SLs riktlinjer för linjenumrering

[rengmark]

Riktlinjerna finns i RiPlan sidan 42-46.
http://www.sll.se/Global/Verksamhet/Kollektivtrafik/Kollektivtrafiken%20v%C3%A4xer%20med%20Stockholm/SU/Riktlinjer/Riktlinjer-planering-kollektivtrafik-stockholmsl%C3%A4n-2016.pdf

Trist att man inte bättre följer det man fattat beslut om. Några exempel: 150-serien ska användas för direktlinjer, det är knappast korta 159 mellan Spånga och Godsterminalen. 460-serien avser Värmdölinjer men 465 rullar enbart i Nacka. Föreslagna 126 i Ör är knappast en västerortslinje. 545 borde byta plats med 567.

[Lars_L]

Riktlinjerna finns i RiPlan sidan 42-46.
http://www.sll.se/Global/Verksamhet/Kollektivtrafik/Kollektivtrafiken%20v%C3%A4xer%20med%20Stockholm/SU/Riktlinjer/Riktlinjer-planering-kollektivtrafik-stockholmsl%C3%A4n-2016.pdf

Trist att man inte bättre följer det man fattat beslut om. Några exempel: 150-serien ska användas för direktlinjer, det är knappast korta 159 mellan Spånga och Godsterminalen. 460-serien avser Värmdölinjer men 465 rullar enbart i Nacka. Föreslagna 126 i Ör är knappast en västerortslinje. 545 borde byta plats med 567.

Nu är det ju iof:s inte någon lista som någonsin följts slaviskt. Men just i den tidsperiod när 567 infördes tillkom ju en rad nya linjer i Upplands Väsby/Järfälla och man delade väl snarast på att använda 56x-serien för att inte återanvända nummer till nya linjesträckningar.  På sikt borde man väl se över hela 500-linjerna. Nu är det ju ganska många lediga nummer i Solna/Sundbyberg, knappt ett enda för Järfälla/Upplands Bro, samtidigt som Sigtuna/Märstalinjerna ligger på 57x-nummer. Är ju särskilt förvirrande med en linje som 579 som till stora delar har karaktären av en regional stomlinje (om man jämför med 677).

Problemet är väl att man kallar det för direktlinjer, när det egentligen är klassiska arbetsområdeslinjer. Men det var ju också tanken att använda numren för det när man genomförde reformen. Trafikförvaltningen tycker ju det viktigaste är att man har få typer av linjer. Då finns det inte plats för ett sådant koncept. Samtidigt finns det ju en vits i att göra arbetsplatslinjer "genomgående" i någon bemärkelse - men normalt kanske den skulle heta 157X, eller dylikt. Men det är ju lite samma problem som man använder "stomlinjer", vilket tydligen när det gäller 677 kan ha 120-minuterstrafik på helger...och andra som inte är stomlinjer ändå får trafikeras med blåa bussar genomgående...

Sedan tycker jag personligen koncept främst kanske framhävs genom suffix eller prefix före ett "mellannummer". Särskilt som det ju inte är konsekvent genomfört på något sätt inom de olika trafikområdena - då kan man ju fråga sig vad som är syftet? Hur ska någon vanlig Stockholmare kunna veta att just 15X-linjer är direktlinjer, men 5x-linjer är kvarterslinjer, att 44x-linjer är direktlinjer, att 33x-linjer är direktlinjer att 57x-linjer är kvarterslinjer. Det enda man egentligen har genomgående är ju att x9x- är nattlinjer, fast å andra sidan kan linjer ha nattrafik ibland utan eget linjenummer (som 160), medan andra måste "skylta om" till nattlinjenummer trots identisk sträckning (94). Det sista är nog unikt i bussvärlden att en busslinje som går samma sträckning som dagtid, får ett annat linjenummer mellan 1-4 på natten.

Ett alternativt är ju också att man som i Göteborg har färger som för expresslinjerna, eller varför inte bokstäver i stället för nummer.

I det avseendet har man ju gjort en ytterligare variant att just direktlinjer som går in till City ska ha suffixet C - en variant som inte finns på några andra "koncept", men tydligen är citykonceptet så viktigt att man valt det där. Men inte heller det är konsekvent genomfört - exempelvis när det gäller 516 eller 526....Kanske för det bara var tänkt där det finns en annan variant på linjen, men nu verkar man ju ändå införa det på linjer som saknar det (såsom på 400-linjerna)....

