Värmlandstrafik vill stoppa meranvändning av bussar

[homer]

Intressant är det hur huvudmännen verkar vilja försöka förstärka sin centralmakt nu efter att den nya kollektivtrafiklagen kom till.

Kanske det som är meningen, man är kanske rädd att Entreprenören startar en egen linje med egen taxa och använder Värmlands Trafiks lackade bussar?

[Nico]

Tja, själv verkar jag vara ganska ensam om att inte finna Värmlandstrafiks krav (på inte få använda speciallackade/märkta fordon i andra verksamheter än den kontrakterade) som speciellt märkligt. Samma sak har i många år gällt inom taxi, bud och på vissa håll inom lastbilsnäringen. Som droskägare på Taxi Stockholm så fanns det en mängd saker som man inte fick göra med ett fordon märkt för beställningscentralen. Även inom busstrafiken bör det finnas exempel på det... undrar bl.a. hur det är skrivet med en del av de strajpade bussar som rullar på färjeanslutningarna? Accepterar t.ex. Birka att dessa vagnar går på fylleresor med "fotbollsentusiaster" eller så?

I grund kan man väl annars nästan se detta som ett slags variant på franchise? Där har man har som enskild näringsidkare (privat företag) i grund bundit upp sig till att följa en affärsmodell där det ingår någon form av koncept där man delar ett gemensamt varumärke, värderingar etc. men även då gemensamma tariffer, betal- och kreditsystem mm. I de flesta fall gör man det mot en viss ersättning till varumärkesägaren (huvudmannen) mot att man får behålla övriga intäkter alternativt de system som busstrafiken har idag. Här har man istället åtagit sig att ersättning fungera som en kontrakterad som underleverantör för ett uppdrag där det ingår att företräda ett specifikt varumärke (SL, Västtrafik, Värmlandstrafik m.fl.). För att sedan skydda varumärkets status så finns där vissa krav, regler och normer för som Lars-Håkan_E skrev tidigare så kanske inte huvudmannen/beställaren vill förknippas med somligt som inte rör deras verksamhet/beställning.

Rent praktiskt skulle jag därfär även alltså se den typen av upphandlingar som vi har i dag som en variant på just franschise, detta då man agerar under gemensamma varumärken, betalssystem osv. Personligen gissar jag nästan på att detta krav som Värmlandstrafik vill ställa kan komma att bli vanligare. Att man tidigare 'glömt detta' handlar nog mera om att de som beställt trafik helt enkelt inte tänkt på det här. Detta då de flesta beställare av kollektivtrafik sannolikt har sin bakgrund i olika förvaltningar som kommuner, landsting osv. och helt enkelt inte behövt tänka i dessa mera affärsmässiga banor som däremot påverkat det privata aktörerna under lång tid. 

[Omnilasse]

Det ska även bli intressant att se hur Värmlandstrafik tänkt få igenom sitt krav på att operatörerna inte får meranvända sina egna fordon till trafik i egen regi. Intressant är det hur huvudmännen verkar vilja försöka förstärka sin centralmakt nu efter att den nya kollektivtrafiklagen kom till.

Lär nog inte vara något problem. Det är ju bara för Värmlandstrafik att kräva. Svårare kan det ju kanske vara att sen i realiteten kontrollera efterlevandet. Visst, någon kan alltid överklaga upphandlingen, men det lär - i detta avseende - vara tämligen meningslöst. Att använda avtalsrättens §36 är knappast tillämpligt och ett överklagande av LOU/LUF kräver ju att någon part lider skada av kravet för att upphandlingen ska göras om. Inte heller det kan jag se skulle vara tillämpligt här. Vi kan nog alltså utgå från att saken inte kommer att prövas av någon.

Sedan kan man ju tycka vad man vill om det, särskilt som att det ju innebär ett slöseri med skattepengar. Samtidigt som vi ju haft debatten uppe med "Djurgårdsbussen" här tidigare (då Ersa var lite kritiskt vill jag minnas). Meranvändning kräver ju ändå att inte fordonen kan sammanblandas med den linjetrafik som huvudmannen bedriver. Särskilt om det rör linjetrafik (den marknaden lär ju dock vara rätt begränsad i Värmland - särskilt utanför peaketid). Jag tycker alltså att det kan vara okej mer meranvändning- kan vara ett sätt att något få ner kostnaderna på anbudet. Men det är ju viktigt att detta sköts, så att det dels inte innebär ihopblandning med annan trafik, dels att det inte påverkar normal trafik. Det senare kan ju bli fallet just om man kör ett lite mer berusat lag och bussen får ställas in nästa dag pågrund av skadegörelse eller dylikt.

