Huvudmeny

Norrlandskusten...

Startat av Freke, 15 maj 2016, 01:18:34 AM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Freke

...var så lång, så lång. Så sjunger Tomas Ledin i en av sina hits. Nu vill Trafikverket göra den ännu längre. Visst borde väl i stället en mötesfri E4 genom hela landet vara en självklarhet 2016!? http://affarsliv.norran.se/489317/kommunen-rasar-mot-frslaget

Skickat från min SM-A500FU via Tapatalk



Länken korrigerad /Admin

David M

Kommunens remissvar är ett fantastiskt sätt att presentera fakta utan att ljuga: "E4:an vid Skellefteå är sämsta avsnittet i hela Europa" är de fakto kanske sant, å andra sidan går E4:an bara genom två länder i Europa (150 mil i Sverige och en kilometer i Finland). Men varför skriva Sverige/Norden/Skandinavien när man kan dra till med ett ännu större område, så långt man kan dra det utan att det blir absurt? ("Världen" hade inte fungerat, det hade låtit bombastiskt och överdrivet).


Själv tror jag inte det blir så stor skillnad i trafikbeteende utöver att det blir större skillnader mellan de som kör laglydigt och de som kör som de vill. Trafikpolisen kommer inte att få mer resurser för att se till att hastigheterna efterlevs.

Anders Noren

Dessutom är det så att ju lättare det går att köra från byn till närmsta större stad desto lättare är det att flytta en verksamhet från byn till närmsta större stad. Om snabba kommunikationer innebär att det blir enklare för kunderna att åka in till stan än det är för företaget att hålla en filial nära kunderna så kan en vägupprustning vara det som krävs för att ortens sista kontorsarbetsplats ska stänga.

David M

Citat från: Anders Noren skrivet 16 maj 2016, 17:04:30 PM
Dessutom är det så att ju lättare det går att köra från byn till närmsta större stad desto lättare är det att flytta en verksamhet från byn till närmsta större stad. Om snabba kommunikationer innebär att det blir enklare för kunderna att åka in till stan än det är för företaget att hålla en filial nära kunderna så kan en vägupprustning vara det som krävs för att ortens sista kontorsarbetsplats ska stänga.


Skulle säga att det beror på vilken verksamhet vi talar om.


I många samhällen är den största arbetsplatsen ålderdomshemmet eller motsvarande tillsammans med skolan ( resultatet av kommunala politiska beslut och verksamheterna är beroende av desamma). Jobbar man inte där jobbar man inne i sta'n, snabbare kommunikationer gör att man sparar några minuters körning per dag. En tidsförändring i form av ny väg påverkar inte verksamheterna på orten.



Men tittar man på stadsregioner så finns det en fördel med att vara "isolerad" om man är en småstad och kommuncentrum. Landskrona mitt i Öresund vid E6:an och med tät tågtrafik längs Västkusten är större än Västervik (som har 6-7 mils väg till närmaste grannstäder, båda två är mindre, 12-14 mil till närmaste större städer dvs strax under två timmars körning eller åka tåg till en av dessa större städer som även det tar nästan två timmar ) men utbudet i L-a går inte att jämföra med det utbudet som finns i Västervik - I V-vik finns i princip alla stora affärskedjor (minus IKEA som finns tolv mil bort) eftersom det inte finns några grannkommuner som kan konkurrera med marknadsstorlek, tid och avstånd, i Landskrona åker man till något av alla köpcentra som finns i grannkommunerna eftersom de kan konkurrera.

Freke

Citat från: Anders Noren skrivet 16 maj 2016, 17:04:30 PM
Dessutom är det så att ju lättare det går att köra från byn till närmsta större stad desto lättare är det att flytta en verksamhet från byn till närmsta större stad. Om snabba kommunikationer innebär att det blir enklare för kunderna att åka in till stan än det är för företaget att hålla en filial nära kunderna så kan en vägupprustning vara det som krävs för att ortens sista kontorsarbetsplats ska stänga.
Så är det ju, en väg går ofta lite mer TILL en plats eller FRÅN en plats. I Skellefteås fall innebar standardhöjningen av E4 för tio år sedan till Bureå, Kåge och Byske att dessa orter går relativt bra, medan Boliden, Burträsk och Lövånger som har sämre vägförbindelser har det tufft. Så här är bra vägar definitivt av godo.