Med tanke på hur mycket intresse Trafikförvaltningen har för "koncept", så kan man ju tycka att man gjort ett ganska mediokert arbete för att uppfylla det hela.

[Nico]

Frågan är dock (i nuläget i alla fall) hur bra det är med prefix/suffix? SL:s nuvarande system klarar i de flesta fall inte av att hantera dylikt varför man i vissa fall, t.ex. om man ska söka tidtabell eller lägga in en störning, nu får göra det utan suffix.

Sedan vet jag inte hur många Solna/Sumpannummer som är lediga? På rak arm kommer jag f.n. bara på 501, 507, 510 och 511... med lite tänjande av begreppet då kanske även 519. Sedan är det ju som sagt inte konsekvent någonstans. T.ex. Huddinge, Botkyrka och Salems 700-nummer är ganska huller om buller. Likadant finns anomalier överallt som bl.a. 524 eller 833... den senare borde ju snarare ligga i 180-serien.

Man borde kanske även ha brutit ut yttre stomlinjer mm. och lagt kanske dem i säg en nummerserie som 970-990 eller så. Detta blandande av linjenummer för övrig trafik är oxå lite konstigt om man t.ex. jämför med andra länder. Hade kanske varit bättre om t-banan haft linjenummer med prefix (om de ska användas) såsom T, båtar B osv. Likaså är det ju total brist på nr i 600-serien medan både 200- och 300-serierna har sammanlagt 100 nummer i reserv.

[Ersa]

Ja, 677 fortsätter att med sin 120-minuterstrafik på helger inte uppfylla de egna kraven på att få köras som blå stomlinje.
Medan 639 fortsätter tillhöra kategorin "lokala kommunlinjer inom Norrtälje kommun", trots att den vanligtvis passerar 5 st kommuner och 10 mil. Sommartid 6 st kommuner och 14 mil. Men den får inte bli stomlinje, mest pga att den på helgerna har... 120-minuterstrafik på norra sträckan.. Däremot verkar södra sträckan uppfylla blåbusskraven redan nu, så det är ju egentligen bara att skifta bussarna rakt av mellan 677 och 639S!

Angående prefix/suffix skulle majoriteten av dessa ju inte behövas idag, om man skulle klara av att släppa på de oanvända numren 240-289, 350-389 samt hela 900-serien. Dvs det vi diskuterat så många gånger förr: Att ge Norrtäljeområdet serie 900, och/eller att låta Lidingö och Mälaröarna samsas om enbart 200- eller enbart 300-serien.
Det är bara dagens envisa inställning till att man inte vågar genomföra ovanstående förändringar som skapat en konstgjord "linjenummerbrist".

[Lars_L]

Suffix är ett enkelt sätt att markera att linjen har en särskild funktion, såsom stomlinje eller nattlinje. Men det är ju bra om systemet klarar att hantera det förstås. Både Skånetrafiken och Västtrafik klarar ju utmärkt av att till och med ha samma nummer utåt på ett flertal olika linjer, så det ska ju inte vara något problem kan man tycka - en sådan ändring görs ju ändå inte över en natt, så det ska man väl kunna klara av att se över tekniskt under tiden, känns ju som man borde göra ändå - är ju ologiskt för kunden när 446 anges ha förseningar och det egentligen är 446C som avses (som exempel).

Problemet i Stockholm har väl varit att man använt suffix när det varit ont om nummer inom området, inte utifrån något koncepttänk. Därför gör man det inte heller konsekvent eller efter sina egna riktlinjer.

För gemene kund har det väl knappast någon betydelse alls om det finns något slags system bakom linjenumren. Vad som dock är praktiskt är väl att om man exempelvis vill söka vilka linjer som finns inom ett område, så underlättar det att man har dem i en följd, gör det ju också tydligare på hållplatsstolpar. Men där är det ju av intresse att närliggande områden då har nummer som ligger i närheten. Ska det vara någon vits måste man ju dock följa detta ganska väl, vilket inte har gjorts på många ställen - bland annat på grund av bristen på nummer inom det tilldelade intervallet.

Den gamla principen i Stockholm med olika trafikområden som ska ha sin nummerserie, gör ju detta mindre logiskt. Kanske för stor apparat att göra om, men det logiska hade ju varit att numren söder om stan hade hängt ihop, liksom de i norr och följa avståndet från staden, snarare än hur indelningen i trafikområden såg ut på 1970-talet.  Exempelvis skulle det ju vara ganska logiskt om Solna/Sundbyberg, Västerort och Ekerö hade samma hundrasnummerserie.

