Stående i buss

[buskörare]

Jag läste ett inlägg på facebook som sade att Transportstyrelsen sagt att det är förbjudet med stående i buss utanför tätbebyggt område. Mailade själv Transportstyrelsen för att få en rättelse på det, men fick detta svar. Nu hittar jag inget mothugg på detta, bara artiklar från tidningar.
Jag syftar nu på linjebussar, klass I och II.


"Svar: I Trafikförordningens 4:e kapitel står bland annat följande:

10 a §   Alla som är äldre än tre år och som färdas i en buss som är utrustad med bilbälten skall använda en plats som är försedd med bilbälte, om en sådan plats är tillgänglig, och använda bältet. Vid lokala transporter i tättbebyggda områden får dock passagerare använda en annan plats än en plats som är försedd med bilbälte.


Ovan innebär att det endast är tillåtet med stående passagerare om bussen är godkänd för detta enligt registreringsbeviset och detta antal stående får givetvis aldrig överskridas, förarens ansvar.
Sedan så måste det vara lokala transporter i tättbebyggda områden.
Är det utanför så är det således ej tillåtet med stående.

Det är inte Transportstyrelsen som "sagt" detta utan detta regleras i Trafikförordningen och ansvarig lagstiftare är Regeringen."

För mig är det självklart att de tolkat det fel, för rätt är ju att man måste välja sittplats med bälte om sådan finns. Men att det är tillåtet att stå (om bussens regbevis medger förstås) om alla platser är upptagna.

Kan nån hitta nått vettigt svar?

[Nico]

Kruxet här är väl att vare sig lokala "transporter" eller "tätbebyggt område" är klart definierade rent juridiskt? Vad gäller det senare så blir det sannolikt mera att man ser till begreppet "tätort".

Ser man sedan till Stockholms län så finns följande på Wikipedias sida... gällande ifrågavarande tätort. Inom SL-trafiken är ju sedan i sak allt lokala transporter så det i sig kanske kan anses vara en definition på lokaltrafik.

Det du anger i ditt sista stycke är ju i sak den allmänna tolkningen som även polisen förefaller utgå ifrån.

[buskörare]

Det där med tätort var ju en intressant infallsvinkel med!
Men jag ser lite problem i att Transportstyrelsen så säkert säger att det är olagligt med stående i högre hastigheten om det kommer ut mer. Det blir ju väldigt rörigt dels för förare och även om detta skulle komma ut bland resenärerna.

[Björn Seger]

Jag tycker du feltolkar svaret. Texten avser att det är tillåtet med tätortsbussar utan bälten.
Längre ner på transportsstyrelsens hemsida hittar du:
När du kör buss
En tung buss får framföras i 100 kilometer i timmen endast om samtliga som färdas i bussen och som är äldre än tre år har tillgång till en plats försedd med bilbälte annars får bussen framföras i högst 90 kilometer i timmen. Hastigheterna 90 eller 100 kilometer i timmen gäller förutsatt att inte lägre hastighetsbegränsning gäller på vägen.

[S Svensson]

Kanske andra kan detta bättre än jag. Har åkt buss ganska mycket. Både som veckopendlare och i tätort.
För över 50 år sedan fanns det rullbälten i personbilar. I SJ Volvo Ikarus som kom cirka 1971 var de godkända för trafik i Tyskland. Detta innebar att sittplatserna längst fram och vid mitt dörren hade bälten. Inte rullbälten utan vanliga midjebälten.
Trepunktsbälten i bussar kom nog vid 90-talets början.
Bälten skall användas och jag var inte själv med. Men denna händelse inträffade vid ett mot som alla bussar stannar vid (Delsjön). Poliser steg in och tittade på vilka som inte använde bältet. Men tror ingen bötfälldes.
Så är det frågan om hur det var med att åka tätortsbuss ? Här kunde det var många som åkte. Det finns ju en jämförelse med att packa burkar med sill. Är det farligt att stå? En direktör för ett kommunalt bolag påstod att det inte var så farligt. Men det finns de som ramlat i bussen och skadat sig.
Vid några olyckor med dubbeldäckare har passagerare som haft bälten kopplade klarat sig bra medan resenärer utan bälte kastats ut genom glasrutan. Även förare har klarat sig bra om de haft bälte. Så Nils Bohlin har nog haft rätt i att bälte behövs. Däremot tror jag inte att uppblåsbara (genom gaspatron)ballonger behövs i bussar. De kallas även krockkuddar.

[buskörare]

Jag tycker du feltolkar svaret. Texten avser att det är tillåtet med tätortsbussar utan bälten.
Längre ner på transportsstyrelsens hemsida hittar du:
När du kör buss
En tung buss får framföras i 100 kilometer i timmen endast om samtliga som färdas i bussen och som är äldre än tre år har tillgång till en plats försedd med bilbälte annars får bussen framföras i högst 90 kilometer i timmen. Hastigheterna 90 eller 100 kilometer i timmen gäller förutsatt att inte lägre hastighetsbegränsning gäller på vägen.

Nej, det gör jag inte. Det här är frågan jag har fått svar på.

"Fråga:  God morgon.
Enligt uppgifter har Transportstyrelsen sagt att det är förbjudet med stående i buss utanför tätbebyggt område. Jag pratar nu om linjebuss klass I och II, inte turistbuss. Jag har kört buss i över 25 år och aldrig hört det. Så jag undrar vilken paragraf som säger så?"

