På Pakistanexporten

[Mr H]

Sommaren 1968 stog fortfarande vänsterbussar kvar vid vagnhallen i Malmö bl.a MSS77 på bilden.Flertalet väntade på skeppningsmöjlighet till Pakistan.
Den här SIDA-logistiken var lite svår att förstå. Att Malmöbussar stog kvar i Malmö var kanske inte så svårt att förstå däremot att Helsingborgsbussar kom till Stockholm för utskeppning och Göteborgsbussar till Högdalen Stockholm för skrotning. Skulle vara intressant att få lite mer insyn i hur det där gick till egentligen....och vad det kostade!

Mr H

[Björn Forslund]

Det gällde väl att ha så många bussar på plats att man utnyttjade fartyget till max.
Hur många skeppslaster blev det till Pakistan?

[Mr H]

Det gällde väl att ha så många bussar på plats att man utnyttjade fartyget till max.
Hur många skeppslaster blev det till Pakistan?

Tror att det var två som gick från Stockholm i alla fall. Den första skeppningen om jag kommer ihåg det rätt var väl "bara" 100 st SS-Capitoler och sedan tog väl bjässen M/S Höegh Ray resten. Renodligen av SS-vagnar kom sig förmodligen av att det var tekniker från SL som sändes ner till Pakistan för att utbilda pakistanierna.Hur det var med Göteborg och Malmö vet jag inte. Man kan ju tänka sig att man samtransporterade också med annan last men jag vet inte. Man pratar om ett nazistiskt guldtåg som var en myt som återfanns men här känns det nästan som 600 verkliga bussar som bara försvann (för att inte tala om ett 60-tal Metropoler verkligen bokstavligt bara försvann!).Då kan nog ett tåg försvinna också under brinande krig!

Mr H

[Walter]

Och vilket tidsdokument. Både bussar och depå är nu historia. Av gamla depån i Malmö återstår nu endast de äldsta delarna (möjligen den del som syns till höger i bild) samt en yttervägg längs Celsiusgatan.

[BengaB40]

Hej! Det här är ett spännande ämne som väl var på tapeten i forumet för några år sedan! Vad som betalades i frakt kan väl bara rederiet, avlastaren och brokern (vem det nu var) svara på. Rederiet Höegh Lines hade minst 2 skeppningar från Stockholm , med "Höegh Ray" och "Höegh Orris". Om den senare var destinerad till Pakistan är okänt för mig, men normalt hade Höegh Oskarshamn som ordinarie svensk lastningshamn på sin linje till västafrikanska hamnar och det lastades väl SIDA-bussar därifrån också. Höegh Lines är ju ännu ett levande rederi, numera nästan enbart specialiserat på rullande fordon, kanske finns info i deras arkiv från gångna tider!  Hälsn. BengaB40

[Björn Forslund]

Höegh Ray var en 68000 -tonnare medan Orris var betydligt mindre. Gick bussarna enbart som däckslast eller fick man ner dem i lastrum också?

[Mr H]

Hej! Det här är ett spännande ämne som väl var på tapeten i forumet för några år sedan! Vad som betalades i frakt kan väl bara rederiet, avlastaren och brokern (vem det nu var) svara på. Rederiet Höegh Lines hade minst 2 skeppningar från Stockholm , med "Höegh Ray" och "Höegh Orris". Om den senare var destinerad till Pakistan är okänt för mig, men normalt hade Höegh Oskarshamn som ordinarie svensk lastningshamn på sin linje till västafrikanska hamnar och det lastades väl SIDA-bussar därifrån också. Höegh Lines är ju ännu ett levande rederi, numera nästan enbart specialiserat på rullande fordon, kanske finns info i deras arkiv från gångna tider!  Hälsn. BengaB40

Se där ännu ett uppslag till källa att forska i! Bra!
Då bör det ha varit de som fraktade Stockholmsmetropolerna från Oskarshamn till Lagos också? 98 bussar ska det ha varit.

Mr H

[BengaB40]

Hej igen! "Höegh Ray" var ett kombinationsfartyg avsett för att lasta malm i lastrum med små lastluckor när hon inte gick med oljelast, så där fanns ingen möjliget att klämma ner någon buss. Hon gick alltså till Pakistan enbart med däckslastade bussar. "Höegh Orris" däremot var ett då för tiden toppmodernt styckegodsfartyg med mellandäck och breda långa luckor, bör inte ha varit några problem med bussar varken i rummen eller på däck för henne.  Ska snickra ihop en förfrågan till rederiet om det finns lastmanifest bevarade från hamnagenterna med sammanställning av "Bills of lading" från dessa intressanta tillfällen. Återkommer i ärendet!  Hälsn. BengaB40 

[Mr H]

Hej igen! "Höegh Ray" var ett kombinationsfartyg avsett för att lasta malm i lastrum med små lastluckor när hon inte gick med oljelast, så där fanns ingen möjliget att klämma ner någon buss. Hon gick alltså till Pakistan enbart med däckslastade bussar. "Höegh Orris" däremot var ett då för tiden toppmodernt styckegodsfartyg med mellandäck och breda långa luckor, bör inte ha varit några problem med bussar varken i rummen eller på däck för henne.  Ska snickra ihop en förfrågan till rederiet om det finns lastmanifest bevarade från hamnagenterna med sammanställning av "Bills of lading" från dessa intressanta tillfällen. Återkommer i ärendet!  Hälsn. BengaB40

Det var intressant info!Tack! Skall bli mycket intressant att höra vad du kommer fram till! Vill du ha datum när fartygen lämnade Stockholm med bussarna?

