Trevligt initiativ

[1896]

Kanske man hade kunnat göra mera som man gjorde förr, dvs köra gods/småförsändelser åt folk. Göra ärenden inne i stan under uppehållstiden. Samt köra beställningstrafik på helger, och även fått några lokala företagare att sponsra verksamheten.
Men det är klart att utan stöd från den egna befolkningen och intäkterna från de vanliga pendlarna som grund att stå på, så klarar man det ju inte länge. Precis som bybytikerna/lanthandlarna läggs ner då byborna handlar för stor andel varor inne i stan.

Jag tillhör den skara som tycker att samhället ska stötta verksamheter på landsbygden, just för att vi ska ha en levande landsbygd och för att den inte ska avfolkas, då menar jag att varje central by med visst stöd borde ha en lanthandel, ett postkontor, apotek, bensinmack, och liknande. Just i det här fallet så har det uppenbart fallerat långt tidigare, när Östgötatrafiken inte ansett sig ha resurser att tillhandahålla en busstrafik värd namnet, det är i det läget som samhällets stöd ska sättas in, annars hamnar man per automatik i en ond cirkel, där man drar in, ska spara, drar in och ska spara om vartannat, till slut så finns ingenting kvar.

[Ersa]

Jag tillhör den skara som tycker att samhället ska stötta verksamheter på landsbygden, just för att vi ska ha en levande landsbygd och för att den inte ska avfolkas, då menar jag att varje central by med visst stöd borde ha en lanthandel, ett postkontor, apotek, bensinmack, och liknande. Just i det här fallet så har det uppenbart fallerat långt tidigare, när Östgötatrafiken inte ansett sig ha resurser att tillhandahålla en busstrafik värd namnet, det är i det läget som samhällets stöd ska sättas in, annars hamnar man per automatik i en ond cirkel, där man drar in, ska spara, drar in och ska spara om vartannat, till slut så finns ingenting kvar.

I Sverige verkar man inte ha kunskap att fixa problemen med centralisering och osund urbanisering. Eller snarare att man inte förstår att det är ett problem. Numera är man ju "avvikande" och besvärlig "landsbygdsromantiker" om man vill se nysatsningar och nybyggnationer av bostäder uppåt 4-5 mil från Stockholms innerstad, och det talar bara om "stad" eller "landsbygd". Det finns inga ord för områdena som ligger mellan dessa former av bebyggelse. Jämför SSS-forumet där flera skribenter skriker "omöjligt!" om man tar upp frågan. Där är det bara innerstan innerstan innerstan som har en realistisk framtid.

Jämför med Norge, där man på nattliga satellitbilder själv kan ser hur det lyser rätt jämt fördelat i landet, medan skogarna i Värmland och Dalarna är svarta. Men är det något som styrande svenskar absolut inte vill göra, så är det att lära sig och ta efter övriga nordiska (ointressanta?) länder.

[Lars_L]

Nu vet jag väl inte om Djurön är rätt exempel för att tala om landsbygdsproblematiken. Har man någonsin haft någon mer omfattande kollektivtrafik dit? Tycker nog själv IOFS att det kan finnas värde i en levande landsbygd, även om vi nu inte har några oljemiljarder att plöja ner i det.

Men världen förändras, även utan urbaniseringen. Eftersom nästan alla har bil som bor på landsbygden (oavsett om det finns bra kollektivtrafik), så är det ändå svårt att behålla service lokalt i byn. Bor det ett par hundra personer i byn, där majoriteten arbetar i den ofta relativt närbelägna tätorten, så kommer ju ändå ingen handla i butiken, eller använda postkontoret, eller vad man nu vill ha där. Det klarar man ju inte ens att ha kvar i storstädernas förortscentrum, när invånarna väljer de större centrumen att handla vid.

Det är lätt att bli nostalgisk. Men för den skull kan man inte ha butiker där ingen handlar eller busstrafik som ingen åker med. För att återknyta till det här fallet är väl när man tittar i tidtabellen det stora problemet att sista förbindelsen går så pass tidigt från Norrköping. Att exempelvis ha en taxianslutning till någon senare tur från Norrköping är ju där en billig lösning. Det är ett sätt att på ett samhällsekonomiskt försvarbart sätt möjliggöra att man kan åka kollektivt och fortfarande möjliggöra att man bor på landsbygden.

