SL:s och andras hållplatsförkortningar

[Wetjo]

Jag har aldrig sett förkortningen NOST för Norrtälje Busstation, däremot NOBS. Kan det vara så att NOST användes så länge järnvägven fanns kvar och namnet var Norrtälje station?

Det var den förklaringen som gavs av SL Västra's planerare... Han sa att det kom från Tegnérgatan.

[Staffan Sävenfjord]

Precis. Och det SL tog över 1972 var bara bandelen upp till Rimbo. De övriga var ju då redan mer eller mindre nerlagda redan. SL adopterade därför bara trafikplatssignaturerna från Rimbo och söderut, och därför går RMO och RÖS ännu att använda i SL:s reseplanerare idag. Så alla SJ:s trafikplatssignaturer på de tre banorna från Rimbo mot Länna/Uppsala, Norrtälje samt Edsbro/Hallstavik (som går att se här) har SL således tyvärr aldrig använt.

Och så än en gång: Signaturen för Rö var på SJ-tiden Rö och inte Rös. RÖS tillkom under SL-tiden.

[Ersa]

Och så än en gång: Signaturen för Rö var på SJ-tiden Rö och inte Rös. RÖS tillkom under SL-tiden.

Vilket ju även syns i inlägget jag länkar till. Jag skulle ju förtydliga det i inlägget, men det föll bort i skrivande stund.
Det jag inte lyckades flika in var att det står "Rö lp" i min SJ-tjänstetidtabell från 1966 (dvs inte Rös)

[JDS]

När det gäller SL-förkortningar, har jag fått höra att alla hållplatser/terminaler med spåranslutning skulle ha treställiga förkortningar (=SJ/Banverkets förkortningar) och övriga hållplatser skulle ha fyrställiga förkortningar.

Det stämmer inte heller så bra, det vore nog mer rätt att säga att alla hållplatser (lastplatser, stationer) inom, på ett ungefär, innerstaden och de närmaste förorterna samt på SL:s egna spåranläggningar har treställiga förkortningar, medan de som är längre ut har fyrställiga. Att uppnå överensstämmelse med stora järnvägens förkortningar torde för övrigt tillhöra ovanligheterna, eftersom järnvägens i många fall är korta (Karlberg = Ke, Märsta = Mr, Rotebro = R osv).

[Stefan Isaksson]

När det gäller SL-förkortningar, har jag fått höra att alla hållplatser/terminaler med spåranslutning skulle ha treställiga förkortningar (=SJ/Banverkets förkortningar) och övriga hållplatser skulle ha fyrställiga förkortningar.
Ex JKB = Jakobsberg o BRUV = Bruttovägen osv...
Hållplats Norra Stäket på 548? Heter (hette?) NSTÄ.
Förslaget var NOST, men det stötte på patrull. Det var ju förkortningen på Norrtälje Busstation...

Även jag tycker att distinktionen mellan hållplatser med och utan spåranslutning luktar efterhandskonstruktion.

Utan att veta, tror jag att SL, eller snarare SS någon gång införde att alla hållplatser skulle ha en treställig förkortning. Ibland kunde det leda till underhållande resultat, som till exempel Rö (som pikant nog var hållplats och inte station under SL-tiden, men nåja för en tio år sedan såg jag en ritning över Enebyberg station; och Enebyberg har var inte då och hade aldrig varit något annat än en hållplats).

Att SL nu uppenbarligen infört även fyrställiga förkortningar, skulle jag tro mest är en fråga om att de treställiga tog slut. I alla fall om man kräver att det ska gå att resonera sig fram till vad förkortningen borde vara. Huvudregeln tycks ha varit två första bokstäverna och första bokstaven i sista stavelsen. Givetvis med mängder av undantag, speciellt när en förkortning redan är upptagen. 

Sedan har uppenbarligen Banverket tagit till sin uppgift att samordna alla signaturer på svenska järnvägar. Det är något nytt, när det begav sig hade de olika järnvägsförvaltningarna sina egna signaturer; F betydde en gång i tiden såväl Falköping som Faringe (och antagligen ett halvdussin andra stationer också). Några stationer lyckades behålla sin signatur under alla förvaltningar, Stockholm Ö tycks alltid ha förkortats Öst. Signaturvalet på järnvägen styrdes säkert från början av att dessa telegraferades i samband med tågklareringen. Förväxlingsrisken måste vara så liten som möjligt, vilket möjligen innebar att snarlika signaturer inte tilläts på stationer på, ska vi säga, telegraferingsavstånd från varandra. Snarlik i morsekod alltså. Dessutom skulle de signaturer som telegraferades ofta vara så korta som möjligt (varur snällt följer att stationssignaturer mestadels var en eller tvåställiga, medan hållplatssignaturer - som sällan telegraferades - ofta var tre eller fyrställiga).

