Styrande bakaxlar

[Jim Hansson]

På alla ledbussar tycks axel tre vara styrande, och det synes rimligt för en amatör som mig. Men när det kommer till dubbelledbussar, som på linje 5 och 8 här i Malmö, så tycks dessa styra enbart på axel fyra (ja, förutom axel ett, naturligtvis). Varför gör man inte bussen styrande på både axel tre och fyra.
Jim

[Erling.L]

nu är jag ingen expert men så vitt jag vet har väl inga ledbussar som driver på ledaxeln styrning på led axeln då det är svårt att kombinera rivning och styrning, förutsätter att det blir för stora belastningar om axeln skulle vara styrande.

[Nico]

Den sista ledbussmodellen av s.k. pullertyp (dragande) som hade medstyrande tredje axel i närtid var mig veterligt Volvos B9SALE-chassi. De sista årsmodellerna av den tillverkades väl 2009 har jag för mig (eller var det 2011?)... minnet börjar bli uselt.

Sedan dess så är i princip alla ledbussar (även dubbelledbussar) av pushertyp, dvs. de har bakmotor och driver på sista axeln. Kan dock föreställa mig att det är ganska byngligt på dubbellederna (kräver ju mycket teknik för att leden ska vara tillräckligt rigid i kurvor mm.) och trots att jag har en viss irrationell förkärlek för äldre Mercedes-bussar så har jag själv aldrig varit en fan av pusherleder... och det var tyvärr Mercedes i kombo med Hamburger Hochbahn som introducerade det eländet i O 305 G på 1970-talet.

Med mera eldrift, oavsett om det är batteri, bränslecell eller annat, så öppnar sig ju dock nya möjligheter. Både vad gäller drivning på flera hjul och axlar, men även då möjlighet till flerhjulsstyrning.

[Jim Hansson]

Aha, jag som trodde alla ledbussar styr på ledaxeln. Dock har de dieselelektriska bussarna på linje 5 i Malmö styrning där. Men de drivs ju av elmotorer, och inte bara på axel 3, antar jag.
Jim

[Maven]

Exempelvis Scania omni-serien, som varit en av Sveriges vanligaste ledbussar, har inte styrande bakaxel. De användes ju bl.a. som stombussar i Stockholms innerstad, och motiveringen sägs ha varit att man hellre accepterade att bakaxeln skar in mer i kurvor där föraren hade uppsikt än att öka svepytan i den dolda vinkeln på motsatt sida.

[Nico]

Aha, jag som trodde alla ledbussar styr på ledaxeln. Dock har de dieselelektriska bussarna på linje 5 i Malmö styrning där. Men de drivs ju av elmotorer, och inte bara på axel 3, antar jag.
Jim

Får erkänna att jag läste det inledande inlägget lite för snabbt och mitt svar vad gällde detta med dubbelledvagnar blev inkorrekt. Majoriteten av dessa är sannolikt inte pushers utan pullers. Får skylla på att jag live bara sett mera noggrant på de i Göteborg samt Malmö. De i Göteborg (där de väl gick på linje 16 och 17?) var ju en variant av Volvos dieseldrivna B9SALE och de drev väl på andra axeln och hade en medstyrande fjärde axel. Samma sak vill jag ha det till med de gashybrider av habrovink Van Hool Exqui.City som rullar på linje 5 i Malmö. Däremot vet jag faktiskt inte om de även har drivning på mer än andra axeln. Vanliga ledvagnar i Europa i nuläget är dock till nästan 100 % pushers numera – och sedan Volvo lade ned sin tillverkning av just B9SALE så sker väl heller ingen mer tillverkning inom vårt hörn.

Däremot har jag sett en del specar för en del dubbelledvagnar från äkta BRT-anläggningar i Sydamerika där det verkar vara pushers som används trots de extra problem det kan innebära. Man måste ju till med en hel del teknik för att göra lederna mer rigida osv. Å andra sidan så är de flesta av dessa BRT-banor som trafikeras i Sydamerika anlagda ganska rakt (man körde ju typ bulldozer över de favelor som var i vägen) och då blir sannolikt behovet av att kunna svänga med sista axeln mindre samtidigt som det mesta som körs i den världsdelen väl knappast är eldrivet. Svängande hjul är sedan, mig veterligt, endast använt på axlar där hjulen är singelmonterade.

För att sedan sammanfatta vanliga ledvagnar med det som även Maven skrev ovan...

• Förbränningsmotordriven ledvagn med bakmotor och drivning på tredje axeln har även tvillingmontage (dubbelmontage) på den axeln samt att den inte är svängande utan stel. Den andra axeln har normalt även den tvillingmontage, men undantag finns.
• Förbränningsmotordriven ledvagn med mittmotor och drivning på andra axeln (som är stel med tvillingmontage normalt) kan då ha styrning på tredje axeln. Undantagen var dock många och i ledvagnarnas barndom var det knappast vanligt med medstyrande tredje axel.

Vilka axlar som drivs på en eldriven [led]vagn blir däremot en annan femma då man ju inte har mekanisk drivning på dessa. Teoretisk kan man nog låta varenda enskilt hjul ha egen drivning. Kruxet är att det i vissa lägen även stjäl utrymme inne i fordonen pga podestrar mm. som behövs för att täcka den extra drivutrustningen.

[igel]

Här försöks det trasslas ut en van Hool AGG300. Till min förvåning, när jag såg videon, verkar det som om även den tredje axeln är styrande. Till skillnad från andra dubbelledbussar har den bara enkelmontage på tredje axeln, samt att den sitter ovanligt långt bak, nästan ända bak vid leden.
  Så det går, och byggs, dubbelledbussar med styrande tredje axel. En fördel bör vara att guppigheten i gången i bakvagnarna kan reduceras. Frågan som trådskaparen ställde är då ganska berättigad, eller varför har inte fler tillverkare av dubbelledbussar valt att ha en styrande tredje axel, vilka nackdelar finns det. 

[igel]

(Här är en dubbelledbuss med styrning på de tre! sista axlarna, och en film från testfart, verkar inte ha blivit någon större succé)

[Nico]

Näh, firman (hette tydligen Göppel) gick ju i konkurs så det bidde inget. Sedan ser det ut som man i princip tagit framdelen på en ledvagn och sedan kopplat ihop dem med en komplett ledvagn.

Tanken är väl att kunna köra dylikt istället för spårvagn, men spårvagnarna har en del fördelar som bussarna inte har. Tex är det faktiskt en fördel att vara spårbunden. Bussar knuffas ju runt så fort något ska göras... att köra alternativ körväg med spårvagn är däremot inte lika lätt.