[1896]

Nu vet jag väl inte om Djurön är rätt exempel för att tala om landsbygdsproblematiken. Har man någonsin haft någon mer omfattande kollektivtrafik dit? Tycker nog själv IOFS att det kan finnas värde i en levande landsbygd, även om vi nu inte har några oljemiljarder att plöja ner i det.

Men världen förändras, även utan urbaniseringen. Eftersom nästan alla har bil som bor på landsbygden (oavsett om det finns bra kollektivtrafik), så är det ändå svårt att behålla service lokalt i byn. Bor det ett par hundra personer i byn, där majoriteten arbetar i den ofta relativt närbelägna tätorten, så kommer ju ändå ingen handla i butiken, eller använda postkontoret, eller vad man nu vill ha där. Det klarar man ju inte ens att ha kvar i storstädernas förortscentrum, när invånarna väljer de större centrumen att handla vid.

Det är lätt att bli nostalgisk. Men för den skull kan man inte ha butiker där ingen handlar eller busstrafik som ingen åker med. För att återknyta till det här fallet är väl när man tittar i tidtabellen det stora problemet att sista förbindelsen går så pass tidigt från Norrköping. Att exempelvis ha en taxianslutning till någon senare tur från Norrköping är ju där en billig lösning. Det är ett sätt att på ett samhällsekonomiskt försvarbart sätt möjliggöra att man kan åka kollektivt och fortfarande möjliggöra att man bor på landsbygden.

Ytterst handlar det om vilken typ av samhälle vi vill ha, ska vi ha ett samhälle där alla kan ta del av samhällsservice, eller ska vi ha ett samhälle där man drar in på allt som är olönsamt ?

[Ersa]

Kanske fel tråd i grunden, ja. Men ändå en replik:
Nu handlar det väl inte så mycket om oljemiljoner man plöjer ner i den norska landsbygden, utan mera att de norska landsbygdskommunerna får ta del av (återbäring) på sina rika naturtillgångar som skog och vattenkraft. Medan vi här i Sverige verkar ha någon slags gammal kolonial syn på landsbygden utanför de tre storstadsområdena. Som att det egentligen skulle vara en belastning för staten att behöva dras med alla områden där det finns lantbruk, skog, älvar/vattenkraft och järngruvor. I så fall skulle man ju kunna dela upp området med det diffusa begrepet "Norrland" och skänka bort det till Norge och Finland?

[Lars-Håkan_E]

Givetvis ska man så långt som möjligt erbjuda kollektivtrafik, tyvärr är det numera på många håll i glesbygden inte möjligt att hitta ett underlag för busstrafik, ens med minibuss, då får man välja anropsstyrda varianter med anslutning till närmsta busslinje.

Finns det skolskjutsar kan man samordna trafiken med dessa under skoltid.

På många håll är det så att man saknar bussen först när den dragits in, man har nyttjat den när andrabilen varit på service eller så, på samma sätt som bygdens butik, akuta kompletteringsinköp som handlaren inte kan överleva på.

[Ulf Berlin]

Givetvis ska man så långt som möjligt erbjuda kollektivtrafik, tyvärr är det numera på många håll i glesbygden inte möjligt att hitta ett underlag för busstrafik, ens med minibuss, då får man välja anropsstyrda varianter med anslutning till närmsta busslinje.

Finns det skolskjutsar kan man samordna trafiken med dessa under skoltid.

På många håll är det så att man saknar bussen först när den dragits in, man har nyttjat den när andrabilen varit på service eller så, på samma sätt som bygdens butik, akuta kompletteringsinköp som handlaren inte kan överleva på.

Dags för flera att investera i en 4-hjuling eller el-cykel...
(Behöver ej tas på allvar)/Ulf

[Lars_L]

Nej, det är ju givet att man får kombinera med skolskjuts. Det stora problemet är väl där det är långt till centralorten. Är det relativt nära dit, kan man ju utnyttja behovet för bland annat gymnasieelever. När man använder skolanpassade linjer, blir ju dock ofta trafikeringstiden för kort på dagen. Bussarna börjar gå försent på morgonen eller slutar gå för tidigt på eftermiddagen för att riktigt fungera med dagens arbetstider. Det är väl just för att slippa anställa en förare till på timmar, som det kan vara ett ganska stort värde att då kunna ha anslutning/beställningstrafik med taxi på dessa tidiga/sena avgångar.

