarande använder de jugoslaviska skyltarna? Med ett undantag: Bosnien-Hercegovina har bytt till neutrala registreringsnummer (på ungefär samma form som i Sverige, dvs. något i stil med ABC 123) eftersom de gamla numren avslöjade vilken ort ägaren kom ifrån och därmed också i hög grad avslöjade vilken folkgrupp ägaren tillhör.

[Niklas Bygdestam]

Visst är det väl så att de f.d. jugoslaviska delstaterna fortfarande använder de jugoslaviska skyltarna? Med ett undantag: Bosnien-Hercegovina har bytt till neutrala registreringsnummer (på ungefär samma form som i Sverige, dvs. något i stil med ABC 123) eftersom de gamla numren avslöjade vilken ort ägaren kom ifrån och därmed också i hög grad avslöjade vilken folkgrupp ägaren tillhör.

Jugoslaviska skyltar såg ut som på länken:

http://farm5.static.flickr.com/4124/5017237488_45f8083fe3.jpg

På länken syns så att säga en äkta jugoslavisk med röd stjärna. Yngre versioner hade flagga istället. Under senare år som dessa levde kvar fanns det olika varianter av märken som t ex kroatisk vapensköld eller olika bosniska symboler. Men snittet kommer från den variant som man ser på länken. Skyltarna hade ett format som liknar det som de än idag har i Finland, dvs de var kortare än vad vi är vana vid.

Samtliga av dagens länder som tidigare varit Jugoslavien, dvs bland annat Slovenien eller Serbien har idag ersatt de gamla jugoslaviska skyltarna med egna varianter, och samtliga har idag skyltar av ett modernt snitt. Just Serbien, Slovenien och Kroatien har skyltar med vapensköldar som har ett tydligt österrikiskt snitt. De andra länderna har lite andra snitt på sina, men även de andra har skyltar med ett modernt europeiskt snitt med samma mått som t ex Sverige har, dvs EU-skyltar.

Bokstavskoderna däremot är mycket riktigt en kvarleva från Jugoslavien. Enstaka undantag finns, men annars brukar de bokstäver du ser på serbiska, slovenska och kroatiska skyltar betyda samma sak som de gjorde förr i Jugoslavien, som, BG för Belgrad, LJ för Ljubljana och ZG för Zagreb för att nämna några. Det är helt enkelt bekvämt att behålla de gamla betydelserna för städerna.

Ett undantag är mycket riktigt Bosnien och Hercegovina. Från början när landet blev självständigt följde man samma exempel som de andra, dvs behöll städernas koder. Men Bosnien och Hercegovina har städer som är så etniskt indelade. Så en stad bebos i huvudsak av bosnienserber och nästa stad av bosnienkroater osv. Så en bil från en stad som körde in i "fel" stad kunde utsättas för sabotage. Därför bytte man till ett nytt system där man likt Sverige bara har en enda nationell nummerserie för hela landet. På så vis kunde folk istället köra runt i landet anonymt utan att någon anar etnisk tillhörighet eller från vilket stad bilen hör hemma i.

[David M]

Jag kan förstå ifall Vägverket/TrV tittade på Tyskland som närmaste studieexempel för avfartsnumrering (Österrike, Tjeckien m.fl. är trots allt längre bort  och färre bilister kan antas köra till/från Sverige och dessa länder jmft Tyskland). Jag vidhåller ändå att ett kilometerbaserat vägnumreringssystem för långa motorvägar som även passerar genom flera tätbebyggda områden vore bättre. I Sveriges fall för att vi har två långa vägar där detta vore relevant, E4/E6 med städer som Göteborg, Jönköping och Stockholm där avfarterna kommer tätt. Det säger liksom inte så mycket att man kör förbi femton avfarter på lika många kilometer och sedan kör förbi femton avfarter på 200 km. På det viset fungerar avfartsnumreringen som en ganska dålig standardisering. I Tyskland kommer avfarterna i genomsnitt tätare mellan städerna, det är ett mer tätbefolkat och tätbebyggt land vi trots allt talar om.

 
En annan fördel med kilometernumrering är att man ganska snabbt kan lägga till ett extra avfartsnummer utan att det stör numreringen: Bygger man en avfart vid km-punkt 117 mellan de befintliga avfarterna på 112 och 121 behöver man inte skapa avfartsnummer "24a"/"24b" och liknande.

