Stadsbussar i Borås vagn 80

[Staffan Sävenfjord]

BengaB40 skickade mig en del intressant material om bussarna i Borås förr i världen. Tack för det! Bland annat fanns detta reklamkort från Volvo med. Bilden visar en vagntyp, Volvo Hägglunds från 1951, som var vanlig på stadslinjerna i Borås på 1950-talet och 1960-talet fram till högertrafiken. Bussen på bilden fotograferad på Vindelgatan på Byttorp.



Det fanns 12 sådana här bussar i Borås: 75-80 från 1951 och 83-88 från 1952. (81-82 var små Scania-Vabis B42 med Hägglunds-kaross som hade extremt lågvarvig motor - som en traktor - och mest gick på linje 7 Gässläsa-Ryda/Almenäs.) I mitten av 1950-talet gick de enligt följande:
75, 76, 77: Linje 6 Göta-Norrmalm
78, 79, 80, 83: Linje 4 Övre Byttorp-Trandared
84, 85: Linje 8 Tullen-Lasarettet
86, 87: Linje 9 Tullen-Lasarettet (linjerna 8 och 9 gick olika vägar i ringlinje mellan centrum och Lasarettet).
88: Reserv

[yngrot]

Trevligt och med destskylt  .. Har svaga minnen av dessa .. Var det linje 4 som vände vid Rondo ??   Där 2an vände i rondellen??

[Staffan Sävenfjord]

Trevligt och med destskylt  .. Har svaga minnen av dessa .. Var det linje 4 som vände vid Rondo ??   Där 2an vände i rondellen??

Linje 4 hade flera olika vändplatser på Trandared under årens lopp så jag törs inte svara på din fråga.

Det kan nämnas att linje 4 någon gång i början av 1960-talet gick i omlopp med linje 24, som gick Tullen-Sjöbo. När bussarna kom till Övre Byttorp gick de således tomma något hundratal meter till dåvarande vändplatsen på Tullen, där också linje 8 och 9 vände. Där skyltades de om från 4 till 24. För att underlätta för föraren ändrade man destinationsskylten så att där stod 4 Trandared, 4 Ö Byttop, 24 Sjöbo, 24 Tullen i nu nämnd ordning. Föraren behövde alltså inte veva i linjenummerdelen. Han fick dock vända skylten som skymtar precis bakom framdörren från 4 till 24. I linjenummerkrukan bak har jag för mig att de flesta blankskyltade. Föraren hade också en liten vändbar bricka som han använde som påminnelse om att han kommit ihåg att skylta om och också en påminnelse om vilken linje han för tillfället körde.

[yngrot]

Vi flyttade upp till Hulta när de sk Sparbankshusen var nya Västergårdsgatan närmare bestämmt och då tog ju Trandaredsgatan slut vid Rondo och nån anan linje än 4 gick väl inte dit??

[Peter Öden]

Hej !

Buss nr. 80 som fanns i bild ovanför texten Volvo B 615, med tanke på årsmodellen
är det en sådan ? Eller är det en B 514 ?? Frambyggda Vlo B 615 såsom B 61513
och 61515 kom väl senare ??

Mvh Peter Ö

[Staffan Sävenfjord]

Hej !

Buss nr. 80 som fanns i bild ovanför texten Volvo B 615, med tanke på årsmodellen
är det en sådan ? Eller är det en B 514 ?? Frambyggda Vlo B 615 såsom B 61513
och 61515 kom väl senare ??

Mvh Peter Ö

Enligt mina noteringar skall det vara B626. Dåvarande verkstadschefen vid Stadsbussar har gått genom listan och han hade inget att anmärka mot detta.

[sweman]

Linje 4 hade flera olika vändplatser på Trandared under årens lopp så jag törs inte svara på din fråga.

Det kan nämnas att linje 4 någon gång i början av 1960-talet gick i omlopp med linje 24, som gick Tullen-Sjöbo. När bussarna kom till Övre Byttorp gick de således tomma något hundratal meter till dåvarande vändplatsen på Tullen, där också linje 8 och 9 vände. Där skyltades de om från 4 till 24. För att underlätta för föraren ändrade man destinationsskylten så att där stod 4 Trandared, 4 Ö Byttop, 24 Sjöbo, 24 Tullen i nu nämnd ordning. Föraren behövde alltså inte veva i linjenummerdelen. Han fick dock vända skylten som skymtar precis bakom framdörren från 4 till 24. I linjenummerkrukan bak har jag för mig att de flesta blankskyltade. Föraren hade också en liten vändbar bricka som han använde som påminnelse om att han kommit ihåg att skylta om och också en påminnelse om vilken linje han för tillfället körde.

