Utbyggd tunnelbana

[Ersa]

Nu avskyr jag att ställa projekt mot varandra, som gemene man i Sverige verkar älska att göra. Så jag tänker inte heller göra det.

Angående tunnelbanan och Botniabanan har de i alla fall en stor likhet: Båda dessa stora projekt (och även många andra) har väl till största delen byggts med statliga finanser, och inte lokala. Norrlandskustkommunerna skulle inte haft råd att bygga Botniabanan helt själva, lika lite som att Stockholm med kranskommuner skulle haft råd att bygga hela tunnelbanenätet helt själva.

Det är tråkigt att så många svenskar i allmänhet (syftar inte på några i detta forum) har en så snäv bild av riket i stort, utan bara ser till "sitt" närområde, och anser att hela Sverige från Smygehuk till Treriksröset överlever enbart tack vare deras närområde.

[Freke]

Jag tvivlar på att Sverige är unikt där, Ersa, det gäller nog de flesta länder, men självklart håller jag med dig i sak. Tyvärr får detta ibland den tråkiga konsekvensen att nationella investeringarna görs där flest röster finns och inte där de gör störst nytta.

Skickat från min GT-I9001 via Tapatalk 2

[pnott]

Det här med statlig kontra kommunal finansiering av infrastruktursatsningar är intressant och besvärligt. Tunnelbanan ägs av SL / Stockholms landsting, medan våra vägar och järnvägar är statligt ägda (gatorna i våra tätorter är dock till största delen kommunala).

När det gäller tunnelbanan så har alltså staten deklarerat att de vill delfinansiera en utbyggnad. I den statliga infrastrukturen är det tvärt om. Ofta kräver staten kommunal eller regional medfinansiering, eller också erbjuder kommunen / regionen medfinansiering för att få en satsning till stånd.

Ett exempel från mina hemtrakter är utbyggnaden av E18 till motorväg som pågår öster om Västerås, liksom motsvarande utbyggnad väster om Västerås för några år sen. Västerås Stad har stått för delar av kostnaderna (projektering och anslutningsvägar) och dessutom gett staten ett räntefritt lån på övriga kostnader för att få bygget till stånd.

Ett par andra exempel på projekt där Västerås Stad är medfinansiär är dock intressantare:
- Citybanan i Stockholm.
- Utbyggnaden av slussen i Södertälje.

Här anser Västerås Stad att den regionala nyttan för Västerås är så stor att man går in med kommunala medel i projekt långt utanför kommunens gränser, något som väl ligger i en gråzon rent juridiskt.

Västerås kommun är ganska välmående och har därför möjligheter att gå in med pengar i den här typen av projekt. Man hoppas givetvis att satsningarna ska löna sig genom att kommunen utvecklas på ett mer gynnsamt sätt. Men alla kommuner har inte sådana möjligheter vilket gör att jag anser denna typ av medfinansiering är ett moraliskt dilemma. Hur ska en skuldtyngd kommun i avfolkningsbygder kunna hävda sig?

Ännu knepigare blir det förstås med tunnelbanan, som ju faktiskt ägs av regionen. Här går staten in och lockar med pengar för att få till ett beslut om utbyggnad (vilket är en regionkommunal angelägenhet).

[S Svensson]

Beskattningsrätten till vägar och tunnebana har staten. När det gäller citybanan som byggs under Stockholm har denna varit på diskussionsstadium. I ett efterlängtat beslut har beslut om T-banebygge tagits. Ser vi till helheten så har staten det betydligt lättare få fram pengar. Samtidigt är det en hel del som kostar pengar för kommunerna som borde bekostats av staten.
I beslut att bygga T-bana ligger också ett beslut att bygga en stor mängd nya bostäder. När SL förr i tiden och Stockholms landsting tidigare (i hop med Sth stad) planerade bostäder ingick T bana och och motsvarande enligt en modell från KTH,den sk Translok (transport och lokalisering).
Jag tror själv det blir svårt om det blir problem med ansvarsfrågor stat-landsting-kommun. När sedan personer på KTH går ut och påstår att saker inte är samhällsnyttiga blir det problem. Jag skulle påstå att det är svårt att avgöra det som är samhällsnytta och inte. Speciellt som det användes ett "linjärt" flöde utan att använda ett kassaflöde. Bostadsbyggande är nog ett kommunalt beslut. Men kanske borde en ny huvudstad byggas i stället för Stockholm. Kanske var det enklare förr!!!

[Freke]

Ja, "medfinansiering" är onekligen en svår fråga. Trafikverket och dess föregångare har varit i blåsväder ibland där det hävdats att erbjudande om medfinansiering av rika kommuner är ett sätt att köpa sig en bättre plats i kön på andras bekostnad. När det gäller räntefria lån är det lite annorlunda - där blir effekten att man tidigarelägger ett redan beslutat projekt, så det tränger inte ut något annat.