[Ersa]

Nej, nu sviktar nog minnet lite. Jag har bara varit positiv till meranvändning av dubbeldäckarna. Det var uppställningen vid Tekniska som jag beklagade. Det är även därför jag beklagar den blå färgen på vissa SL-bussar, då den förhindrar regelbunden meranvändning på vanliga linjer.

Under det decennium jag kört buss i bl.a Jämtlands, Västerbottens, Uppsala och Stockholms län har det där alltid varit helt naturligt att operatörerna kunnat köra kommunal skoltrafik, Ybuss/Swebus-förstärkning samt beställningstrafik med bussar som har huvudmannens färger/logga.

[Jo]

Fast i detta fallet var det ju frågan om ett totalt förbud av meranvändning och inte bara att värmlandstrafiks logga inte fick synas. Det bästa argumentet som framförts är väl just att man riskerar sammanblandning.

Finns det något annan huvudman som har liknande krav som Värmlandstrafik nu funderar att införa. Det har skrivits att Länstrafiken Kristianstad förut hade det för Skåneexpressen men jag vet inte ifall det är bekräftat.

Har dessutom lagt märke till Dackebuss/Flexbuss brukar täcka för "Kalmar länstrafik" loggan och sätta dit sin egen "Dacke Buss" när man kör beställningstrafik eller kör för Blekingetrafiken. Vet inte ifall detta är krav från huvudmannen eller är för att man vill synas mer med sitt eget varumärke.

[Lars]

Trafikstart i Dec 2015 ?  Lite väl lång framförhållning va ? Kan det verkligen stämma ? 

Jag har hört mig för när nya anbudet ska börja gälla och det är i december 2014 så det är nog tryckfel i bussmagasinet.

Sedan har jag fel i en tidigare länk om att Nobinas buss i Koppom och Skilingmarksbuss har lite senare datum är fel när de gäller linjetrafik, däremot har Skillingmarksbuss 2 skolbussar och Nobina 3 skolbussar i Charlottenberg som går längre.

Däremot så ska även skolbussar i nya avtal vara lågentrebussar med extra bred framdörr, gäller även mindre bussar.

När det gäller linjetrafiken så blir det ju fokus på lågentre och komfortbussarna på långlinjerna försvinner, ingen buss ska ha toalett men däremot bagagehyllor bakom förarplatsen liknande flygbussar.

Det är helt otroligt för förutom begagnade komfortbussar som kommit senaste året köpte Nobina in 7 st nya komfortbussar Volvo 9700 med rullstolslyftar så sent som i december 2012 som blev godkända av VTAB, 4 månader senare är de plötsligt helt utan förvarning obrukbara i nya anbudet.

[Lars]

Det står lite om upphandlingen på VTAB hemsida!

....Trafiken ska genomgående bedrivas med nya lågentréfordon, eller låggolvbussar vilket är den mer korrekta benämningen....

Jag håller inte med VTAB om detta då jag anser att låggolvsbuss är de stadsbussar som har lågt golv ända till bakersta bakdörren, lågentre är enligt min mening typen på de bussar som har normalgolv bakom mittdörren.

....Definitionen på låggolvbuss är att 35 procent av golvytan ligger i samma nivå som insteget. Vanligtvis löses detta genom att motorn placeras bak istället för under golvet mitt i bussen. Markfrigången är inte annorlunda än på andra bussar. Framkomlighet och komfort är inte heller annorlunda, tvärtom kan komforten i vissa avseenden förbättras....

Ja är den rätta definitionen på låggolv endast 35% vad är då en lågentre, bara trappan och området framför förarplatsen och sedan en trappa upp när man köpt biljetten?

Markfrigången framkomlighet och komfort som kan vara bättre än i normalgolv. Jag håller inte med om detta. Även om jag inte kört så mycke låggolv o lågentre så märker man ganska snabbt skillnaden, fartguppen tar plötsligt i underredet på bussen, gången blir stötigare och i många modeller sitter föraren obehagligt lågt.

