Nattbuss i Liljeholmen 3 september 1967

[Gunnar D]

****
He he! Ja, H32 var mycket tröga.
Jag provade hur fort den kunde gå, nedför "Nyboda backe", ner mot Årstadal. Jag trampade gasen i botten, men hastighetsmätaren stannade på exakt 70 km/h. De var strypta av SL, sades det.
H25, H26 och H27 var betydligt piggare.

HJP

Brukade inte hastighetsmätaren på H32 gå till 72 el 74 km/h? Har för mig det.
H27 fick jag förmånen att köra en gång. Den gick väldigt bra!

Mvh Gunnar

[HJP]

Brukade inte hastighetsmätaren på H32 gå till 72 el 74 km/h? Har för mig det.
H27 fick jag förmånen att köra en gång. Den gick väldigt bra!

Mvh Gunnar

****
Mycket möjligt. Alla vagnar var väl inte exakt likadana. Abonemangsvagnarna gick lite bättre och hade färdskrivare istället för färgskiva.
Jag körde på Hornsberg, innan jag kom till Nyboda. Där hade vi alla Büssingmodeller, även H31 och H33. Dessutom alla typer av Capitol, som byggts om till högetrafik.

Du och jag bör ha varit på Nyboda samtidigt.

HJP

[Peter Rost]

Men sen kom H10 och då blev det ju andra bullar!

Ja det kan jag hålla med om! Framförallt de första som sattes i trafik i Nyboda som var så pigga så man brände av bakaxlar på löpande band! Ganska så snart så ställde man ner dem men i början så var det en upplevelse att ex.vis åka 49:an uppför uppfarten från Gröndal mot Essingeleden och bussen VÄXLADE sig upp under kraftig acceleration. Problemet var att de skulle gå i samma tidtabell som H32 ( ) vilket gjorde att förarna hela tiden fick stanna och invänta tid! Nu har ju H10:orna alltid varit pigga men i början så var det helt outstanding!

Ett annat kul minne från de första dagarna var när trafikanterna skulle "trycka på listen" för att aktivera stannarsignalen. Många lister försökte man med innan man lärde sig  , en del försökte till och med att greppa den riktiga listen från sidan och trycka inåt vilket ju var dömt att misslyckas!

Mr H

En annan upplevelse var backen upp och ned på "Åsen" med 147:an, och Sjöviksbacken med 134 mot Östberga. Gick rejält långsamt med Büssing de tillfällen jag åkte. Var bussen dessutom fullsatt fick man lite känslan av att snart får vi gå ur bussen och knuffa på.

/Peter

[Mr H]

Brukade inte hastighetsmätaren på H32 gå till 72 el 74 km/h? Har för mig det.
H27 fick jag förmånen att köra en gång. Den gick väldigt bra!

Mvh Gunnar

En verkmästare i Hornsberg påstog en gång att alla H32 var strypta vid just 72 km/h. Skälet skulle ha varit att motorerna hade ett konstruktionsfel, att man inte skulle varva högre (de var ju ganska högvarviga ändå!) för att cylinder 6 då riskerade att skära genom en för dålig kylning. Var de också på tyskt maner luftkylda? Konstigt med uddavärdet 72 km/h i strypningen. Varför inte 70 km/h?
Men det kanske blev så om man gjorde strypningen på ett visst sätt.

Mr H

[Gunnar D]

För att återgå till detta ämnes rubrik ett tag:

Ibland tar det väldigt lång tid för polletten att trilla ned. Med hänvisning till den inledande texten så inser jag först nu (efter nästan 43 år!) att jag var den sista Metropolresenären i ordinarie linjetrafik! Skolbarn i Västergötland och resenärer i Nigeria kan inte räknas här. Sedan mars 1953 och fram till Dagen H måste hundratals miljoner resor gjorts med Metropol och jag blev (med största sannolikhet) den allra sista resenären. Denna insikt får det att svindla för mig!

                 Mvh
                Gunnar
-den sista "riktiga" Metropolresenären-

[Mr H]

En annan upplevelse var backen upp och ned på "Åsen" med 147:an, och Sjöviksbacken med 134 mot Östberga. Gick rejält långsamt med Büssing de tillfällen jag åkte. Var bussen dessutom fullsatt fick man lite känslan av att snart får vi gå ur bussen och knuffa på.

/Peter

Sjöviksbacken ja! En gång när jag satt och pratade med en verkmästare på Scania där och vi kom in på Büssing så sa han bara: "Ja de känner vi väl till! Det är de som inte orkar upp för backen här ute!"

Det finns faktiskt en historia om en H32 som gick på 147:an och som inte orkade upp för Vallfartsbacken vid Uppståndelsekyrkan. Föraren utrymde bussen och backade ner och triangelvände bussen på gatan nedanför backen.

Därefter körde han de få metrarna till Nyboda och bussen backades direkt in på "Salutorget" i Nyboda bredvid rampen för att sedan dras till skrot! Annars var väl ersättningskörningarna på linje 19 Högdalen-Hagsätra och den provisoriska rampen vid Rågsved H32:orna ofta övermäktig och de fick utrymmas!

Mr H

[Mr H]

För att återgå till detta ämnes rubrik ett tag:

Ibland tar det väldigt lång tid för polletten att trilla ned. Med hänvisning till den inledande texten så inser jag först nu (efter nästan 43 år!) att jag var den sista Metropolresenären i ordinarie linjetrafik! Skolbarn i Västergötland och resenärer i Nigeria kan inte räknas här. Sedan mars 1953 och fram till Dagen H måste hundratals miljoner resor gjorts med Metropol och jag blev (med största sannolikhet) den allra sista resenären. Denna insikt får det att svindla för mig!

                 Mvh
                Gunnar
-den sista "riktiga" Metropolresenären-

Gratulerar till den insikten! Ja jag kan ju tänka mig att det inte direkt var ståplats på den där turen! Kommer du ihåg om du hade några medresenärer överhuvudtaget? Vi kanske skulle propagera för en byst av dig på Spårvägsmuseet i och med denna bedrift! .

(Själv gör jag anspråk på att vara sista A26-resenären då jag i mars 1968 drogs i en sådan efter en lokomotor på skroten i Högdalen! Oslagbart eftersom ju alla A26-mustanger är skrotade!Vi kanske kan få två byster bredvid varandra! ).

Mr H

[HJP]

Med hänvisning till den inledande texten så inser jag först nu (efter nästan 43 år!) att jag var den sista Metropolresenären i ordinarie linjetrafik. Denna insikt får det att svindla för mig!

                 Mvh
                Gunnar
-den sista "riktiga" Metropolresenären-

****

GRATTIS!

HJP

[Gunnar D]

Tack Mr H och HJP!!

Det var väl en handfull resenärer med från Liljeholmen men när den sista gått av var jag kvar och åkte med in till Nybodahallen.

En byst får man väl först efter man gått hädan har jag förstått!

Mvh Gunnar

[HJP]

En byst får man väl först efter man gått hädan har jag förstått!

Mvh Gunnar

****
Inte numera. Det finns flera statyer på nu levande personer. Den senaste som planeras, är den kvinnliga guldmedaljören på skidor, i senaste OS. Jag är dock usel på att komma ihåg namn, och följer inte sporten 

Din bedrift är ändå 43 år gammal 

HJP