Skellefteå är också en relativt välmående kommun, här har den politiska majoriteten (s) erbjudit sig 30% medfinansiering av ny E4 förbi staden (vilket innebär ca 300Mkr). Trots detta finns inte projektet i Trafikverkets planering än, vilket betyder att det ligger minst 15 år bort.

Nu har oppositionen lagt ett förslag om om att bygga en ny E4 helt med kommunala pengar! 100% medfinansiering om man så vill. För ca 600Mkr tror man sig kunna bygga en väg med enklare standard än Trafikverkets förslag. Nu tvivlar jag på att Trafikverket går med på att kommunen får bygga sig en egen väg i deras vägreservat, men även om det är en ickefråga så är det ändå lite intressant - har det någonsin förekommit att en kommun själv byggt en europaväg?

[Freke]

Beskattningsrätten till vägar och tunnebana har staten.

Det är väl regionen (Stockholms läns landsting via Storstockholms lokaltrafik) som ansvarar för tunnelbanan - inte staten!?

[pnott]

Jag tror själv det blir svårt om det blir problem med ansvarsfrågor stat-landsting-kommun.

När det gäller Mälarbanan så hävdar de medfinansierande kommunerna fortfarande - efter snart 20 år - att staten inte fullgjort sina åtaganden, så visst är ansvarsfrågorna svåra.

[JDS]

Det är väl regionen (Stockholms läns landsting via Storstockholms lokaltrafik) som ansvarar för tunnelbanan - inte staten!?

Ansvarar, ja det kan man ju säga. Men utan statsbidrag blir det knappast någon utbyggnad.

[Freke]

Ansvarar, ja det kan man ju säga. Men utan statsbidrag blir det knappast någon utbyggnad.

Om berörda kommuner räknar med att utbyggnaden är lönsam så går det nog att skaka fram pengar. I detta fall är det ca 5Miljarder som staten skjuter till. Vid nyexploateringar är det normalt fastighetsägarna som betalar kommunens investeringar i infrastruktur - gator, belysning, VA etc. Anta att det kommer att byggas 50000 nya bostäder i anslutning till de nya T-banestationerna, det innebär i så fall en kommunal avgift på 100000kr per bostad för utbyggd tunnelbana. En merkostnad som är felräkningspengar på Stockholms bostadsmarknad.

Jag tror helt klart att fastighetsavgifter och trängselskatt skulle kunna finansiera en utbyggnad av kollektivtrafiken i Stockholm.

[sa0azs]

I beslut att bygga T-bana ligger också ett beslut att bygga en stor mängd nya bostäder. När SL förr i tiden och Stockholms landsting tidigare (i hop med Sth stad) planerade bostäder ingick T bana och och motsvarande enligt en modell från KTH,den sk Translok (transport och lokalisering).

Precis, det handlar om att man anser sig behöva en större mängd nya bostäder i Stockholm, eftersom inflyttningen är så stor.
För att ens överväga att bygga 80000 (eller så) nya bostäder måste man först se till att ha en infrastruktur som klarar detta.
Det har man inte i dag, eftersom man i Stockholm har så oerhört svårt att komma till skott.
En ringled runt staden har man dragit i långbänk sedan i alla fall 80-talet, men fortfarande har man inte ens några planer för en "österled".
Nåväl, transportsystemet är redan överbelastat, tunnelbanan lär t.ex. under september förra året (har jag för mig) ha gått med 104%(!) av sin kapacitet.

Det håller inte att bygga fler bostäder utan att göra något.
Tunnelbana är det transportslag som har högst kapacitet, och således bör man satsa på att bygga ut den. Och att göra det ordentligt, så att det inte blir som vanligt i Stockholm - för lite och för sent. Det är ju dumt om man slår i kapacitetstaket direkt efter invigningen, som man gjorde med Södra länken.

Ja, "medfinansiering" är onekligen en svår fråga. Trafikverket och dess föregångare har varit i blåsväder ibland där det hävdats att erbjudande om medfinansiering av rika kommuner är ett sätt att köpa sig en bättre plats i kön på andras bekostnad. När det gäller räntefria lån är det lite annorlunda - där blir effekten att man tidigarelägger ett redan beslutat projekt, så det tränger inte ut något annat.

Skillnaden på att "köpa sig en bättre plats i kön" och "tidigarelägga ett redan beslutat projekt" torde i båda fallen bli att man går före i kön, på någon annans bekostnad.
Ett räntefritt lån är ju faktiskt bara ett annat sätt att medfinansiera.

[Freke]

Skillnaden på att "köpa sig en bättre plats i kön" och "tidigarelägga ett redan beslutat projekt" torde i båda fallen bli att man går före i kön, på någon annans bekostnad.
Ett räntefritt lån är ju faktiskt bara ett annat sätt att medfinansiera.

Jo, det är skillnad. "Medfinansieringen" vid räntefria lån blir ju bara räntan, och man tränger inte ut något annat planerat projekt genom att tidigarelägga.