Finns bussgator med s.k. gräsarmering (genomsläpplig markbeläggning)?

[Anders Noren]

Finns det någonstans i Sverige en bussgata där beläggningen är någon form av gräsarmering? Gräsarmering är samlingsbenämningen på ett överkörningsbart underlag som medger att gräs växer upp mellan beläggningselementen och att vatten dränerar ner. Bildexempel: http://www.blatunga.se/sv/marksten-och-plattor/grasarmering.html. Gräsarmering är vanligt förekommande om man t.ex. vill göra en garegeuppfart eller parkeringsplats lite diskretare och för att minska belastningen på dagvattennätet genom att ersätta en hårdgjord yta med en genomsläpplig sådan.

Om ja, kan du/ni berätta mer om den aktuella sträckan? Trafikmängd, jämnhet, sättningar, utseende, drift, underhåll, problem?

[Joakim Wahlberg]

En liten sträcka av spårvägen till klockartorpet (kan eventuellt vara annan sträcka, inte så bra på Norrköpings spårväg) har väl det underlaget vid en hållplats, där bussarna kan vända. Fast den kanske inte används i normala fall?

(EDIT; av någon anledning visas ej ÅÄÖ när man skriver från mobilen, rättat nu)

[Anders Noren]

En liten sträcka av spårvägen till klockartorpet (kan eventuellt vara annan sträcka, inte så bra på Norrköpings spårväg) har väl det underlaget vid en hållplats, där bussarna kan vända. Fast den kanske inte används i normala fall?

Det är nog spårvägen till Vidablick, hållplatsen Bredgatan, du tänker på. Jo, i Norrköping finns en del gräsarmerade ställen längs spårvägen, men som du säger så trafikeras de nog inte reguljärt.

[Nico]

Frågan är väl vad en sådan markbeläggning har för bärighet, dvs. hur ser underbyggnaden ut?

[homer]

det används ganska mycket till vägar för bland annat brandkåren, så dem kan komma nära skolor och ålderdomshem bla.

[Nico]

Visst, men det är ingen regelrätt vägbeläggning. Finns det inte något under som stagar upp och stabiliserar det hela undertill så kommer man bara att knäcka betongelementen om man inte i princip smyger fram... och t.o.m. då finns det en risk om marken under är vattensjuk eller så.

Det är troligen mestadels därför det kan används som t.ex. garageuppfarter eller som beläggning på s.k. gångfartsväg, men frågan är som sagt om det pallar med för så mycket annat? Stadigvarande busstrafik tror jag alltså knappast att det är avsett att mäkta med ens för en kortare tid.

[Bussföraren]

Jag har sett det nånstans i SL området för typ 15 år sedan, minns inte var ännu :-(
Dock blev det snart sjunkningar och det var svinhalt efter regn.

[Anders Noren]

Om vi antar att gräsarmering i betong inte håller för tung trafik och att gräset ger problem med halka, tror ni vore det möjligt att göra själva körspåren i konventionell beläggning (marksten eller asfalt) och resten av körbanan i gräsarmering? Som en "modern" traktorstig? Eller kräver bussen en sån "vingelmån" att man ändå skulle vara tvungen att belägga nästan hela körbanan?

[JDS]

Om vi antar att gräsarmering i betong inte håller för tung trafik och att gräset ger problem med halka, tror ni vore det möjligt att göra själva körspåren i konventionell beläggning (marksten eller asfalt) och resten av körbanan i gräsarmering? Som en "modern" traktorstig? Eller kräver bussen en sån "vingelmån" att man ändå skulle vara tvungen att belägga nästan hela körbanan?

Hur långa sträckor kan det röra sig om och vilka hastigheter? Vid hållplatser m m är ju bussens vingelutrymme ändå synnerligen begränsat, men det är ju en annan sak om man ska köra en lång sträcka i 50 km/h...

[Björn Forslund]

Hur långa sträckor kan det röra sig om och vilka hastigheter? Vid hållplatser m m är ju bussens vingelutrymme ändå synnerligen begränsat, men det är ju en annan sak om man ska köra en lång sträcka i 50 km/h...

Vi har den typen av armerad gräsmatta på jobbet, för att brandkåren ska kunna ta sig fram vid behov. Tvivlar på att det går att köra på sådant i någon högre fart utan fruktansvärt buller och vibrationer. Gräset där hjulen far fram lär inte bli långlivat heller, vid regelbunden trafik.

[Mats Karlsson]

Gräsarmering är inte tänkt att få gräsmattan att fungera som vägbana, utan endast att ge den bärighet för högst tillfällig uppställning av fordon. Björn ger ett bra exempel ovan för att ge brandkåren möjlighet att ta sig fram. Första gången jag såg gräsarmering var 1969 utanför den då nybyggda Östraboteatern i Uddevalla. Avsikten var att det skulle se ut som gräsmatta runt teatern, men att det samtidigt skulle vara möjligt för orkesterbussar, turnébussar m.m. att köra upp på gräsmattan intill teatern och lasta in sina prylar bakom scenen. En av de första turnébussar jag såg på denna gräsarmering var Svenne & Lottas. en Scanai-Vabis/Lier. 

