Författare Ämne: Visby för 30 år sedan  (läst 1748 gånger)

Utloggad roggek

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 673
SV: Visby för 30 år sedan
« Svar #15 skrivet: 08 september 2021, 13:55:25 PM »
Men det heter väl ändå "rjingmjuuren"???

Utloggad zjbus

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 1828
SV: Visby för 30 år sedan
« Svar #16 skrivet: 08 september 2021, 15:35:43 PM »
Ja för det var ju väldigt personligt och variationsrikt med alla orangea SJ-bussar runt om i Sverige...
Självklart menade jag blandningen av alla olika företags egna utseende, att ha alla bussar från olika företag men samma län enhetligt lackerade ger ju en betydligt enformigare och tråkigare framtoning.

Utloggad Christian Ljunggren

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 1277
SV: Visby för 30 år sedan
« Svar #17 skrivet: 08 september 2021, 21:35:23 PM »
Släpvagnen som är kopplad bakom 1403 bör vara 8654 (H&S), då den var den sista i trafik på ön. Den slopades 1992 och såldes till en privatperson 93-02-01.

Dessförinnan slopades 8655 och 8661 (H&S) 81-01-10.

8581 och 8587 (SKV) slopades mellan 1971-75. Tilldelades ej nya CBR-regnummer.
8546, 8547 (SKV) slopades 75-08.

Det var de senare, som var buss släp.

Med vänlig hälsning

Christian

Utloggad Tom Hallström

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 55
SV: Visby för 30 år sedan
« Svar #18 skrivet: 08 september 2021, 21:52:34 PM »
En intressant sak är reklamen: "Garanterat obesprutat". Sa man för 30 år sedan, alltså.

Utloggad S Svensson

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 3548
SV: Visby för 30 år sedan
« Svar #19 skrivet: 08 september 2021, 23:33:37 PM »
Busstypen från Hägglunds är intressant. Den sk "hålken" till linjenummerskylt kom ju till senare inför beställningen av bussar. Tidigare bussar såsom 1093 och 1094 (som jag åkt en del med) saknade denna. Dessa båda fick en linjenummer skylt monterad inuti. Det fanns ett antal ytterligare bussar med den lite tidigare karossen (ca 1969-70). Det fanns en BF76/110 som byggdes för bolaget i Ö-vik. Sedan beställde SJ busstypen från Hägglunds. Det fanns tre olika inredningstyper. Dels säten som var låga. Inredningen på bilden kallades A-inredning men man monterar
nackstödet på samma rör med skruvar. Beställningen skiljer sig lite åt då Malmö fick några med höga säten. Sista inredningsvariant var till Skövde. De fick 1406-1409 med låga säten men med en rad (2+1) mellan framdörren och mittdörr. Låga säten 1350-1354,1358-1387. Höga säten 1355-1357,1388-1405 och Skövde varianten (avsedd för ståplatser) 1406-1409. Ytterligare SJ beställningen levererades till SL.

Vad gäller 1369 och 1404 så anlände de SJ 1972-01-25.1388 (P337/ABF517) 1971-08-10;1372 1972-02-25,1371 1972-04-20 och 1370 1972-04-18.
Sedan kom Säffle 1348 som GSB114 och hade inte P nummer varför jag inte antecknat leveransdatum på samma ställe. Denna är en av 12 B58-Säffle som SJ tog över ca 1973. 1348 är intressant och den har varit "mycket" svårt skadad två gånger. Denna var egentligen avsedd som helt ny för linje Limmared-Göteborg (Kinna-Skene ca 8.15 för gymnasieelever) Tyvärr blev det så att bussen i fråga fick bytas till Borås otaliga gånger för veckoslutstrafiken. Bussen slutade sina dagar i Landvetter.
Sist nämnde jag 1093-1094. Utöver dessa två fanns tre till 1042,1065 och 1123 med den som Hägglund kallade ny kaross.Nämnt tidigare var ledbussar 1261-1265 (låg) och 1266 med A säten. En av Hägglunds bussarna ,1401, gick Huskvarna-Göteborg i två dubbelturer och gjorde en bra prestation med högt miluttag.  Kanske någon vill publicera foton.
« Senast ändrad: 09 september 2021, 01:20:19 AM av S Svensson »

Utloggad zjbus

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 1828
SV: Visby för 30 år sedan
« Svar #20 skrivet: 09 september 2021, 00:06:57 AM »
Denna SKV f.d. SJ 0253 finns kvar hos Föreningen Gotlandståget Visby men har varit avställd sedan 1987, endast tre brukare sedan 1964 källa: Transportstyrelsen
http://forening.gotlandstaget.se/vagn/coj741.htm

Utloggad Ulf Berlin

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 4166
  • Har kollektivtrafiken som levebröd och intresse.
SV: Visby för 30 år sedan
« Svar #21 skrivet: 09 september 2021, 10:52:48 AM »
Jo,men detta är ju inte samma busstyp som vi pratar om ovan.../Ulf

Utloggad zjbus

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 1828
SV: Visby för 30 år sedan
« Svar #22 skrivet: 09 september 2021, 13:48:50 PM »
Till att börja med vad menar du med busstyp? Fabrikat, kaross, enkelaxlad/boggi/ledbuss eller kanske något helt annat?  Självklart finns det en hel del skillnader på en Volvo Hägglund & Söner från 1971 och en Volvo SKV från 1964 om du nu tycker att man strikt ska samtala om just den modellen som tråden inleddes med. Jag såg andra likheter som Visby med äldre trevliga SJ Bussar men även SJ kärror/släp där kanske detta kunde bidra med att reda ut vilka kärror som var stationerade i Visby.

Utloggad Resenären

  • Medlem
  • ****
  • Antal inlägg: 244
SV: Visby för 30 år sedan
« Svar #23 skrivet: 09 september 2021, 18:04:48 PM »
Jag tycker hela RKM-design snurren är rätt fånig. Varför alla dessa olika regler mellan myndigheter. Sätt samma regler i hela landet och låt entreprenörerna ha sin färg. Färg och ålder på bussarna är troligen inte avgörande för en god kund/medborgar/brukar-upplevelse

Utloggad Nico

  • Шумадинац
  • Administrator
  • Medlem
  • *****
  • Antal inlägg: 5489
SV: Visby för 30 år sedan
« Svar #24 skrivet: 09 september 2021, 19:28:44 PM »
Till viss del handlar dekorer om igenkänningsfaktorn. T.ex. är det viktigt att människor med mera begränsad syn kan känna igen/skilja mellan en buss och en postlastbil. I detta finns bl.a. olika krav på tillgänglighet.

Det innebär även att entreprenörernas egna färger ofta inte är det bästa... Speciellt som vissa entreprenörer har färger som kanske ser snygga ut i en PowerPoint, men fungerar sämre i solljus. Framförallt för att många företag gillar vitt samt till det en avvikande, men ljus grundfärg, vilket ofta ger en usel kontrastverkan. Det är t.ex. inte lätt att se om något är vitt eller ljusgult när solen gassar.... och i mörkret är alla katter grå.

Däremot är det kanske inte nödvändigt att ha egna dekorer utan där skulle man kanske kunna enas om en gemensam för hela landet.
»Den stora anledningen till att människan går vilse i tankarna är att det är outforskat territorium.«

Alfred E. Neuman