Fler län än Stockholms län? (Stomlinjetrafik)

[at1981]

Hejsan!!


Finns det fler län än Stockholms län som satsar mycket på det här med stomlinjer?
Har ev. stombussar i andra län speciell färg på fordonen gentemot övrig länstrafik i det länet?
Kommer det här med stombussar och matarbussar växa och bli mer vanligt i Sverige med tiden?


Att stombussar utgår från största staden ut till större knutpunkter ute på landsbygden och väl där anslutande landsbygdstrafik (matarbussar) till små samhällen och byar.


Fördelar:
Som passagerare har man inte så många olika bussnummer att välja bland om man reser från en storstad till en viss större knutpunkt åt ett visst vädersträck, t.ex. att man på lördagar och söndagar mestadels bara behöver veta när 474 går mellan Hemmesta och Slussen.

Nackdelar:
Att man måste byta buss om man ska resa bortom knutpunkten dit stombussen går och att ett bussbyte förlänger den totala restiden.
Att man som kund istället för att byta buss tar bilen till en hållplats dit stombussen går.
Mindre variation mellan olika linjer på förarnas tjänster.


Kommer det inrättas fler 1-siffriga och 3-siffriga stomlinjer i Stockholms län med tiden?


Jag tycker SL:s system med stomlinjerna inte är helt systematiskt, då har jag Ekerö kommun som ett exempel där man ger en röd buss dominans gentemot den blåa och det borde ju vara tvärtom. Att 176 bara går mellan Mörby station och Brommaplan och sedan ska man byta buss för att ta sig vidare till Färingsö, för istället borde det va den röda bussen som utgår från Svanhagen eller Stenhamra för vidare färd ut på Färingsö för att ge den blå bussen dominans.


Varför är 807 mellan Gullmarsplan och Svartbäcken inte en stomlinje? För den går ju ofta tycker jag, och det gör ju även 610 mellan Danderyd och Vallentuna.
Vad krävs av en speciell sträcka för att de ska få bli stombussar?


Hur fungerar det ute i övrgia Sverige och Europa där man har stombussar? Är det ett mer enhetligt system där stomlinjerna till fullo visar sin dominans gentemot matarbussarna, så det inte är som i Stockholms län där det är lite olika.

[Jonathan W]

I Värmland har man också stomlinjer som utgår från Karlstad till de större orterna.
Från och med juni är det följande:
100 Karlstad - Arvika - Charlottenberg
200 Karlstad - Sunne - Torsby
300 Karlstad - Molkom - Hagfors
400 Karlstad - Filipstad
500 Karlstad - Kristinehamn - Karlskoga
600 Karlstad - Munkfors - Hagfors - Ekshärad - Värnäs
700 Karlstad - Årjäng - Töcksfors
800 Karlstad - Säffle - Åmål

[AL]

Även Göteborg har stomlinjer, d v s linjerna 16-19, men dessa är framförallt stomlinjer i avvaktan på att bli spårvagnslinjer med tiden... T ex finns redan vissa förberedelser när det gäller linje 16!

Andra exempel på linjer som i princip fungerar som stomlinjer är Expressbussarna, d v s Blå, Röd, Grön, Orange och Lila.  Samtliga dessa har Göteborg som centralpunkt, men längs linjesträckningarna passeras flera viktiga bytespunkter där resenärerna kan byta till lokala anslutningar, både inom Göteborg och övriga Göteborgsregionen...

I Örebro startas snart det nya stombussnätet också upp. Dock aningen annorlunda utformat då två linjer parallellkörs från varje större område och ger resenärerna ytterligare valmöjligheter!  Ska bli intressant! 

[Karsten]

Hejsan!!


Finns det fler län än Stockholms län som satsar mycket på det här med stomlinjer?
Har ev. stombussar i andra län speciell färg på fordonen gentemot övrig länstrafik i det länet?
Kommer det här med stombussar och matarbussar växa och bli mer vanligt i Sverige med tiden?


Att stombussar utgår från största staden ut till större knutpunkter ute på landsbygden och väl där anslutande landsbygdstrafik (matarbussar) till små samhällen och byar.


Fördelar:
Som passagerare har man inte så många olika bussnummer att välja bland om man reser från en storstad till en viss större knutpunkt åt ett visst vädersträck, t.ex. att man på lördagar och söndagar mestadels bara behöver veta när 474 går mellan Hemmesta och Slussen.

Nackdelar:
Att man måste byta buss om man ska resa bortom knutpunkten dit stombussen går och att ett bussbyte förlänger den totala restiden.
Att man som kund istället för att byta buss tar bilen till en hållplats dit stombussen går.
Mindre variation mellan olika linjer på förarnas tjänster.


Kommer det inrättas fler 1-siffriga och 3-siffriga stomlinjer i Stockholms län med tiden?


Jag tycker SL:s system med stomlinjerna inte är helt systematiskt, då har jag Ekerö kommun som ett exempel där man ger en röd buss dominans gentemot den blåa och det borde ju vara tvärtom. Att 176 bara går mellan Mörby station och Brommaplan och sedan ska man byta buss för att ta sig vidare till Färingsö, för istället borde det va den röda bussen som utgår från Svanhagen eller Stenhamra för vidare färd ut på Färingsö för att ge den blå bussen dominans.