Sedan måste ju inte allt vara lönsamt förstås. Men man måste ändå begränsa förlusterna. En lösning skulle ju kunna vara att man sponsrar (eller ger vissa skattelättnader till) matbussar som kör på landsbygden. Sådant fanns ju till och med i Stockholms förorter på 1970-talet, där man tyckte att husmödrarna hade för långt att gå till matbutiken....En matbuss skulle ju också kunna vara ombud för väsentliga samhällsfunktioner. Om det nu finns ett sådant behov vill säga.

[BSB101]

Allt handlar om att det måste finnas en efterfrågan eller att någon annan betalar. Genom skatteutjämningssystemet betalar redan idag att fåtal kommuner stora belopp till exempelvis glesbygdskommuner. Hur sedan dessa kommuner använder dessa pengar är upp till den enskilda kommunen.

[Ersa]

Allt handlar om att det måste finnas en efterfrågan eller att någon annan betalar. Genom skatteutjämningssystemet betalar redan idag att fåtal kommuner stora belopp till exempelvis glesbygdskommuner. Hur sedan dessa kommuner använder dessa pengar är upp till den enskilda kommunen.

Det fina i Norge är att de inte behöver ett i efterhand skapat konstgjort skatteutjämningssystem, då de redan hade sitt naturresursåterbäringssystem långt innan. Skatteutjämningssystemet känns mest bara som att det ska "bevisa" för folk att de naturresurstäta "kolonierna" enbart är en belastning för tätortsområdena.

[Jo]

Allt handlar om att det måste finnas en efterfrågan eller att någon annan betalar. Genom skatteutjämningssystemet betalar redan idag att fåtal kommuner stora belopp till exempelvis glesbygdskommuner. Hur sedan dessa kommuner använder dessa pengar är upp till den enskilda kommunen.

Glesbygdskommuner är kanske att ta i. Följande ska vara de som tar emot mest utjämning: Malmö. Göteborg, Norrköping, Eskilstuna, Södertälje och Botkyrka.

[Lars_L]

Det fina i Norge är att de inte behöver ett i efterhand skapat konstgjort skatteutjämningssystem, då de redan hade sitt naturresursåterbäringssystem långt innan. Skatteutjämningssystemet känns mest bara som att det ska "bevisa" för folk att de naturresurstäta "kolonierna" enbart är en belastning för tätortsområdena.

Fast en sådan lösning kan man ju inte heller riktigt ha, och är ju dessutom ett ganska konstigt sätt att se ett land på. Men det är ju långt ifrån alla kommuner som har bra med naturtillgångar av dem som har dålig ekonomi. Sedan skapas ju allt välstånd nästan i Stockholm också - eftersom det är där de flesta är verksamma. Naturresurserna blir ju på så sätt minde och mindre viktiga.

En kommun som vare sig bidrar med naturresurser eller tillväxt, ska man då strunta helt i?

Och oavsett vilket stöd man ger till olika delar av landet, måste det ju ändå finnas en rimlig ekonomi i det. Bara för att man lägger en straffskatt på vattenkraft, så innebär ju inte det att man får in pengar "gratis", utan resulterar ju alltid i mindre pengar på annat håll ändå.

[Sundås]

Jag vill inte säga "vad var det jag sa?", men.. Vad var det jag sa? 

[Ersa]

Glesbygdskommuner är kanske att ta i. Följande ska vara de som tar emot mest utjämning: Malmö. Göteborg, Norrköping, Eskilstuna, Södertälje och Botkyrka.

Så mycket för den seglivade myten att de tre storstadsområdena är landets enda "motorer", som försörjer övriga landet.

[BSB101]

Glesbygdskommuner är kanske att ta i. Följande ska vara de som tar emot mest utjämning: Malmö. Göteborg, Norrköping, Eskilstuna, Södertälje och Botkyrka.

Jag skrev exempelvis. Jag vet att det finns kommuner i våra storstadsområden som får mer pengar än man betalar men det är ett fåtal. Om vi tar Sollentuna som exempel kommer kommunens invånare när det nya systemet är fullt infört om några år betala 140 miljoner kronor årligen. Detta i en kommun där en justering av skatten på 10 öre i runda slängar motsvarar drygt 15 miljoner kronor.

Så mycket för den seglivade myten att de tre storstadsområdena är landets enda "motorer", som försörjer övriga landet.

Myt och myt. Skatteutjämningssystemet är komplicerat och utgår inte bara från vilka områden som är "motorer". Hela upplägget bidrar dock till att visa på alla nackdelar med systemet.