Skellefteå är idag lite av en ö, vi är Sveriges största stad utan persontrafik med tåg, och det tar över två timmar med buss till närmaste större stad, Umeå och Luleå. Det betyder att väldigt få pendlar över kommungränsen, och de flesta butiksinköp görs inom kommunen. Om och när vi skulle få kommunikationer som gör att man skulle kunna dagspendla (75min med bil eller 50min med tåg) till Umeå och Luleå gäller det att vi är redo och ser till att vägen går till Skellefteå och inte från.

Skickat från min SM-A500FU via Tapatalk

Freke



Citat från: David M skrivet 16 maj 2016, 15:07:52 PM
Kommunens remissvar är ett fantastiskt sätt att presentera fakta utan att ljuga: "E4:an vid Skellefteå är sämsta avsnittet i hela Europa"

Haha, jag log också åt den formuleringen. Lars Hedqvist är Lantmätare och har rätt bra koll på geografin, så det är inte helt omöjligt att "felsägningen" är fullt medveten! Längs E4s sträckning innan 1992 finns kanske sträckor kvar som är ännu sämre.

Skickat från min SM-A500FU via Tapatalk


Anders Noren

Citat från: Freke skrivet 16 maj 2016, 21:25:09 PM
Så är det ju, en väg går ofta lite mer TILL en plats eller FRÅN en plats. I Skellefteås fall innebar standardhöjningen av E4 för tio år sedan till Bureå, Kåge och Byske att dessa orter går relativt bra, medan Boliden, Burträsk och Lövånger som har sämre vägförbindelser har det tufft. Så här är bra vägar definitivt av godo.

Skellefteå är idag lite av en ö, vi är Sveriges största stad utan persontrafik med tåg, och det tar över två timmar med buss till närmaste större stad, Umeå och Luleå. Det betyder att väldigt få pendlar över kommungränsen, och de flesta butiksinköp görs inom kommunen. Om och när vi skulle få kommunikationer som gör att man skulle kunna dagspendla (75min med bil eller 50min med tåg) till Umeå och Luleå gäller det att vi är redo och ser till att vägen går till Skellefteå och inte från.

Pratar du om människor eller om verksamheter? Goda kommunikationer visst få människor att flytta längre ut från stan, till byn till exempel, men kan i gengäld få verksamheterna att flytta åt andra hållet eftersom det är så lätt att ta sig in till stan och det kan finnas stordriftsfördelar (administration, lokaler) med att lägga ner filialerna och i stället koncentrera verksamheten till ett kontor. Backar man femtio år var det självklart att butiker och tjänsteföretag var etablerade även i små orter eftersom de dåliga kommunikationerna innebar att geografisk närhet var det enda sättet att komma i kontakt med kunderna. Idag kör alla bil överallt och har tillgång till telefoner och datorer vilket gör geografisk närhet mindre relevant när kunderna enkelt kan ta del av den större stadens samlade utbud.

Skellefteå är idag ett regionalt centrum i norra Västerbotten, på obekvämt avstånd från Umeå och Luleå, men blir det tillräckligt lätt att ta sig mellan orterna kommer tjänsteföretagen att väga sina kostnader för ett kontor i Skellefteå mot kundernas kostnad för att ta sig till en större stad. Skellefteå kan bli en attraktivare bostadsort medan företagens behov av att befinna sig där minskar.

Freke

Citat från: Anders Noren skrivet 16 maj 2016, 21:56:49 PM
Pratar du om människor eller om verksamheter? Goda kommunikationer visst få människor att flytta längre ut från stan, till byn till exempel, men kan i gengäld få verksamheterna att flytta åt andra hållet eftersom det är så lätt att ta sig in till stan och det kan finnas stordriftsfördelar (administration, lokaler) med att lägga ner filialerna och i stället koncentrera verksamheten till ett kontor. Backar man femtio år var det självklart att butiker och tjänsteföretag var etablerade även i små orter eftersom de dåliga kommunikationerna innebar att geografisk närhet var det enda sättet att komma i kontakt med kunderna. Idag kör alla bil överallt och har tillgång till telefoner och datorer vilket gör geografisk närhet mindre relevant när kunderna enkelt kan ta del av den större stadens samlade utbud.