När jag körde för SiB 1960-62 så var linje 4 redan förlängd till korsningen Vindelgatan/Fjällgatan till samma ställe som linjerna 8 och 9, vilka kom via Tullen, vände. Även linje 13, som på denna sträckning, gick samma väg som 4:an, vände här.
Fanns linje 24 kvar 1960? Jag minns att den fanns tidigare men har aldrig kört den.

Åt andra hållet körde 4:an Dalsåkergatan, Östergårdsplan, Guldbransgatan, Kransvägen ner till Gånhestervägen där det var reglertid/slutstation. Vissa, enstaka turer dagtid gick vidare till Brotorp. På tillbakavägen kördes Gångestervägen, Svenljungagatan, Guldbrandsgatan, Östergårdplan, Dalsåkersgatan och vidare mot centrum. Linje 4 hade hållplats precis utanför porten till Strömsdalsgaraget och användes av personalen för färd från och till centrum. 1960 var dessutom 78-80, och 83 utbytta mot 100-103.

Vi flyttade upp till Hulta när de sk Sparbankshusen var nya Västergårdsgatan närmare bestämmt och då tog ju Trandaredsgatan slut vid Rondo och nån anan linje än 4 gick väl inte dit??

Under de år jag arbetade för SiB var det linje 3 som körde Trandaredsgatan, Söderkullagatan, Dalsåkersgatan, Trandaredsgatan tills den tog slut. Åt andra hållet gick linje 3 till Sjöbo/Långesten.

Arne Porsman

[Staffan Sävenfjord]

När jag körde för SiB 1960-62 så var linje 4 redan förlängd till korsningen Vindelgatan/Fjällgatan till samma ställe som linjerna 8 och 9, vilka kom via Tullen, vände. Även linje 13, som på denna sträckning, gick samma väg som 4:an, vände här.
Fanns linje 24 kvar 1960? Jag minns att den fanns tidigare men har aldrig kört den.

Det är mycket möjligt att det jag skriver om hände i slutet av 1950-talet. De nya mittmotorbussarna 99-103 kom 1958 och kompletterades med 104 1960. De sattes in på 4-an kort efter leverans och då lär inte samkörningen med 24-an ha förekommit längre. På 4-24 gick många äldre bussar som fått nya karosser från Säffle i mitten på 1950-talet. Dessutom var de fina Scania-bussarna 71-73 rätt vanliga där.

Vet du var Hägglundarna av den typ som på bilden användes sedan de flyttats från 4-an?

[Bengt H]

Tack Benga B40 för en mycket trevlig bild på vagn 80 som jag inte har sett tidigare.

Bussen har, som Staffan riktigt påpekar, ett bulldoggchassi av typ Volvo B626x2. Stadsbussar i Borås hade själva konstruerat en variant där man förlängde bulldoggschassier framåt med syfte att få en bättre viktfördelning på framaxeln än vad som förekom på vissa av de tidiga "äkta" frambyggda bussarna.

Här ett par bilder som visar hur motorn fanns en bit in i bussen och passagen till förarplatsen gick mellan motorhuven och vindrutan.

Det är mycket möjligt att det jag skriver om hände i slutet av 1950-talet. De nya mittmotorbussarna 99-103 kom 1958 och kompletterades med 104 1960. De sattes in på 4-an kort efter leverans och då lär inte samkörningen med 24-an ha förekommit längre. På 4-24 gick många äldre bussar som fått nya karosser från Säffle i mitten på 1950-talet. Dessutom var de fina Scania-bussarna 71-73 rätt vanliga där.

Jag minns också samkörningen mellan linje 4 och 24 och jag minns att detta även skedde sedan de nya mittmotorbussarna hade satts in på 4:an. Linje 24 upphörde till sommaren 1960 – den hade då inte gått sommartid de sista åren – och till vintertidtabellen som började gälla den 4 september 1960 ersattes den på Tullen av en ny högtrafiklinge 13 (Tullen – Dammsvedjan) som också fick överta vagnarna från 24:an. På Sjöbo ersattes linje 24 av en ny linje 3, Långesten – Sjöbo – Trandared – Hulta med vändning vid "Rondo" den första tiden. När Trandaredsgatan var färdigbyggd till Sörmarksgatan efter ett par år, förlängdes 3:an dit. Den 14 juni 1964 bytte linje 3 och linje 4 ändhållplats med varandra och från den dagen trafikerades Hulta av linje 4. Linjen var då redan förlängd till Sörmarksgatan och kom ganska snart att förlängas ytterligare en bit till Sörmarken.