[Anders Noren]

Jag kan förstå ifall Vägverket/TrV tittade på Tyskland som närmaste studieexempel för avfartsnumrering (Österrike, Tjeckien m.fl. är trots allt längre bort  och färre bilister kan antas köra till/från Sverige och dessa länder jmft Tyskland). Jag vidhåller ändå att ett kilometerbaserat vägnumreringssystem för långa motorvägar som även passerar genom flera tätbebyggda områden vore bättre. I Sveriges fall för att vi har två långa vägar där detta vore relevant, E4/E6 med städer som Göteborg, Jönköping och Stockholm där avfarterna kommer tätt. Det säger liksom inte så mycket att man kör förbi femton avfarter på lika många kilometer och sedan kör förbi femton avfarter på 200 km. På det viset fungerar avfartsnumreringen som en ganska dålig standardisering. I Tyskland kommer avfarterna i genomsnitt tätare mellan städerna, det är ett mer tätbefolkat och tätbebyggt land vi trots allt talar om.

 
En annan fördel med kilometernumrering är att man ganska snabbt kan lägga till ett extra avfartsnummer utan att det stör numreringen: Bygger man en avfart vid km-punkt 117 mellan de befintliga avfarterna på 112 och 121 behöver man inte skapa avfartsnummer "24a"/"24b" och liknande.

Man borde ha gjort som när man programmerar klassisk Basic: bara använda tiotal till att börja med. 

[Marcus L]

Man borde ha gjort som när man programmerar klassisk Basic: bara använda tiotal till att börja med. 

Eller ha ett RENUM-kommando! :-)

[Niklas Bygdestam]

Jag kan förstå ifall Vägverket/TrV tittade på Tyskland som närmaste studieexempel för avfartsnumrering (Österrike, Tjeckien m.fl. är trots allt längre bort  och färre bilister kan antas köra till/från Sverige och dessa länder jmft Tyskland). Jag vidhåller ändå att ett kilometerbaserat vägnumreringssystem för långa motorvägar som även passerar genom flera tätbebyggda områden vore bättre. I Sveriges fall för att vi har två långa vägar där detta vore relevant, E4/E6 med städer som Göteborg, Jönköping och Stockholm där avfarterna kommer tätt. Det säger liksom inte så mycket att man kör förbi femton avfarter på lika många kilometer och sedan kör förbi femton avfarter på 200 km. På det viset fungerar avfartsnumreringen som en ganska dålig standardisering. I Tyskland kommer avfarterna i genomsnitt tätare mellan städerna, det är ett mer tätbefolkat och tätbebyggt land vi trots allt talar om.

 
En annan fördel med kilometernumrering är att man ganska snabbt kan lägga till ett extra avfartsnummer utan att det stör numreringen: Bygger man en avfart vid km-punkt 117 mellan de befintliga avfarterna på 112 och 121 behöver man inte skapa avfartsnummer "24a"/"24b" och liknande.

Jag förstår exakt hur du menar, och jag har exakt samma erfarenheter. Det kilometerbaserade systemet ger ju en tydlig uppfattning om avstånden. Det nummerbaserade som man har i Sverige, Tyskland, Serbien, Frankrike osv ger bara en uppfattning om antalet avfarter man passerar, men inte alls om avstånden. Essingeleden har tätt med avfarter som samtliga numreras i systemet medan delar genom t ex Södermanland eller Småland har glest med avfarter.

Det intressanta är dock att dåvarande Vägverket (numera Trafikverket) verkligen har haft det kilometerbaserade på tal och uttryckligen sagt nej till det. De har så att säga inte bara "missat" det eftersom det är närmare till Tyskland än till Österrike och därmed lättare att ha Tyskland som studieexempel. På den tiden då avfartsnummer skulle införas i Sverige sökte jag nämligen kontakt med ansvariga inom Vägverket om den saken och de berättar följande:

Redan i slutet på 1980-talet eller början på 1990-talet planerades faktiskt avfartsnummer i Sverige på främst E4 och E6. I dessa ursprungliga planer var faktiskt just ett kilometerbaserat system planerat. På den tiden fanns inte Öresundsbron och man var inte 100% säkra på att den alls skulle byggas. Så de skulle ha utgått ifrån någon mätpunkt vid hamnen och färjeläget i Helsingborg. Jag tror att de till och med skulle ha mätt från färjeklaffarna från där färjan la till. De hade tydligen kommit så långt i detta att de skulle ha varit på gång att tillverka skyltar för detta. Hur dessa skyltar hade sett ut har jag ingen aning om. Men en sak är säker, de hade inte sett ut som de gör idag, då den standarden ännu inte existerade då. Enligt de jag pratat med verkar det som om dessa hade skulle ha sett ut som de skyltar där det står t ex Trafikplats Brunnby osv men med en siffra istället för namn. Men det skulle vara intressant att få se hur detta var tänkt att se ut.