[Anders Noren]

Min fundering är å tjänstens vägnar inför en eventuell framtida omgestaltning av en större gata i en av våra städer där busstrafiken skulle kunna få egna körfält i mittläge på en sträcka om knappt 900 meter. Jag är nyfiken på om det vore tekniskt möjligt med "tänk spårvagn på gräsbesådd banvall, kör buss" (ungefär som Skånegatan i Göteborg fast utan spårvagnar) men eftersom mina kunskaper i vägbyggnad är högst begränsade så valde jag att höra mig för om någon annan redan har genomfört idén.

Plan B är en kombination av konventionell och genomsläpplig marksten (t.ex. Starka Coloc+Ecoloc) - estetiskt mindre tilltalande och dräneringsmässigt sämre men definitivt genomförbart.

[Björn Forslund]

Min fundering är å tjänstens vägnar inför en eventuell framtida omgestaltning av en större gata i en av våra städer där busstrafiken skulle kunna få egna körfält i mittläge på en sträcka om knappt 900 meter. Jag är nyfiken på om det vore tekniskt möjligt med "tänk spårvagn på gräsbesådd banvall, kör buss" (ungefär som Skånegatan i Göteborg fast utan spårvagnar) men eftersom mina kunskaper i vägbyggnad är högst begränsade så valde jag att höra mig för om någon annan redan har genomfört idén.

Plan B är en kombination av konventionell och genomsläpplig marksten (t.ex. Starka Coloc+Ecoloc) - estetiskt mindre tilltalande och dräneringsmässigt sämre men definitivt genomförbart.

Gummihjul och gräs går inte bra ihop. Det blir lerigt och fult vid regn och halt vid kyla. Möjligen kan man lägga en grässträng i mitten på rakare sträckningar..

[Nico]

Jag är nyfiken på om det vore tekniskt möjligt med "tänk spårvagn på gräsbesådd banvall, kör buss" (ungefär som Skånegatan i Göteborg fast utan spårvagnar) men eftersom mina kunskaper i vägbyggnad är högst begränsade så valde jag att höra mig för om någon annan redan har genomfört idén.

Man ska nog inte heller dra för stora paralleller till hur det fungerar med spårvagnsspår då underbyggnaden är delvis annorlunda. Även med en gräsbeströdd/besådd banvall så är det ju inte enbart den i sig som stagar upp det hela utan rälerna som i sin tur fördelar/förmedlar tyngden vidare samt att rälsen i sin tur hålls ihop på olika vis. Betongelement skulle kanske kunna fungera ur en synvinkel, men för att de inte ska knäckas av vibrationerna från tunga fordon i farter uppåt 40-50 km/h så måste de kanske ha en tjocklek eller rättare sagt ett djupgående på omkring 50 cm för att inte bli alltför spröda och man måste då även lyckas foga samman dessa på ett vis som håller för de tänkta krafterna.

Trots det så finns troligen en mängd ytterligare hinder. Detta då det annars blir betongelementen som i så fall får ta upp och förmedla hela tyngden. På något vis måste man t.ex. sedan även förankra dessa betongelement för att förhindra att de vid belastning helt enkelt bara glider isär och iväg ifall marken blir vattensjuk. Lägg sedan på det som Björn m.fl. sagt om gräs som underlag överlag och plussa på vad underhållskostnaderna skulle bli rent generellt för att hålla det hela snyggt (apropå detta med estetik) så ser man att detta på sikt nog lätt blir en sak som kostar betydligt mer än den smakar.

[Anders Noren]

Man ska nog inte heller dra för stora paralleller till hur det fungerar med spårvagnsspår då underbyggnaden är delvis annorlunda. Även med en gräsbeströdd/besådd banvall så är det ju inte enbart den i sig som stagar upp det hela utan rälerna som i sin tur fördelar/förmedlar tyngden vidare samt att rälsen i sin tur hålls ihop på olika vis. Betongelement skulle kanske kunna fungera ur en synvinkel, men för att de inte ska knäckas av vibrationerna från tunga fordon i farter uppåt 40-50 km/h så måste de kanske ha en tjocklek eller rättare sagt ett djupgående på omkring 50 cm för att inte bli alltför spröda och man måste då även lyckas foga samman dessa på ett vis som håller för de tänkta krafterna.

Trots det så finns troligen en mängd ytterligare hinder. Detta då det annars blir betongelementen som i så fall får ta upp och förmedla hela tyngden. På något vis måste man t.ex. sedan även förankra dessa betongelement för att förhindra att de vid belastning helt enkelt bara glider isär och iväg ifall marken blir vattensjuk. Lägg sedan på det som Björn m.fl. sagt om gräs som underlag överlag och plussa på vad underhållskostnaderna skulle bli rent generellt för att hålla det hela snyggt (apropå detta med estetik) så ser man att detta på sikt nog lätt blir en sak som kostar betydligt mer än den smakar.

Nu ser jag att du tror att det är problematiskt att bygga markstensbelagda bussgator, särskilt i vattensjuk terräng. Det är det inte, det går alldeles utmärkt och det finns fungerande exempel från verkligheten. Jag är intresserad av att ta idén ett steg längre. Att argumentera mot markstensbelagda bussgator i allmänhet tillför alltså ingenting till tråden.