Svenska städer blir allt större...

[AL]

SCB presenterade nyligen sin statistik över folkmängden i Sverige som uppenbarligen växer fortare än tidigare beräknat.  Och de svenska storstäderna blir allt större med en - får man anta - alltmer utarmad glesbygd, även om också många små städer för första gången redovisar befolkningsökningar.   De senare sannolikt ändå inte ett trendbrott.

De 10 största kommunerna i Sverige;

1.  Stockholm
2.  Göteborg
3.  Malmö
4.  Uppsala
5.  Linköping
6.  Västerås
7.  Örebro
8.  Norrköping
9.  Helsingborg
10.Jönköping

Tittar man däremot på de 10 största städerna, (tätorterna), i Sverige så förändras listan en aning;

1.  Stockholm
2.  Göteborg
3.  Malmö
4.  Uppsala
5.  Västerås
6.  Örebro
7.  Linköping
8.  Helsingborg
9.  Jönköping
10.Norrköping

På den senare listan ramlar både Linköping och Norrköping ned 3 pinnhål vardera med ett antal tusen invånare i tätorten upp till närmast följande. Var det inte en tid då Norrköping var en av de största tätorterna i Sverige efter Stockholm, Göteborg och Malmö?

En annan intressant iakttagelse, är det någon annan kommun mer än Örebro som under de senaste 15-20 åren tappat befolkning då en del av kommunen brutit sig loss och bildat eget?  För Örebro Kommuns del handlade det om Fjugesta, (Lekebergs Kommun), som bildade eget 1995 med lite över 7200 invånare!

[Harald Nordius]

Var det inte en tid då Norrköping var en av de största tätorterna i Sverige efter Stockholm, Göteborg och Malmö?

Jo, på den tiden vi hade städer som i huvudsak bestod av tätorten var Norrköping länge landets fjärde och Hälsingborg landets femte stad i storlek.

[Staffan Sävenfjord]

Jo, på den tiden vi hade städer som i huvudsak bestod av tätorten var Norrköping länge landets fjärde och Hälsingborg landets femte stad i storlek.

Och Borås var nummer nio, nu är kommunen nummer tretton.

För att svara på en fråga i annat inlägg så tappade Borås nästan 8 000 invånare år 1995 när Bollebygd bildade egen kommun.

[Freke]

På den senare listan ramlar både Linköping och Norrköping ned 3 pinnhål vardera med ett antal tusen invånare i tätorten upp till närmast följande. Var det inte en tid då Norrköping var en av de största tätorterna i Sverige efter Stockholm, Göteborg och Malmö?

En annan intressant iakttagelse, är det någon annan kommun mer än Örebro som under de senaste 15-20 åren tappat befolkning då en del av kommunen brutit sig loss och bildat eget?  För Örebro Kommuns del handlade det om Fjugesta, (Lekebergs Kommun), som bildade eget 1995 med lite över 7200 invånare!

I början av förra seklet låg Gävle tryggt på tio-i-topp. Knivsta bröt sig loss från Uppsala för några år sedan. Umeå lär bli nästa nya kommun på topplistan.

Jag läste om en liten lustig iaktagelse någon gjort... Många kommuner har ju höga mål och förhoppningar om att öka folkmängden. T.ex. vill Skellefteå bli 80000 till 2030 och Umeå 200000 till 2050. Någon har räknat ut att om alla kommuners ambitioner ska gå in måste vi bli 15 miljoner invånare inom några år, tror att det var till 2030... :-)

[AL]

Det är förmodligen många kommuner som har "högt flygande" planer på rejäla folkökningar, något som antagligen bottnar i en önskan om ökade skatteintäkter.  Sedan finns det kommuner som ökat befolkningen betydligt snabbare än de egna prognoserna, däribland Örebro som nu tvingas planera om byggnadstakten för nyproduktion av bostäder och bostadsområden för att klara av den allt snabbare tillväxten, där befolkningen de senaste åren ökat med närmare 2000 per år.

I Danmark genomfördes en kommunreform 2007 där amten i princip försvann och ersattes med 5 regioner. Samtidigt reducerades antalet kommuner från 207 till 98. Frågan är om och när Sverige behöver genomföra ännu en kommunreform mot bakgrund av att antalet småkommuner i landet blir allt mindre och får allt svårare att klara av de mest grundläggande behoven.  I det långa loppet är det nog inte heller särskilt realistiskt att tro att småkommuner ens genom samverkan skall kunna tillhandahålla dessa grundläggande behov, och detta gäller särskilt de kommuner som årligen uppvisar en vikande befolkningstrend.