Mr H

[BengaB40]

Hej Mr H! Ja tack, det vore fint! Tror jag skrivit det förut att jag beskådade "Höegh Ray"s passage på ingående genom Oxdjupet, det var väl i september 1968?  I alla fall ett minne för livet!  Hälsn. BengaB40

[Greger Larsson]

Stämmer verkligen rubriken? (Ja, jag är med på att den inte ska tas bokstavligt..)
Men, de bussar som syns på bilden är väl för gamla för att ha lösts in av HTK? De som löstes in(och som senare åtminstone till viss del exporterades genom SIDA) var nog från senare halvan av 1950-talet. Dvs bussar(mest av BF-typ) där kostnaden för högerombyggnad ansågs för stor med tanke på kvarvarande livslängd. Bussar som var slopningmogna bör inte ha lösts in av HTK.

[Ted Selander]

Sommaren 1968 stog fortfarande vänsterbussar kvar vid vagnhallen i Malmö bl.a MSS77 på bilden.Flertalet väntade på skeppningsmöjlighet till Pakistan.
Den här SIDA-logistiken var lite svår att förstå. Att Malmöbussar stog kvar i Malmö var kanske inte så svårt att förstå däremot att Helsingborgsbussar kom till Stockholm för utskeppning och Göteborgsbussar till Högdalen Stockholm för skrotning. Skulle vara intressant att få lite mer insyn i hur det där gick till egentligen....och vad det kostade!

Mr H

Oj, dessa eleganter till stadsbussar (det får ursäkta att jag repeterar bilden)! Vagn 77, Volvo/SKV från 1948, byggdes om 1964 till frambyggt utförande (dörr framför första axeln) med bibehållen konduktörsplats. Det möjliggjorde en- eller tvåmansbetjäning efter behov. Enligt Björn Carléns Spårvägen i Malmö (andra, utökade, upplagan 1978), var det endast vagnarna 79-89 som överläts till Försvarets Fabriksverk, medan bl.a. vagn 77 stod kvar hos MSS till hösten 1968.

[Mr H]

Stämmer verkligen rubriken? (Ja, jag är med på att den inte ska tas bokstavligt..)
Men, de bussar som syns på bilden är väl för gamla för att ha lösts in av HTK? De som löstes in(och som senare åtminstone till viss del exporterades genom SIDA) var nog från senare halvan av 1950-talet. Dvs bussar(mest av BF-typ) där kostnaden för högerombyggnad ansågs för stor med tanke på kvarvarande livslängd. Bussar som var slopningmogna bör inte ha lösts in av HTK.

Fast det där är väldigt inkonsekvent! Exempelvis så skickades Hälsingborgs ASJ-bussar till Pakistan via Frihamnen i Stockholm och jag vill minnas att de var från år 1950. Kan ju jämföras med exempelvis Stockholms Metropoler där den sista var levererade år 1955. Hälsingborgs Leylandbussar skickades dock inte iväg och de hade årsmodell 1949.

Mr H

[Björn Forslund]

Fast det där är väldigt inkonsekvent! Exempelvis så skickades Hälsingborgs ASJ-bussar till Pakistan via Frihamnen i Stockholm och jag vill minnas att de var från år 1950. Kan ju jämföras med exempelvis Stockholms Metropoler där den sista var levererade år 1955. Hälsingborgs Leylandbussar skickades dock inte iväg och de hade årsmodell 1949.

Mr H

Tror att en del av inkonsekvensen berodde på att de som styrde det hela inte var tillräckligt kompetenta. Vad gäller Metropol tror jag att Scania redan då gjort klart att man ville se dessa skrotade pga att det var en uddatyp som det skulle bli dyrt att hålla delar till.

[Greger Larsson]

 

Fast det där är väldigt inkonsekvent! Exempelvis så skickades Hälsingborgs ASJ-bussar till Pakistan via Frihamnen i Stockholm och jag vill minnas att de var från år 1950. Kan ju jämföras med exempelvis Stockholms Metropoler där den sista var levererade år 1955. Hälsingborgs Leylandbussar skickades dock inte iväg och de hade årsmodell 1949.

Tror att en del av inkonsekvensen berodde på att de som styrde det hela inte var tillräckligt kompetenta. Vad gäller Metropol tror jag att Scania redan då gjort klart att man ville se dessa skrotade pga att det var en uddatyp som det skulle bli dyrt att hålla delar till.

Vi får kanske hålla isär vad som löstes in av HTK och vad som senare exporterades genom SIDA. Vilka bussar som skulle lösas in fanns det nog ganska noggranna direktiv om, när det gäller exporten som sedan följde var det väl så att det både kom med inlösta bussar och sådana som FFV hade som uppdrag att sälja, dvs utrangerade bussar(hos stat och kommun, sådan försäljning höll ju FFV på med ända in på 80-talet).
Metropolerna var nog för gamla för HTK, men hamnade hos FFV och när det blev tal om export hade säkerligen Scania en åsikt om det, man kanske t o m tillfrågades om reservdelsförsörjning osv.