Varför är 807 mellan Gullmarsplan och Svartbäcken inte en stomlinje? För den går ju ofta tycker jag, och det gör ju även 610 mellan Danderyd och Vallentuna.
Vad krävs av en speciell sträcka för att de ska få bli stombussar?


Hur fungerar det ute i övrgia Sverige och Europa där man har stombussar? Är det ett mer enhetligt system där stomlinjerna till fullo visar sin dominans gentemot matarbussarna, så det inte är som i Stockholms län där det är lite olika.

Stombussarna är ju komplement till SLs spårtrafik. Varken 610 eller 807 kvalar in, de går ju i stort sett parallellt med RB och pendeltåget.

[Ersa]

I Västerbotten kallar man alla linjer som passerar en kommungräns för "stomlinje", och dessa har två siffror i linjenumret. Linjer som går inom i en kommun kallas "matarlinje" och har tre siffror. Till råga på allt kallar man den långa linjen Umeå-Mo i Rana för 300, för att krångla till ovanstående logik fullständigt.

Länstrafiken Jämtland brukar nämna ordet stomlinjer ibland, men än har jag inte lyckats lista ut vilka det skulle vara. Gissningsvis är det 1xx-linjerna som går från "navet" Östersund och som erkrar ut i länet, till skillnad mot 2xx-6xx som rullar inom grannkommunera.

Men stomlinjer i de nordliga länen torde väl ändå (i ordets rätta bemärkelse) egentligen vara de blå länsöverskridande expresslinjerna som har samma lackering i alla de nordligaste länen: Norrlandskusten linje 100 Sundsvall-Umeå-Haparanda samt Inlandsbussen linje 45 Mora-Östersund-Gällivare. Dessa skiljer sig från de övriga blå länsöverskridande linjerna då de enbart stannar på vissa stora hållplatser, och inte vid varenda stolpe som linjerna 10, 12, 40, 63 m.fl. kan göra.

[Ersa]

Stombussarna är ju komplement till SLs spårtrafik. Varken 610 eller 807 kvalar in, de går ju i stort sett parallellt med RB och pendeltåget.

Nu drar jag norrut igen. Att 676 (tänk pendeltåg) och 677 (tänk Roslagsbana/lokalbana) är klockrena stomlinjer är utom all tvivel, men lite underligt är det att 639 inte platsar in i samma kategori.

[JAB]

Nu drar jag norrut igen. Att 676 (tänk pendeltåg) och 677 (tänk Roslagsbana/lokalbana) är klockrena stomlinjer är utom all tvivel, men lite underligt är det att 639 inte platsar in i samma kategori.

Regelbunden (tätare) trafik är väl en av parametrarna för Stombusstrafik, så 639 passar inte in riktigt.
Direkt trafik utan bussbyten är också en parameter (eller åtminstone var) tills linje 176 kom till.

[Patrik]

Stomlinjer i Norrbotten är:
10 Kiruna - Luleå
11 Haparanda - Luleå
14 Piteå - Luleå
17 Arjeplog - Piteå
18 Piteå - Boden
20 Haparanda - Umeå
21 Arvidsjaur - Luleå
22 Arvidsjaur - Piteå
23 Boden - Luleå
24 Arvidsjaur - Malå
25 Sorsele - Arvidsjaur
26 Arjeplog - Skellefteå
27 Kalix - Boden
28 Boden - Luleå
29 Boden - Luleå
30 Boden - Luleå
31 Älvsbyn - Luleå
32 Älvsbyn - Piteå
36 Piteå - Jokkmokk
42 Gällivare - Överkalix
43 Jokkmokk - Murjek
44 Gällivare - Luleå
45 Gällivare - Östersund
46 Gällivare - Pajala
47 Kvikkjokk - Jokkmokk
50 Karesuando - Kiruna
51 Kiruna - Pajala
52 Kiruna - Gällivare
53 Kiruna - Haparanda
54 Pajala - Haparanda
55 Pajala - Luleå
61 Överkalix - Kalix
63 Övertorneå - Kalix
100 Haparanda - Sundsvall
200 Skellefteå - Bodö

[Nico]

En SL-linje som nästan borde kvala in är annars 515 (595). Den går som sagt på tvären mellan Pendelns väst- och norrgående linjer, T-banans blå linjer samt T-banans gröna linjer. Beläggningen är hög och turtätheten är även den hög. Linjen går i princip även nästan dygnet runt.

[Cyklisten]

Undrar bara om vi Skåningar kan kalla våra pendellinjer som t.ex. 100, 146, 131, 171, 219, 220 för stomlinjer? När det gäller stadstrafik så finns det Malmö med sina åtta huvudlinjer med ca. 5-minuterstrafik i rusningstiden och sedan sju 3X-linjer med 20-30 minuterstrafik samt högtrafikslinje 46. Linjerna 1-8 går ju ut från centrum ut mot de största bostadsområden, så de skulle kunna kallas för stomlinjer (bortsett från ringlinje 3).
Även innan det nya linjenätet kom så satsade man på tätare trafik på linje 21 (dagens och 15 (dagens 2), senare även 10 (dagens 4). Det var sträckor som tidigare trafikerades även av expresslinjerna 9X som började läggas ned, trots att de uppskattades av många arbetspendlare.