En annan lösning som jag kan tycka är bra är väl att lokala linjer kan ha en nummerserie, och "regionala" linjer (alltså i denna bemärkelse, och inte rena landsbygdslinjer) som trafikerar flera olika kommuner kan ha en egen. I sådana fall tydliggör man ju också fler tvärgående linjer än de fåtal som SL valt att lyfta, såsom exempelvis 524, då slipper man också den ologiska numreringen när ett annat avtalsområde kör linjen. Istället sticker linjen ut som sådan. De inomkommunala kan ju då också ha ett prefix och då räcker det med en- eller två siffror i numret, såsom man löst det många ställen i London. 

[virtual1]

Tycket nog 833 borde heta nåt i 7xx istället då den primära syfte är att trafikförsörja områden i östra huddinge. 18x är ju linjer för försörjning av områden i sthlms kommun. 833 är ju helgalet då den inte rör Haninge alls.

[Ulf Berlin]

Ja, 677 fortsätter att med sin 120-minuterstrafik på helger inte uppfylla de egna kraven på att få köras som blå stomlinje.
Medan 639 fortsätter tillhöra kategorin "lokala kommunlinjer inom Norrtälje kommun", trots att den vanligtvis passerar 5 st kommuner och 10 mil. Sommartid 6 st kommuner och 14 mil. Men den får inte bli stomlinje, mest pga att den på helgerna har... 120-minuterstrafik på norra sträckan.. Däremot verkar södra sträckan uppfylla blåbusskraven redan nu, så det är ju egentligen bara att skifta bussarna rakt av mellan 677 och 639S!

Angående prefix/suffix skulle majoriteten av dessa ju inte behövas idag, om man skulle klara av att släppa på de oanvända numren 240-289, 350-389 samt hela 900-serien. Dvs det vi diskuterat så många gånger förr: Att ge Norrtäljeområdet serie 900, och/eller att låta Lidingö och Mälaröarna samsas om enbart 200- eller enbart 300-serien.
Det är bara dagens envisa inställning till att man inte vågar genomföra ovanstående förändringar som skapat en konstgjord "linjenummerbrist".

T ex är ju hela 80-serien oanvänd.../Ulf

[Nico]

Används för båtar numera... vilket även det känns som slöseri med nummer. 

80-serien kunde ju i princip ha använts på Lidingö annars och då kunnat frigöra hela 200-serien. 

[Nico]

Tycket nog 833 borde heta nåt i 7xx istället då den primära syfte är att trafikförsörja områden i östra huddinge. 18x är ju linjer för försörjning av områden i sthlms kommun. 833 är ju helgalet då den inte rör Haninge alls.

Mja, halva linjen ligger ju inom Stockholms stad. Farsta är sedan både primär knutpunkt liksom (fast Ågesta mm ligger i Huddinge) även postort för i princip hela området som linjen betjänar. Tycker därför att typ 186, 187 borde varit mera logiskt som linjenummer än både Haningenumret 833 eller något i 700-serien.

[Ulf Berlin]

Används för båtar numera... vilket även det känns som slöseri med nummer. 

80-serien kunde ju i princip ha använts på Lidingö annars och då kunnat frigöra hela 200-serien.

Glömde det...
70 linjerna i Innerstaden ger ju inget extra så dom kan man fylla 40 och 50 serien med och frigöra 70 serien också o s v.../Ulf

[homer]

Glömde det...
70 linjerna i Innerstaden ger ju inget extra så dom kan man fylla 40 och 50 serien med och frigöra 70 serien också o s v.../Ulf

70 serien var förr avsedd för linjer från närförort in till city in på morgonen och ut på eftermiddagen

[virtual1]

Mja, halva linjen ligger ju inom Stockholms stad. Farsta är sedan både primär knutpunkt liksom (fast Ågesta mm ligger i Huddinge) även postort för i princip hela området som linjen betjänar. Tycker därför att typ 186, 187 borde varit mera logiskt som linjenummer än både Haningenumret 833 eller något i 700-serien.

Fast Farsta är utgångspunkten, inte målpunkten för linjen eftersom Ågesta inte är en knutpunkt, och som tidigare sagt inte liggande i Sthlms kommun som resten av 18x gör. Samma logik gäller ju för de 8xx-linjer som startar i Gullmarsplan men som slutar i annan kommun utanför sthlm -  t.ex. 801 och 811 som har väldigt liten körsträcka utanför Stockholms kommun men har en annan kommun som måldestination.