I grund och botten handlar det förstås väldigt mycket om en lokal önskan att själva handha sin verksamhet och fatta beslut om den, men vad hjälper det om de ekonomiska förutsättningarna saknas? Det är heller ingen ny trend att landets befolkning i ännu högre utsträckning söker sig till de större städerna, med reslutatet att landsbygden blir alltmer tömd på människor.  Olyckligt men dessvärre lär nog denna utveckling fortsätta.

En sammanslagning av ett antal kommuner är förmodligen den bästa lösningen i framtiden. Däremot är det nog betydligt viktigare att länen kvarstår i sin nuvarande utformning för att säkerställa att de elementära lokala intressena kan tillvarats på bästa sätt, snarare än att omvandla dem till regioner. Och i ett längre perspektiv bör såväl Västra Götalands- och Skåneregionerna avskaffas och återställas till de tidigare länsindelningarna, och istället ersättas med en delning av landets regering i två. En delstatsregering för östra/norra Sverige och en delstatsregering för västra/södra Sverige med det primära syftet att minimera Stockholmspolariseringen.  Sverige är inte Stockholm och Stockholm är inte Sverige.

[Staffan Sävenfjord]

Och i ett längre perspektiv bör såväl Västra Götalands- och Skåneregionerna avskaffas och återställas till de tidigare länsindelningarna ...

Gärna dela Västra Götalandsregionen i två men det vore dumt att återgå till de tidigare länsindelningarna. Orterna i Göta älvdalen liksom Dalsland borde de tillföras gamla Göteborgs och Bohus län (liksom Kungsbacka i Hallands län) medan östra delarna av Älvsborgs län borde sammanfogas med Skaraborgs län.

[AL]

Det kan jag också hålla med om. 

[Freke]

En sammanslagning av ett antal kommuner är förmodligen den bästa lösningen i framtiden.

Problemet är att 90% av en kommuns nettokostnader är omsorg och skola där det inte finns några samordningsvinster. Att slå ihop tre fattiga kommuner till en lite större fattig kommun gör knappt någon skillnad. Redan idag samverkar många små kommuner för att få ner de påverkbara 10%  genom att drifta it-system tillsammans, dela tjänster, bilda gemensamma nämnder och förvaltningar. Jag tror att vi kommer att få se ännu mer av detta hellre än kommunsammanslagningar.

[AL]

Jag tror kanske inte att det är just småkommuner som skall slås ihop till en större, utan snarare att småkommuner som med ett fortsatt vikande befolkningsunderlag behöver inkorporeras i en närliggande större kommun för att i framtiden kunna tillgodose de mest elementära behoven.  Ett samarbete av den modellen du beskriver - och som idag förekommer på en del håll och då inte bara när det gäller it-system och annat utan också t ex skola. omsorg och brandförsvar - fungerar tillfredsställande så länge inte inblandade kommuner samtliga uppvisar ett vikande befolkningsunderlag under en längre tid, något som jag dessvärre tror är en utveckling vi måste vänja oss vid.

Nu skall man komma ihåg att växande storstäder inte är någon svensk företeelse, utan motsvarande utveckling råder generellt bland många av världens länder.  Det betyder dock inte att företeelsen som sådan bör förbli ett olöst problem, utan snarare är det väl så att mindre kommuner med problem att behålla sin folkmängd behöver särskilda regler och förordningar för att locka till sig t ex nya arbetsplatser, och där vilar ett stort ansvar på en svensk regering oavsett färg.

[Freke]

Vem ska småkommunerna i norra Sveriges inland gå ihop med när angränsande kommuner är lika små och har precis samma problem? Lek med tanken att småkommunerna Norsjö, Malå, Arvidsjaur och Arjeplog tillsammans med "storkommunen" Skellefteå skulle bilda en jättekommun från fjäll till kust - vilken skillnad skulle det göra? Elever, skolor, äldre och äldreboenden flyttas ju inte.

Jag vill påstå att roten till "det onda" är vår - alla svenskars - värdegrund. Om man målar brett och generaliserar så är det fult att bo i en håla och fint att bo på ett större ställe "där det händer något". Den uppfattningen gäller oavsett vare sig man växer upp i Stockholm eller i Norsjö. Ingen blir förvånad över att en norsjöbo flyttar till Stockholm, men om en Stockholmare väljer att flytta till Norsjö frågar alla (både i Stockholm och Norsjö) förvånat och chockat - med ett negativt laddat "varför???".