[buskörare]

Kanske andra kan detta bättre än jag. Har åkt buss ganska mycket. Både som veckopendlare och i tätort.
För över 50 år sedan fanns det rullbälten i personbilar. I SJ Volvo Ikarus som kom cirka 1971 var de godkända för trafik i Tyskland. Detta innebar att sittplatserna längst fram och vid mitt dörren hade bälten. Inte rullbälten utan vanliga midjebälten.
Trepunktsbälten i bussar kom nog vid 90-talets början.
Bälten skall användas och jag var inte själv med. Men denna händelse inträffade vid ett mot som alla bussar stannar vid (Delsjön). Poliser steg in och tittade på vilka som inte använde bältet. Men tror ingen bötfälldes.
Så är det frågan om hur det var med att åka tätortsbuss ? Här kunde det var många som åkte. Det finns ju en jämförelse med att packa burkar med sill. Är det farligt att stå? En direktör för ett kommunalt bolag påstod att det inte var så farligt. Men det finns de som ramlat i bussen och skadat sig.
Vid några olyckor med dubbeldäckare har passagerare som haft bälten kopplade klarat sig bra medan resenärer utan bälte kastats ut genom glasrutan. Även förare har klarat sig bra om de haft bälte. Så Nils Bohlin har nog haft rätt i att bälte behövs. Däremot tror jag inte att uppblåsbara (genom gaspatron)ballonger behövs i bussar. De kallas även krockkuddar.

Det här gäller alltså vad lagen säger om stående i buss i högre hastigheter. Inte bältesanvändning eller personliga åsikter om huruvida stående är bra eller ej.

[Bältes-Assar]

Kan dom inte läsa innantill. Det står ju " om en sådan plats är tillgänglig " .

D.vs om det finns lediga platser med bälte, så får man inte stå. Men om ALLA sittplatser är upptagna så går det bra att stå upp och det gäller även utanför tättbebyggt område.

Undantaget inom tättbebyggt område gör att där får man stå upp även fast det finns lediga platser med bälte !

[Maven]

En annan intressant fråga är väl om en trafikhuvudman verkligen har mandat att definiera samtliga sina linjer som lokala inom tätbebyggt område, oavsett typ av väg eller bebyggelsen runt linjen?

[Ted Selander]

Vid något tillfälle önskade SL att linjer som trafikerade vägar tillåtna för mer än 70 km/h, inte skulle ta stående. Det räknades och kalkylerades hur många fler avgångar som skulle behövas.
Projektet kallades (mycket?) internt för 'sitt-i-nitti'. Några siffror eller summor finns inte bevarade i minnet.

[- MAN -]

Är det här en Svensk grej? Kan inte minnas att jag sett bälten i någon buss som går i kollektivtrafik i städer utanför Sverige.

[S Svensson]

Kanske är det så att en hel del skiljer sig emellan länder. Åkte en eftermiddag några mil i Danmark. Där sågs bussar sådan typ som var vanlig här tidigare.

Det finns ju olika definition av vad som är tätortstrafik. Därav att även en hel del bussar i tätortstrafik har bälten. Jag vet inte hur det dock är i Stockholm med omland.
Det är bra att ha bälten för det höjer säkerheten. Men detta kanske inte innebär att bälten skall finna överallt.
https://www.gp.se/nyheter/goteborg/bara-var-fjarde-buss-har-balten.fea9859c-1ae6-4790-8f73-5fe763f6e1d8     som
Ulf N har skrivit.
I avhandling om busstrafik användes begrepp tätort lika med gamma trafik. I indelning alfa,betha och gamma anges hur hållplatser angöres. Linje i tätort som bussar stannar vid varje hållplats brukar anges som tätortstrafik. Jag vet inte om Ni som bor i huvudstaden känner igen Er.

[buskörare]

Jag kan tänka mig att anledningen till att många bussar som rullar i tätorten har bälten, är för att man blandar körningar så mycket. En buss utanför bälten blir ju väldigt låst. Titta på Norrort t.ex som kör mestadels tätortstrafik, men ändå har bälten i alla sina över 200 bussar. För att de även går på landsbygden och motorväg.

[- MAN -]

I de nya avtalen för Huddinge/Botkyrka/Söderort/Nacka/Värmdö är det precis tvärtom. Nobina har beställt regionalbussar endast till de linjer som kräver det. Vilket såklart är det sätt som är mest ekonomiskt.

Tidigare gick det ofta landsbygdsbussar på linjer som Nyboda kör t.ex. linje 147 Nu är det stadsbussar som gäller. Bussarna på linje 172 och 173 är också Klass I. De bussar som Keolis använde var Klass II. Trots att Gubbängen och Eriksberg inte hade några blåbusslinjer som krävde Klass II inredning. Mitt svar här på forumet blev att "det kan vara bra att ha ifall att...". Det är uppenbart att Nobina har tänkt om och beställt Klass II specade bussar endast till de linjer där det krävs.

Det är bättre att satsa extra krut där det är som mest lämpligt.

[Per E]

De långa MAN-lederna i dieselutförande (27xx) är klass II-bussar med bälten. Däribland ingår t ex både 2795 och 2798 som jag åkt med och de hade mycket riktigt bälten. Även Keolis nya lite kortare blå batteriledbussar i Lunda i 41xx-serien har bälten och är i klass II-utförande.

Enligt mina noteringar hade inte Keolis i Söderort/Huddinge/Botkyrka någon II-klassad buss alls vid senaste årsskiftet. Däremot hade man 77 st med bälten i området.

Vet ej hur det är nu, men tidigare var det karossutformningen för att klara en eventuell olycka (t ex om bussen välter) och inte utrustningen i sig som avgjorde klassningen