[Ulf Berlin]

70 serien var förr avsedd för linjer från närförort in till city in på morgonen och ut på eftermiddagen

Innan tunnelbanan tog detta...
Senast har ju SLs x70 linjer blivit ett misch-masch och 070 linjerna i innerstan ger inget speciellt längre
då dom dessutom har fått trafik L-S.../Ulf

[Lars-Håkan_E]

Fast Farsta är utgångspunkten, inte målpunkten för linjen eftersom Ågesta inte är en knutpunkt, och som tidigare sagt inte liggande i Sthlms kommun som resten av 18x gör. Samma logik gäller ju för de 8xx-linjer som startar i Gullmarsplan men som slutar i annan kommun utanför sthlm -  t.ex. 801 och 811 som har väldigt liten körsträcka utanför Stockholms kommun men har en annan kommun som måldestination.

801 har ju bara två hpl i Stockholm precis som de flesta övriga 800 linjer från Gullmarsplan så där finns det väl inga konstigheter, 811 finns ju i olika varianter där en bara går inom Stockholm.

[Nico]

Fast Farsta är utgångspunkten, inte målpunkten för linjen eftersom Ågesta inte är en knutpunkt, och som tidigare sagt inte liggande i Sthlms kommun som resten av 18x gör. Samma logik gäller ju för de 8xx-linjer som startar i Gullmarsplan men som slutar i annan kommun utanför sthlm -  t.ex. 801 och 811 som har väldigt liten körsträcka utanför Stockholms kommun men har en annan kommun som måldestination.

801 har ju bara två hpl i Stockholm precis som de flesta övriga 800 linjer från Gullmarsplan så där finns det väl inga konstigheter, 811 finns ju i olika varianter där en bara går inom Stockholm.

Lite handlar detta om definitioner och som konstaterats så finns det ju ingen större enhetlighet i hur man under åren tillämpat detta med linjenummer. Sådant är sedan ofta är svårt då många linjer numera är kommunöverskridande, men linjenumreringen utgår i många fall från anno dazumal... eller i varje fall från SL:s tidiga år. Mycket togs ju över från SJ:s billinjegrupper och från de övertagna lokalbolagen som fanns och har  därmed föga att göra med hur trafiken i dagens Storstockholm ser ut. Rent praktiskt undrar man lite om det kanske inte borde vara dags för en ordentlig linjerevision?!

Kikar man sedan på det länkade dokumentet i det första inlägget så framgår ju följande för linjenumren 801, 811 samt 833...

801-810 / Direktlinjer Tyresö/Haninge
811-823 / Kommunlinjer Tyresö samt direktlinjer Tyresö/Haninge
824-846 / Kommun- och landsbygdslinjer Haninge


Vad gäller linje 833 så är ju den definitivt placerad i fel nummerserie oavsett hur man ser på linjen (då den har nada att göra med Haninge). Detta då det är lite 50/50 om den ska ses som en kommunlinje inom Stockholms stads södra förorter eller man skulle vilja placera den i kommunlinjesoppan i Huddinge/Botkyrka/Salem?! En stor orsak till avvikande linjenumreringar/indelningar är alltså sannolikt beroende på just hur linjerna en gång i tiden fördelats mellan tidigare trafikområden... och sedan har det bara förblivit så... Finns ju många andra liknande anomalier. Håller man sig kvar i indelningen för kommun- och landsbygdslinjer inom Haninge så är ytterligare exempel på idag udda numrering då linje 828 samt 831. De har inte ett dyft att göra med Haninge utan går ju i sin helhet inom Stockholms stad respektive Huddinge kommun. De borde kanske hellre då ha legat i 700-serien. Ser man lite utanför så finns ju t.ex. 889 på Ornö... som trots SL:s indelning definitivt inte är en landsbygdslinje i Nynäs osv.

Linje 801 sedan har som sagt bara hpl. Gullmarsplan och Norra Sköndal inom Stockholms stad medan resten av linjerna ligger i Älta vilket egentligen gör att den rent logiskt (om man hårdrar det hela lite) snarare borde ligga i linjegrupp 441-449, dvs. direktlinjer Nacka. Linje 811 sedan försvann ju förra året och dess trafikering togs i huvdsak istället över av linje 801 respektive 816. Den tidigare linje 811 gick dock till övervägande del inom Stockholms stad (då vissa turen även vände i Skarpnäck) samt resten inom Älta. Även den linjen borde nog bättre ha legat inom antingen linjegruppen 180-189 alternativt 401-421. Å andra sidan finns det ju de som hävdar att Älta inte borde tillhöra Nacka kommun så...