Där är grundproblemet - folk skäms för att de kommer från en liten ort, man måste därifrån annars är man en looser. Det finns naturligtvis massor av undantag, men om man generaliserar så är det så. Dessutom finns det gamla synsättet på "Norrland" som en svensk koloni (omedvetet) kvar. Folk i södra Sverige pratar om att resa till "Norrland" på samma sätt som att resa utomlands. Folk i norra Sverige identifierar sig själva som "norrlänningar" hellre än "svenskar". Det skapar också en mental uppdelning som inte är bra. Själv säger jag konsekvent att jag är från "Västerbotten", aldrig från "Norrland". Västerbotten är mentalt en del av Sverige medan Norrland är en mental koloni.

I grund och botten vill jag hävda att urbaniseringen i Sverige är driven mer av attityd än ekonomi. I Norge ser det helt annorlunda ut, de har en helt annan landsbygdspolitik, och grunden till denna är att det är "fint" att bo på landet.

Skickat från min GT-I9001 via Tapatalk 2

[BSB101]

Att skapa fler lager av administration tror jag inte på. Dagens system med stat – landsting – kommun och därtill län är inte prefekt men att lägga till ännu en administrativ enhet tror jag inte på.

Sammanslagningar av kommuner tror jag blir ofrånkomligt då det blir svårt att upprätthålla den lagstagade servicen  i en kommun med färre än 10 000 invånare. Det är dock synd att debatten om förändringar av antalet kommuner inte finns idag då det är ett ämne som rör upp mycket känslor och som kommer behövas debatteras och genomlysas mycket innan ett beslut tas.

Gällande kommuner som bildat eget har vi även Nykvarn som lämnade Södertälje 1999.

[AL]

Jag tror nog att den här debatten kommer att komma upp så småningom i takt med att andelen småkommuner som uppvisar just ett vikande befolkningsunderlag blir allt mindre och får allt svårare att upprätthålla sin servicenivå.

Frågan är, varför har den här situationen uppstått?  Personligen anser jag att en starkt bidragande orsak är den Stockholmspolarisering som vi sett under en lång följd av år, och som i princip inneburit att landsbygden utarmats alltmer när övriga större städer blivit ännu mer aktiva i sin strävan att skapa en attraktivitet för presumtiva arbetsgivare. Och det är förstås heller inte en slump att just Göteborg och Malmö hamnade i varsin storregion.

Ett sätt att "tysta" eller mildra kritiska röster!   

[BSB101]

Inflyttningen av folk från landsbygden till större städer är verken något Sverigespecifikt eller nytt fenomen.

[BMJ]

Det har från och till diskuterats om en sammanslagning av de fem Dalslandskommunerna (Åmål, Bengtsfors, Ed, Färgelanda och Mellerud). De skulle vid det gångna årsskiftet ha knappt 42 000 invånare tillsammans. Diskussioner förd genom olika företrädare i dessa kommuner, men stora delar av allmänheten (framför allt de äldre) är tveksamma till en sammanslagning.

För ett tiotal år sedan vill jag minnas att de välmående kommundelarna Askim och Torslanda ville bryta sig ur Göteborgs kommun, och på så vis kunna minska skattetrycket för sina invånare. De styrande i kommunen ville dock inte ha någon delning till stånd.

[Harald Nordius]

Det har från och till diskuterats om en sammanslagning av de fem Dalslandskommunerna (Åmål, Bengtsfors, Ed, Färgelanda och Mellerud). De skulle vid det gångna årsskiftet ha knappt 42 000 invånare tillsammans. Diskussioner förd genom olika företrädare i dessa kommuner, men stora delar av allmänheten (framför allt de äldre) är tveksamma till en sammanslagning.

För ett tiotal år sedan vill jag minnas att de välmående kommundelarna Askim och Torslanda ville bryta sig ur Göteborgs kommun, och på så vis kunna minska skattetrycket för sina invånare. De styrande i kommunen ville dock inte ha någon delning till stånd.

Det var inte bara eller ens främst för att minska skattetrycket. Främsta orsaken till att saken kom upp var att innevånarna ansåg att de centralt fastställda fördelningsnycklarna missgynnade dessa stadsdelar så att de fick mindre resurser till t.ex. skola och barnomsorg än andra stadsdelar.