Länk till artikeln på VTAB

[CR]

Finns det något annan huvudman som har liknande krav som Värmlandstrafik nu funderar att införa. Det har skrivits att Länstrafiken Kristianstad förut hade det för Skåneexpressen men jag vet inte ifall det är bekräftat.

I senare versioner av trafikavtal inom Skånetrafiken är det inte tillåtet att meranvända bussar märkta Skåneexpressen.

Annars vet jag ingen huvudman som inte tillåter meranvändning, inte ens Östgötatrafiken som brukar vara fykantiga har kommit på att öka kostnaderna för anbudet genom att begränsa entreprenörens möjligthet att tjäna extrapengar när bussarna inte rullar i linjetrafik.

[CR]

Synd bara att det snarare är tvärtom ute i verkligheten, långt från styrelserummen. Lågentréfordon gör ju ingen direkt nytta ute i skogarna där handikappanpassade hållplatser saknas, och där rullstolsrampen hamnar i en kraftigt nedåtgående vinkel. När grusvägen/lervällingsvägen är helt plan föredrar jag helt klart en smidig lyft istället för en ramp som ger förarkåren ryggskott.
Men Värmlandstrafik kanske har tänkt igenom detta innan, och ser till att precis varenda hållplats i länet byggs om till att bli anpassade för dessa lågentréfordon innan trafikstarten? Som t.ex UL gjorde långt innan de började införa lågentrefordon. Då blir det ju en helt annan sak.

Det ska även bli intressant att se hur Värmlandstrafik tänkt få igenom sitt krav på att operatörerna inte får meranvända sina egna fordon till trafik i egen regi. Intressant är det hur huvudmännen verkar vilja försöka förstärka sin centralmakt nu efter att den nya kollektivtrafiklagen kom till.

Har du någon gång funderat på att det inte bara är rullstolar som är betjänta av tillgänglighet?

Det finns även en och annan äldre med käpp eller rolator som med lågentrébuss klarar av att åka buss istället för att ta färdtjänsten och för att inte glömma alla småbarnsföräldrar som kommer med barnvagn......

På "den gamla goda tiden" fick barnvagnsmammorna i bästa fall hjälp att lyfta upp barnvagnen genom mittdörren på egen hand och tant Agda kunde i bästa fall stappla sig upp genom trappan i framdörren vilket tog en förbaskad tid. Dessa målgrupper är också vinnare av tillgängligheten med lågentré och det var väl i huvudsak dessa människor som avsågs när det började köras med moderna bussar, inte att var tio tusende invånare som råkar ha hamnat i rullstol!

[Ersa]

Har du någon gång funderat på att det inte bara är rullstolar som är betjänta av tillgänglighet?

Det finns även en och annan äldre med käpp eller rolator som med lågentrébuss klarar av att åka buss istället för att ta färdtjänsten och för att inte glömma alla småbarnsföräldrar som kommer med barnvagn......

På "den gamla goda tiden" fick barnvagnsmammorna i bästa fall hjälp att lyfta upp barnvagnen genom mittdörren på egen hand och tant Agda kunde i bästa fall stappla sig upp genom trappan i framdörren vilket tog en förbaskad tid. Dessa målgrupper är också vinnare av tillgängligheten med lågentré och det var väl i huvudsak dessa människor som avsågs när det började köras med moderna bussar, inte att var tio tusende invånare som råkar ha hamnat i rullstol!

Självklart har jag funderat på det, och jag är fascinerad över hur det räknas som tillgänglighet att tant Agda idag måste kliva upp för ett 40 cm högt kliv för att komma upp i lågentrébussen, och därefter försöka ta sig upp på de höga podestrarna för att kunna klättra upp till stolarna på dem. Att lyfta upp en rollator 40 cm upp i luften är ingen barnlek för många äldre.
Hur man kan kalla trafiken för "tillgänglig" när man inte tillgänglighetsanpassat en enda trottoarkant är en stor gåta för mig. En andra gåta är att färdtjänstfordon inte får köras i många landstings linjetrafik, då inte heller de räknas som "tillgänglighetsanpassade". En tredje gåta är att man numera ofta kräver lågentré (men inga bälten) för ren skoltrafik, dvs linjer/omlopp/upphandlingar som är helt tänkta för skolungdomar mellan 6-15 år.

[Ersa]

Det står lite om upphandlingen på VTAB hemsida!