[Peter Öden]

He

Tack Bengt H. för de sista bilderna där man ser interiören på busstypen.
Var instrumentpanelen standard på Volvom B 626 eller av egen konstruktion ?
Hur funkande kylningen på dessa ombyggda bussar ?

Mvh Peter Ö

[Bengt H]

He

Tack Bengt H. för de sista bilderna där man ser interiören på busstypen.
Var instrumentpanelen standard på Volvom B 626 eller av egen konstruktion ?
Hur funkande kylningen på dessa ombyggda bussar ?

Mvh Peter Ö

Jag kan inte påminna mig att jag har sett någon liknande instrumentbräda på någon annan buss, så det skulle inte förvåna mig om även den var en egenkonstruktion.

En annan intressant detalj är att bussmodellen ska vara den första med fotocellsstyrd utgångsdörr. De första bussarna av denna typ ska ha haft trampkontakter, men det var ofta fel på dem, utsatta för fukt och smuts som de var. Därför konstruerade kunniga personer i bolaget i stället en variant med fotoceller. Hägglunds köpte idén och patenterade den och den blev sedan standard på svenska bussar under många år.

Kylningen var det stora problemet på dessa bussar. Som en reparatör sa till mig en gång "Den bygger på principen att vatten alltid rinner uppåt". Det går förvisso att få vatten att rinna uppåt med sughävertprincipen, men så fort det kommer luft i systemet är det kört. En fungerande kylning krävde helt täta kylsystem och det var väl något som man lärde sig att hålla efter. Men visst minns jag kokande bussar av dessa modeller.

[yngrot]

Trevligt och då var jag väl inte helt ute och cykla med linje 4  men uppenbarligen var det linje 3 först inte lätt minnas efter alla dessa år.

Det fanns kluriga reparatörer i Borås förr som hitta på fiffiga saker . Ett tag fanns en eller kanske det var 2 vagnar som rullade på linje 7/12/15  och där hade de använt en elmotor för att ändra linjenr det gick bara skylta dessa 3 nr. Som jag hört berättas  var det   en form av trekantiga plåtskyltar som snurra runt..

[BengaB40]

Hej! Intressant att se interiören med förarplats! Kollade i en instruktionsbok för B625-serien, det verkar som den fick en instrumentbräda med en lite annorlunda placering än övriga modeller! Hälsn. BengaB40 

[bilomnibussen]

Förvånansvärt med allt detta experimenterande när de kunde ha tagit det lugnare och köpt Scania-Vabis.
Mvh Jan G

[sweman]

Jag kan inte påminna mig att jag har sett någon liknande instrumentbräda på någon annan buss, så det skulle inte förvåna mig om även den var en egenkonstruktion.

En annan intressant detalj är att bussmodellen ska vara den första med fotocellsstyrd utgångsdörr. De första bussarna av denna typ ska ha haft trampkontakter, men det var ofta fel på dem, utsatta för fukt och smuts som de var. Därför konstruerade kunniga personer i bolaget i stället en variant med fotoceller. Hägglunds köpte idén och patenterade den och den blev sedan standard på svenska bussar under många år.

Kylningen var det stora problemet på dessa bussar. Som en reparatör sa till mig en gång "Den bygger på principen att vatten alltid rinner uppåt". Det går förvisso att få vatten att rinna uppåt med sughävertprincipen, men så fort det kommer luft i systemet är det kört. En fungerande kylning krävde helt täta kylsystem och det var väl något som man lärde sig att hålla efter. Men visst minns jag kokande bussar av dessa modeller.

Om jag minns rätt så var det nog en helt unik instrumentbräda för Borås. Direktör Pallin hade säkert sitt finger med i planeringen av denna busstypen då han var mycket drivande för att få fram en buss av den här typen.

Frågan är om inte den första i serien – vagn 75 – var först i Sverige även med trampkontakten för att öppna avstigningsdörren. Som liten knatte var jag med på premiärturen som gick en sommarsöndag 1951 på linje 4 mot Övre Byttorp. Det var verkligen ett problem i början att få folk att stiga ner på tappan för att få dörren att öppna sig.

Jag har inget minne av att dessa bussar hade problem med kylningen. Däremot 90-serien (92-98) hade mycket stora problem och var hopplöst varma att köra sommartid men å andra sidan frös man heller aldrig under vintrarna.

Arne Porsman