SI

[Staffan Sävenfjord]

Sedan har uppenbarligen Banverket tagit till sin uppgift att samordna alla signaturer på svenska järnvägar. Det är något nytt, när det begav sig hade de olika järnvägsförvaltningarna sina egna signaturer; F betydde en gång i tiden såväl Falköping som Faringe (och antagligen ett halvdussin andra stationer också).
SI

Det var Järnvägsinspektionen som på sin tid (1988) tog över samordningen av signaturer från SJ. Denna uppgift torde alltså i dag åligga Transportstyrelsen. Trafikverket (Banverket finns som bekant inte efter 1 april) har knappast övertagit den uppgiften. Att Transportstyrelsen har den garanterar också att signaturerna för Banverkets och privata infrastruktägares spår inte sammanfaller.

[Ted Selander]

Om vi håller oss till SL-världen och busstrafik, är det litet förenklat så att för Spårvägens linjenät och anläggningar (gamla SS) räckte det med treställiga förk. Det har inte ändrats i nämnvärd omfattning, även om historielösheten gör sig påmind, när planerare som inte var födda då ska skapa nya förkortningar.

På busssidan övertogs begreppet hall från spårsidan, än idag rycker bussar ut ur HBH, SÖH, NAH, HYH, för att nämna några mig närmast stående. Anläggningarna må ha bytt namn, men det stör knappast verksamheten. När nu nya Frihamnsdepån ska förkortas (FHGA) blir det annorlunda, just för att perspektivet bakåt inte beaktats. Observera dock "GA" som i garage.

Fyrställigt blev det för de inkorporerade anläggningarna och trafikplatserna. I Norrtälje är det väldigt NOGA. Jag vet ju att garagen redan tidigt hette saker som HUGA, SÖGA etc, men kan för litet om när förkortningar infördes eller övertogs i övrigt.

Några lustigheter är AGB (AGA Buss) som ligger vid AGA och HÅGA som är ett industriområde i Västerhaninge (garaget är inte längre i bruk för trafikvagnar).
Hur såg det ut före SL-tiden på SJ:s billinjegrupper resp. hos Wallenbergsbolagen?

/Ted

HBH=Hornsbergshallen, SÖH=Söderhallen, NAH=Nybodahallen, HYH=Hammarbyhallen, HUGA=Huddingegaraget, SÖGA=Södertäljegaraget

[JDS]

Det var Järnvägsinspektionen som på sin tid (1988) tog över samordningen av signaturer från SJ. Denna uppgift torde alltså i dag åligga Transportstyrelsen. Trafikverket (Banverket finns som bekant inte efter 1 april) har knappast övertagit den uppgiften. Att Transportstyrelsen har den garanterar också att signaturerna för Banverkets och privata infrastruktägares spår inte sammanfaller.

Nix. Någon sådan garanti finns inte. Det finns flera exempel på sammanfallande trafikplatssignaturer, exempelvis Nykroppa = Nka = Nacka.

[Ersa]

Några stationer lyckades behålla sin signatur under alla förvaltningar, Stockholm Ö tycks alltid ha förkortats Öst. Signaturvalet på järnvägen styrdes säkert från början av att dessa telegraferades i samband med tågklareringen.

Cst, Öst och Sst måste ju vara några av de äldsta signaturerna i Sverige, och anledningen till att det är den första bokstaven betecknar "vädersträck" istället för den sista som är brukligt på alla andra håll lär (vad jag läst) vara att man snabbare skulle kunna få veta vilken station som menades i telegrafmeddelandena. Hade man döpt dem "Stc, "Stö", och "Sts" hade man ju varit tvungen att vänta på S och T varenda gång.

Förkortningarna skulle således kunna tydas
Cst: Centralstation Stockholm
Öst: Östra Station Stockholm
Sst: Södra Station Stockholm

Som vanligt är det fritt att rätta mig om jag är ute och cyklar, som senast när jag var ur spår (ute på banvallen) i Rö.

[Staffan Sävenfjord]

Förkortningarna skulle således kunna tydas
Cst: Centralstation Stockholm
Öst: Östra Station Stockholm
Sst: Södra Station Stockholm

Nästan rätt. Cst står för Centralbangården Stockholm. Men det är alltså inte en förkortning för Centralstationen som många tror.