Men detta system dömdes av någon anledning snabbt ut. De tyckte att detta var alldeles för krångligt, så de la ner detta projekt. En misstanke från min sida är att motorvägarna inte alls var utbyggda på den tiden. Det var mest kortare snuttar som bands ihop med landsvägar på den tiden. Både E4 och E6 bestod på den tiden av avsnitt med motorvägar som avlöstes av gamla landsvägar för att åter bli någon mil motorväg osv. De avsnitt som saknade motorväg var planerade att byggas ut till det, men på vissa ställen var det inte 100% säkert exakt hur den skulle dras, bara att den skulle dras. Detta kan ha bidragit till att Vägverket ansåg att detta var krångligt. För vid de dåvarande utbyggnaderna av Sveriges motorvägar till ett motorvägsnät så kunde avstånden förändras med några kilometer. Kanske var det detta som avskräckte?

Hur som helst sa Vägverket nej till detta och aldrig ville ha kilometerbaserade nummersystem längs med svenska motorvägar. Så då kom de på en annan variant istället. Man kom på att sätta ut namnskyltarna där det står t ex Trafikplats Brunnby eller Jordfallsmotet osv. Dessa blev ju oberoende av avstånden. Det intressanta är att Vägverket på den tiden ansåg att detta var den slutgiltiga lösningen och att detta räckte. Dessa namn ansågs tydligen som lika bra som ett nummer, tyckte de.

Frågan är bara hur många trafikanter det är som verkligen lägger dessa namn på minnet när de kör. Min erfarenhet är att det mest är lokalbefolkning som håller reda på dessa namn, men inte folk som kommer utifrån. En annan sak är att det intressanta är att man i olika regioner inte kunnat komma överens om det ska heta trafikplats eller mot. Det finns ingen enhetlighet och frågan tycks ibland även vara lite kulturell. Språkrådet lär viss anse att det ska heta mot medan en del på Vägverket tydligen föredrog ordet trafikplats.

Nästa steg kom faktiskt genom ett lokalt "experiment" som skedde 1994 i Halland. Ett motorvägsavsnitt i södra Halland på E4 öppnades då. Någon kom på att på prov förse motorvägen med skyltar av dansk modell. Denna skyltstandard var då rätt ny i Danmark. I detta ingick avfartsnummer. Här finns en intressant sak. Numren sattes en aning "på känn". Därför har man än idag ingen avfart nummer 1 nere i södra Skåne, eftersom det system som skapades 1994 inte stämde med hur det skulle bli i verkligheten.

Jag minns att jag tog kontakt med folk på Vägverket om denna sak under senare delen av 1990-talet. De menade på att namnskyltarna på avfarterna skulle räcka och täckte behovet, men erkände samtidigt om man nämnde detta att det fanns danska skyltar på prov med avfartsnummer. Men på dem lät det mer som att de danska skyltarna på sikt skulle bort och att numren även på det berörda avsnittet skulle ersättas med namnskyltar.

Men tydligen fick man erfarenheter av avfartsnumren och insåg att folk lärde sig dessa bättre än namnen. Det var nu man tittade på Tyskland fick jag veta. För det var inte längre Danmark man gjorde studier i utan Tyskland fick jag veta. Och där har man ju det nummerbaserade systemet. Man behöll sedan nummerserien från de danska provskyltarna i Halland och fortsatte nummerserien uppåt och nedåt. Sedan har denna serie blivit utgångspunkten även på E4 och övriga motorvägar i Sverige.

En intressant sak är också utformningen av skyltarna med avfartsnummer. I Sverige har man kontinental utformning av dessa, det har däremot inte danskarna, utan de har sin egen. När det provade danska skyltar i Halland hade dessa i början den danska utformningen av avfartsnummer, dvs en sexkantig symbol med ett nummer. Men man gick ifrån denna i Sverige och övergick till den kontinentala symbolen istället. Detta har däremot danskarna fortfarande inte gjort och frågan är om de kommer att göra det.

Men den här historien kanske förklarar varför man i Sverige inte ville ha ett kilometerbaserat system. Att nu i efterhand numrera om till kilometerbaserat än nog inte att tänka på varken i Sverige eller i Tyskland.

Undrar om någon orkade läsa

[Niklas Bygdestam]

Här kommer skyltningen på motorvägar i Sverige. Detta för att kunna jämföra med Serbien som jag redan visat.

Det är naturligtvis en smaksak, men för min del tycker jag att skyltarna i Serbien är bättre än de svenska. De svenska känns för mig grötiga medan de serbiska känns renare. Men här kommer skyltarna med lite förklaringar:



Första skylten finns 1000 meter före. Detta är avfart nummer 184 på väg E4. Själva uppbyggnaden av skylten påminner mycket om skyltningen i Schweiz. Troligen har Sverige och Schweiz tittat på varandra, men vem som härmat vem är svårt att säga. Troligen har de båda tittat lite på varandra vilket gjort att det blivit så här. Även i Schweiz har man en grön topp för vägvisning rakt fram och en blå del som visar vart avfarten leder. Symbolen för avfartsnummer är densamma som på serbiska skyltar och går efter kontinental standard. Sättet att ha den på skylten är däremot detsamma som man har i Schweiz, Österrike, Frankrike och Tjeckien. Men schweizarna liksom även Serbien eller Tyskland skriver dock texten i gemener. I Sverige skrivs det dessvärre i versaler, vilket det även görs i Frankrike och Tjecken. Det har dock konstaterats att det är bättre och tydligare läsbarhet om text skrivs i gemener. Så det är faktiskt inte helt lyckat i Sverige och Frankrike.