....Trafiken ska genomgående bedrivas med nya lågentréfordon, eller låggolvbussar vilket är den mer korrekta benämningen....

Jag håller inte med VTAB om detta då jag anser att låggolvsbuss är de stadsbussar som har lågt golv ända till bakersta bakdörren, lågentre är enligt min mening typen på de bussar som har normalgolv bakom mittdörren.

....Definitionen på låggolvbuss är att 35 procent av golvytan ligger i samma nivå som insteget. Vanligtvis löses detta genom att motorn placeras bak istället för under golvet mitt i bussen. Markfrigången är inte annorlunda än på andra bussar. Framkomlighet och komfort är inte heller annorlunda, tvärtom kan komforten i vissa avseenden förbättras....

Ja är den rätta definitionen på låggolv endast 35% vad är då en lågentre, bara trappan och området framför förarplatsen och sedan en trappa upp när man köpt biljetten?

Markfrigången framkomlighet och komfort som kan vara bättre än i normalgolv. Jag håller inte med om detta. Även om jag inte kört så mycke låggolv o lågentre så märker man ganska snabbt skillnaden, fartguppen tar plötsligt i underredet på bussen, gången blir stötigare och i många modeller sitter föraren obehagligt lågt.

Länk till artikeln på VTAB

Man skall givetvis berätta om fördelarna som lågentré innebär. Men man bör även vara ärlig med att lågentré på bussarna innebär att landstinget gärna vill dra in på färdtjänsten för de som behöver den. Vilket är trist.
Dock bör man nog undvika att köra nån slags Pravda-stil där man med rena osanningar konstruerar nya fördelar. Man kan inte påstå att komforten förbättras med lågentré, för i så fall hade ju varenda långfärdsbuss hos t.ex Nettbuss Express och Swebus Express varit lågentrébussar redan idag. Att påstå något sådant visar dessvärre att huvudmannen antingen far med osanning, eller har ytterst dålig koll på verkligheten.
Dock är det väldigt bra att Värmlandstrafik är öppet ärliga med att både Bussgods samt alla toaletter försvinner från deras bussar.

[Walter]

Självklart har jag funderat på det, och jag är fascinerad över hur det räknas som tillgänglighet att tant Agda idag måste kliva upp för ett 40 cm högt kliv för att komma upp i lågentrébussen, och därefter försöka ta sig upp på de höga podestrarna för att kunna klättra upp till stolarna på dem. Att lyfta upp en rollator 40 cm upp i luften är ingen barnlek för många äldre.
Hur man kan kalla trafiken för "tillgänglig" när man inte tillgänglighetsanpassat en enda trottoarkant är en stor gåta för mig. En andra gåta är att färdtjänstfordon inte får köras i många landstings linjetrafik, då inte heller de räknas som "tillgänglighetsanpassade". En tredje gåta är att man numera ofta kräver lågentré (men inga bälten) för ren skoltrafik, dvs linjer/omlopp/upphandlingar som är helt tänkta för skolungdomar mellan 6-15 år.

Om Agda åker i Skåne är det med stor trolighet så att även hållplatsen är tillgänglighetsanpassad. Finns definition för det, så det skiljer i så fall sig åt i landet.

[yngrot]

Tyvärr är det väldigt många hpl som inte alls är anpassad med höga kanter  ...

Håller även med Ersa om att det tyvärr ofta blir sämre för Agda att komma in i en låggolvsbuss

[Ersa]

Tyvärr är det väldigt många hpl som inte alls är anpassad med höga kanter  ...
Håller även med Ersa om att det tyvärr ofta blir sämre för Agda att komma in i en låggolvsbuss

Ett enda kliv på 40 cm: Tillgänglighetsanpassat
Två kliv på 20 cm vardera: Icke tillgänglighetsanpassat = Vite
Ersätta klumpig tung 15 meter boggibuss med färdtjänstbuss som har bakgavellyft: Icke tillgänglighetsanpassat = Vite

Det är då vad jag har lärt mig genom att arbeta praktiskt ute på vägarna.
Men huvudmännen eller någon annan får givetvis försöka motbevisa mig fel.

[yngrot]

Ersa du glömde ju steget inne i bussen eftersom alla stolar sitter uppe på en podester ca 20cm hög.. utom möjligen 2 platser vid barnvagns/rullstolplats.