Skellefteå är idag ett regionalt centrum i norra Västerbotten, på obekvämt avstånd från Umeå och Luleå, men blir det tillräckligt lätt att ta sig mellan orterna kommer tjänsteföretagen att väga sina kostnader för ett kontor i Skellefteå mot kundernas kostnad för att ta sig till en större stad. Skellefteå kan bli en attraktivare bostadsort medan företagens behov av att befinna sig där minskar.
Goda kommunikationer får både människor och verksamheter att flytta, men totalt sett så är goda kommunikationer till centralorten bra. Servicen vad gäller banker och butiker är minst lika dålig i de orter vars befolkning minska pga dåliga kommunikationer. Jo, risken finns att Skellefteå blir en förlorare till Umeå och Luleå i frågan om verksamhetsetableringar. Eller också blir man en vinnare. För de som vill ha ett kontor strategiskt placerat i norra Norrland så ligger ju Skellefteå exakt mitt emellan Umeå och Luleå. Men det förutsätter dagspendlingsavsånd.

Skickat från min SM-A500FU via Tapatalk


Niklas Bygdestam

Det finns ännu avsnitt på E4:an som helt klart är i behov av förbättring. Om man kommit söderifrån på E4:an mot Harmånger som ligger mellan Hudiksvall och Gnarp så har man vant sig vid att köra rätt fort och hinderfritt. Vissa har kört från t ex Uppsala eller Stockholm, men vissa har kommit ännu längre söderifrån. Vissa kanske rentav från Öresundsbron eller ännu längre ifrån. Då har man hur som helst varit bortskämd med att ha mötesseparerat hela vägen och ha en standard som antingen är motorväg eller i alla fall något sånär nära motorvägsstandard.

När man då kommer mot Harmånger tar mitträcket slut och det blir en vanlig gammal svensk landsväg istället. Dessutom försedd med fartkameror. När man passerat Gnarp och kör en bit norrut kommer det åter mitträcken och sedan blir det till och med en nybyggd motorväg genom Sundsvall. Här är det märkligt att man fortfarande inte har kommit längre och ordnat denna sträcka. Det har varit på tal i flera år att den skulle ordnas. Det planeras fortfarande, men ännu har man inte börjat. När man kommer söderifrån är fartkamerorna väldigt jobbiga och dessutom är omkörningsmöjligheterna begränsade på sträckan. Så den är i behov av ombyggnad. Och motorvägen i Sundsvall kommer egentligen till sin fula rätt först när sträckan förbi Gnarp och Harmånger blir klar.

Sedan är det alltså bra standard till man kommer till Härnösand. Här går vägen rakt genom staden. Rakt genom villaområden och sedan genom stan. Här är vägen mycket långt ifrån motorväg/motortrafikled med alla sina plankorsningar genom stadsmiljön, infarter till villor med mera. Också en bit som de inte lyckas ta tag i.

Fortsätter man norrut finns det sedan ett antal av dessa avbrott. Många av dessa är faktiskt lite märkligt att man inte lyckats åtgärda under de år som gått.

Så E4:an har många brister norrut helt klart.
Jag är växelvis boende i Uppsala och i Belgrad. Granskar därför fordon, trafik och infrastruktur ur två länders perspektiv.

David M

Kring 1980 byggdes den nuvarande norra infarten till Härnösand. Jag har ofta antagit att kommunen/Vägverket tänkte sig en liknande lösning söder om Tullportsgatan (13-meters bred väg med planskilda korsningar, ej motortrafikled) men att det stupat på något skäl, kanske för att man förmodligen hade lagt beslag på stranden genom utfyllnader (förmodligen den troligaste lösningen jämfört med att lösa in en mängd fastigheter på land, och precis så gick det till när E6:ans infart till Trelleborg byggdes 1977-1978. En lösning som förstås grämer de som bor där idag ).

Anders Noren

Citat från: David M skrivet 01 juni 2016, 18:02:43 PM
Kring 1980 byggdes den nuvarande norra infarten till Härnösand. Jag har ofta antagit att kommunen/Vägverket tänkte sig en liknande lösning söder om Tullportsgatan (13-meters bred väg med planskilda korsningar, ej motortrafikled) men att det stupat på något skäl, kanske för att man förmodligen hade lagt beslag på stranden genom utfyllnader (förmodligen den troligaste lösningen jämfört med att lösa in en mängd fastigheter på land, och precis så gick det till när E6:ans infart till Trelleborg byggdes 1977-1978. En lösning som förstås grämer de som bor där idag ).

Planerade, aldrig genomförda, trafikleder syns ofta på gamla (ännu gällande) detaljplaner. På mer översiktlig nivå finns de definitivt i dåtidens översiktliga planer (generalplan, trafikledsplan m.m.). Härnösand har tyvärr ingen detaljplanetjänst på webben, så den som verkligen vill veta får ta en tur till kommunens planavdelning.