Huvudmeny

Bilstation?

Startat av a32, 21 februari 2013, 12:50:19 PM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Mr G

Citat från: Nico skrivet 23 februari 2013, 10:21:30 AM
0001 – 1299 / Stockholm
1301 – 1599 / Stockholm (reserverade)
1601 – 1699 / Solna
1701 – 1799 / Sundbyberg
1801 – 1899 / Lidingö
1901 – 1999 / Nacka
2001 – 2099 / Danderyd
2101 – 2199 / Ekerö
2201 – 2299 / Haninge
2301 – 2399 / Tyresö
2401 – 2499 / Bro
2501 – 2599 / Järfälla
2601 – 2699 / Sollentuna
2701 – 2799 / Täby
2801 – 2899 / Botkyrka
2901 – 2999 / Huddinge
4000 – 4099 / Sigtuna (Arlanda)


Här vill jag ändra lite


2401-2450 Huddinge
2451-2499 Botkyrka
2501-2550 Järfälla
2551-2599 Upplands Bro
2601-2650 Sollentuna
2651-2699 Upplands Väsby

Sen jag vill ha det till att 2300-serien var Värmdös, och att 2200 delades mellan Tyresö och Haninge. 2900 togs i bruk senare för Huddinge, men 2800 minns jag inte, så det kan ha varit efter min tid. Extravagnar sk rödplåtar i Stockholm 3001-ca 3400. Ordinarienummer i Stockholm var länge 1-1204
吉先生

Nico

Bara bra ifall det blir lite korrigeringar.

Jag utgick som sagt fritt från minnet och det mesta i mitt något röriga minne är sannolikt från 80-talet uppblandat med lite av den info i pappersform som farsgubben lämnade efter sig.

Rödplåtarna utelämnade jag mest för att de är mera krångligt då de i flera fall inte följde numren i övrigt. Vi hade t.ex. ordinarie plåt 1601 och 1621 samt rödplåt 1670 osv.
»Den stora anledningen till att människan går vilse i tankarna är att det är outforskat territorium.«

Alfred E. Neuman

Mr G

Rödplåtarna låg väl högst i respektive serie, men jag har inte koll på alla områden. I Huddinge och Botkyrka fanns t ex inga rödplåtar alls, men i Stockholm var de så många att de hade en egen serie. F ö hade Huddinges och Botkyrkas alla bilar vid den här tiden blåa plåtar. En blå plåt betydde ursprungligen att de inte ingick i samtrafik med Stockholm. Svarta plåtar hade förutom Stockholm även Solna, Sumpan, Lidingö, Nacka, Danderyd och Täby. Sollentuna (2601-2650) hade blåa plåtar, men hade ändå samtrafik med Stockholm. Ekerö är jag osäker på. Sumpan hade ingen egen taxiförening vill jag minnas, utan var helt uppslukat av Stockholm.

Huddinge och Botkyrka hade viss samtrafik eftersom de hade gemensam växel. Särskilt nattetid behövdes det. Växeln låg på Klockarvägen i Huddinge och där satt Gunnar Wiklunds pappa och dirigerade bilarna på natten. Kanske nynnade han då ibland på "Nu tändas åter ljusen i min lilla stad" ;D
吉先生

Nico

Nja, Sumpan hade eget på 70-talet enligt den info jag hade och det borde ha varit så fram till en bit in på 80-talet. Däremot var de inte så många och de flesta gick sedan upp i Stockholm bra mycket tidigare. Det var tydligen någon schism lokalt då ordföranden gick över till Solna.

Vad gäller rödplåtar så var det snårigt så det var lite därför jag hoppade över det. Samtrafiken utökades på senare år och då spelade det i flera fall ingen roll om man hade svart eller blå plåt. Fick själv vid ett antal tillfällen lass tillbaka norrut genom Huddingeväxeln.

De enda som verkligen såg till att hålla sig utanför samtrafiken var ju gamla Arlandataxi som hade sitt på det torra och körde sitt monopol ända fram till avregleringen.
»Den stora anledningen till att människan går vilse i tankarna är att det är outforskat territorium.«

Alfred E. Neuman

S Svensson

Citat från: Staffan Sävenfjord skrivet 23 februari 2013, 08:41:21 AM
Nu börjar det här spreta i väg. Som stationeringsort angavs vanligtvis den ort som taxiföretaget hade som postadress. Min farfar t ex hade taxi på 1930- och 1940-talet och hade stationeringsort Fritsla trots att han bodde och hade firman i Kinnarumma nästan en mil närmare Borås. Han hade med säkerhet blivit bortkörd om han stannat vid taxihållplatsen utanför Fritsla station för att fånga upp kunder. (Kinnarumma hade nämligen Fritsla som postadress på den tiden fast det var betydligt närmare till Viskafors.)

Stationeringsort gällde så vitt jag vet aldrig en särskild taxihållplats.

Stationeringsorten finns angiven i trafiktillståndet. Jag tror inte att det generellt är samma som postadressen. Det finns flera likartade exemplel som Du anger. Har Du tillstånds"lappen" kvar ?

Danne B.

Citat från: Staffan Sävenfjord skrivet 21 februari 2013, 18:59:36 PM
Rutebil finns i såväl danskan som norskan. I båda länderna används också rutebilstasjon parallellt med busstasjon. I Norge förekommer också att ordet skysstasjon (skjutsstation). Även bussterminal kan man se i Norge.

Kom också i håg att SJ:s Busstrafik ända fram till 1970-talet bedrevs under namnet Statens Järnvägars Biltrafik. Det hette också GDG Biltrafik.

I finlandssvenskan lever det kvar (iaf bland dom äldre) att man säger "linjebilsstationen".

//Danne

groenis

Ett kort inlägg på Nico's uppräkning.

Sundbybergs nummer var 1701-1759 ordinarie och "rödkorkar" var 1760-1799 dessa nummer var kvar till den totala sammanslagningen
som kom -93 då Sthlm gjorde om sin numrering och 1729,1763samt 1764 blev 1205,1206 och 1207.

1204 som då var högsta ordinarieplåt tillhörde en granne till mig.

numera stämmer snart ingenting då man har passerat 1600 och nu är på 1700 serien, plåtar som börjar på 2800 var från -93 avsedda till reservbilar men har även de blivit ordinarieplåtar.

2200 serien där stämmer det att Haninge och Tyresö delade nummerserie men det måste ha varit efter att man slog ihop kommunerna.

När det gäller Taxi kurir så innan de gick över till 3000 serien så kunde det ibland stå på samma stolpe två olika växelbilar med samma nummer.

På 020 så kunde man i början se på numret om det var en Solnabil (1600) eller en Lidingöbil (1800) och efter sammangåendet med Arlandataxi (4000)
sedan när behovet ökade på 020 så fick åkarna möjlighet att utöka varje nummer med (8) bilar vilket gav en större röra (1X00) där krysset ersatte den interna numreringen i åkeriet,nu kan få se allt från tvåställiga nummer till fyrställiga.

/Lennart