Symboler för servicefunktioner är "insmetat" i skylten. Det vanliga i andra länder är annars att ha separata skyltar för servicefunktionerna. Detta tycker i alla fall jag blir tydligare. Just att de ligger instoppade så här direkt i skylten ökar grötigheten en del. Man hinner dessutom inte alltid uppfatta all information på svenska skyltar då man ibland lägger in för mycket på samma skylt. Detta lyckas flera andra bättre med.



Nästa skylt som kommer är denna. Den sitter ca 750 meter före avfarten. Här är namnet på själva avfarten Den är faktiskt förvånansvärt intetsägande. I vissa delar av landet heter det "mot" och då står det bara t ex Jordfallsmotet på en sådan skylt, ordet trafikplats saknas då. Och här runt Uppsala har vi flera avfarter som saknar denna skylt helt. Den anses troligen så oviktig att man inte ens sätter upp den. Snittet på denna måste jag säga är förvånansvärt intetsägande. Många tänker inte ens på att den existerar. En namnskylt på avfarten borde finnas med i den primära skyltningen och inte sitta som något extra på detta sätt. Trafikanter från andra länder fattar inte ens vad denna betyder. Det kan för dem vara något ortsnamn eller liknande. Så denna underkänner jag faktiskt. Troligen är det en del ansvariga för motorvägsskyltning som också underkänner denna då man inte ens sätter upp den på vissa avfarter.



500 meter före avfarten kommer den här skylten. Den är bara en upprepning av den första vid 1000 meter.



Nu är vi ca 300 meter före avfarten eller möjligen runt 200 meter före. Tittar man på exemplet från Serbien som jag visar i början av den här tråden så ser man att i Serbien har de förvarnande skyltar med tre streck för 300 meter före, två streck för 200 meter före och ett streck för för 100 meter före. Inte bara Serbien har det systemet utan även bland annat Tyskland, Storbritannien och Spanien. Detta saknas dock som synes i Sverige liksom bland annat Frankrike. Har man vant sig vid skyltarna med dessa streck så saknar man verkligen dessa. De underlättar att planera för att köra av på avfarten. Hade bilden varit tagen i t ex Serbien hade man på bilden sett dessa skyltar. De är en bra funktion som saknas i Sverige liksom i flera andra länder.



Framme vid själva avfarten. Även denna kan ha samma grötighet som tidigare skyltar. Även här har man smetat in servicefunktionerna. Dessa skyltar kan bli gigantiska ibland. Ett par positiva saker dock. Avfartsnumret sitter även på denna vilket är bra. Och den snedskurna formen som är ovanlig i Europa är riktigt bra. Den förtydligar lite att man ska åka av.



Här är själva avfarten. Den blå avfartsskärmen följer internationell standard. Det är många länder som håller just denna standard. Det som kan skilja är färgen och att de kan ha lite olika format. Tyskland har denna standard, de tyska är dock röd-vita och betydligt mindre. Bakom dessa brukar de ha en anvisningsskylt som är formad som en pil. Det gör att många tror att denna avfartsskärm saknas i Tyskland och att de bara har en pil istället, men det är fel. Avfartsskärmen har samma funktion i Tyskland, pilen är bara en anvisning som kompletterar.

Men flera länder som  t ex Serbien eller Frankrike har inte just den här skylten. Man har en snibbformad "plastkon" istället som avfartsskärm. Sedan finns det länder som både har den här skylten och plastsnibben. För att se snibben jag nämner, så se skyltningen i Serbien i första inlägget.

Jag tror att den snibben hade kunnat vara bra även i Sverige. Den utgör nämligen lite av ett kollisionsskydd också. En sak till saknar jag här. Man hade gott och väl kunnat satt upp avfartsnumret någonstans på avfartsskärmen likt det man gjort i Serbien.



Till sist en skylt från en annan avfart. På sina håll har man gått över till separata skyltar för servicefunktionerna likt man har i de andra länderna. Detta tycker jag alltså är mycket bättre och tydligare. det tar bort rörigheten och grötigheten. Man separerar olika information på ett annat sätt. Detta finns alltså på sina håll i Sverige och har mest kommit de sista åren. Men ännu har det inte slagit igenom helt, utan de flesta brukar "smetas in" i de vanliga skyltarna istället tyvärr.

Orkade någon läsa? Om intresse fortfarande finns har jag ett tredje land att jämföra med