[Anders Noren]

Stomlinjer i Norrbotten är:

Visst, men de funkar inte som de stomlinjer som Alexander beskriver i trådens första inlägg. Mer som Västerbottens (dvs. de passerar en kommungräns).

Sådana regionala stomlinjer som tråden bör handla om har gen och enhetlig sträckning, styv tidtabell med täta avgångar och anslutning till mer lokala linjer. Med ett stomlinjetänkande här i Norrbotten skulle det finnas _en_ linje mellan Luleå och Boden och _en_ linje mellan Luleå och Piteå. Med halvtimmestrafik dag, kväll och helg och tätare i rusningen.

Anders

[virtual1]

Stomlinjer i Norrbotten är:
10 Kiruna - Luleå
11 Haparanda - Luleå
14 Piteå - Luleå
17 Arjeplog - Piteå
18 Piteå - Boden
20 Haparanda - Umeå
21 Arvidsjaur - Luleå
22 Arvidsjaur - Piteå
23 Boden - Luleå
24 Arvidsjaur - Malå
25 Sorsele - Arvidsjaur
26 Arjeplog - Skellefteå
27 Kalix - Boden
28 Boden - Luleå
29 Boden - Luleå
30 Boden - Luleå
31 Älvsbyn - Luleå
32 Älvsbyn - Piteå
36 Piteå - Jokkmokk
42 Gällivare - Överkalix
43 Jokkmokk - Murjek
44 Gällivare - Luleå
45 Gällivare - Östersund
46 Gällivare - Pajala
47 Kvikkjokk - Jokkmokk
50 Karesuando - Kiruna
51 Kiruna - Pajala
52 Kiruna - Gällivare
53 Kiruna - Haparanda
54 Pajala - Haparanda
55 Pajala - Luleå
61 Överkalix - Kalix
63 Övertorneå - Kalix
100 Haparanda - Sundsvall
200 Skellefteå - Bodö

Men, är inte detta typ _alla_ linjer som finns i Norrbotten bortsett från lokal/stadstrafik? - då kan man väl knappast kalla dem för stomlinjer?

[virtual1]

En SL-linje som nästan borde kvala in är annars 515 (595). Den går som sagt på tvären mellan Pendelns väst- och norrgående linjer, T-banans blå linjer samt T-banans gröna linjer. Beläggningen är hög och turtätheten är även den hög. Linjen går i princip även nästan dygnet runt.

Fast är inte den lite väl kort? - den går ofta, men en tur tar en knapp halvtimma o spänner inte direkt över nåt större område - då skulle jag hellre vilja sätta dit 163:an som går tvärs över hela söderort med tät trafik o bara fem timmars uppehåll på natten! Samt att en tripp hela vägen tar en timma under rusning!

[Nico]

Fast är inte den lite väl kort? - den går ofta, men en tur tar en knapp halvtimma o spänner inte direkt över nåt större område - då skulle jag hellre vilja sätta dit 163:an som går tvärs över hela söderort med tät trafik o bara fem timmars uppehåll på natten! Samt att en tripp hela vägen tar en timma under rusning!

Längden bör nog egentligen inte spela någon större roll, jämför med t.ex. linjelängderna för stomlinjerna i innerstan. Istället bör man nog som sagt se till vad linjen täcker samt dess resandeunderlag i stort. 515 går till övervägande del i ganska renodlad stadsmiljö och täcker till stor del in några av de tätast befolkade områdena i Storstockholm så det är lite därför som jag har den som exempel.

Vad gäller linje 163 så är nog 'hela Söderort' även att ta i lite för 163 missar en hel del. Däremot går linjen på tvären genom Söderort, från ena änden till den andra. Ska man däremot ha t.ex. linje 163 och dess förutsättningar som måttstock så skulle nog dessa omständigheter gå att omsätta på ganska många SL-linjer. Allt då från t.ex. linje 161 och 165 vidare till exempelvis 119, 509, 607 osv. på västra och norra och sidan. Fler linjer som passar in går säkert att hitta.

[Anders i Vendelsö]

Stombussarna är ju komplement till SLs spårtrafik. Varken 610 eller 807 kvalar in, de går ju i stort sett parallellt med RB och pendeltåget.

SL807 kan ju knappast anses gå parallellt med pendeltåget, den försörjer ju Brandbergen, Vendelsö och Trollbäcken för att sedan gå via Tyresövägen och till sist Nynäsvägen innan man angör Gullmarsplan. Dvs på andra sidan sjön Drevviken. Resandeunderlaget är enormt på denna linje och har fler avgångar än t.ex. SL873 som är just en stomlinje.

SL807 borde givetvis bli en stomlinje!