Hypotetisk vägsatsning

[pnott]

Jag är varken arg eller bitter, det ligger inte i min natur... Tråkigt att Du misstolkade...

Utöver Österleden / komplett ringled kring Sthlm, kan jag tänka också mig motorväg Nynäshamn - E4 och Eskilstuna - Arboga.
Även om ämnet avser vägsatsningar skulle det vara intressant med en kortare provsträcka med MAGLEV-tåg.
Huruvida MAGLEV skulle fungera i vårt klimat med snö har jag dock ingen bra uppfattning om.

/   M v h   Walle

Bara mina små åsikter om detta (ja inte den eventuella bitterheten då, för den tycker jag vi kan lämna därhän).

Visst vore det intressant med en väg västerut från Nynäshamn! Men ganska dyrt.

E20 mellan Eskilstuna och avfarten Rv 56 mot Västerås borde absolut byggas om till motorväg. Här är trafiken större än vad en 2+1-väg mäktar med. Västerut därifrån motiverar däremot inte trafikmängden en utbyggnad till motorväg, så de pengarna kan man nog använda till något bättre.

Och Maglev känner jag att jag har en viss allergi emot.

[Fredrik W]

Intressant frågeställning, även om den till synes enorma "budgeten" 30 miljarder trots allt är rätt begränsande när det handlar om stora vägprojekt.

Jag måste sätta Österleden högst i listan. Det är för mig svårt att förstå att Förbifart Sthlm prioriterades högre, den har ju en sträckning så långt ifrån stans centrala delar.

Ett par andra projekt jag kom att tänka på är:
-Bättre (genare) tvärförbindelse Arlanda(E4)-E18 via Sigtuna.
-Utbyggnad till 3+3 körfält på E6/E20 Kungsbacka-Kallebäck, inklusive direktförbindelse E6S/E20S-Rv40.

[CW66]

Något som inte nämnts som jag tycker är viktigt då mängden lastbilar har en förmåga att sakta ner trafiken, inklusive återkommande stopp på enfiliga avsnitten då lastbilar går sönder eller andra hinder och olyckor är E4 förbi Ljungby.

E20 i Västergötland
E18 Köping-Västerås
Östlig förbindelse i Stockholm som sagt så man kan fördela trafiken.

Tråden handlade om VÄGsatsningar - INTE kollektivtrafik - som ju då får diskuteras i en annan tråd. Lite ointressant med satsningar på järnväg och kollektivtrafik i en tråd där frågan var rätt tydlig - vad skulle man lägga pengar på om man fick pengar till VÄGsatsningar, inte svårt o missa 

[Niklas Bygdestam]

Något som inte nämnts som jag tycker är viktigt då mängden lastbilar har en förmåga att sakta ner trafiken, inklusive återkommande stopp på enfiliga avsnitten då lastbilar går sönder eller andra hinder och olyckor är E4 förbi Ljungby.

E20 i Västergötland
E18 Köping-Västerås
Östlig förbindelse i Stockholm som sagt så man kan fördela trafiken.

Tråden handlade om VÄGsatsningar - INTE kollektivtrafik - som ju då får diskuteras i en annan tråd. Lite ointressant med satsningar på järnväg och kollektivtrafik i en tråd där frågan var rätt tydlig - vad skulle man lägga pengar på om man fick pengar till VÄGsatsningar, inte svårt o missa 

E4 förbi Ljungby är på gång. De har redan utsett entreprenör för detta och håller nu på att starta detta bygge. Se länk:

https://www.trafikverket.se/nara-dig/Kronoberg/projekt-i-kronobergs-lan/E4-Ljungby-Toftanas/

I vår lär vi nog se att arbete pågår när man kör på det berörda avsnittet.

För de som inte känner till sträckan eller har åkt där, kan jag säga att det hela rör sig om en breddning av en befintlig väg, och inget nybygge. Vägen är en mötesfri motortrafikled som är byggd som 2+1-väg. Denna ska alltså byggas om till en 2+2-väg.

[Niklas Bygdestam]

Detta skulle jag satsa på:

E4: Mellan Hudiksvall och Sundsvall är ombyggnadsbehovet mycket stort. Speciellt förbi Gnarp. Norr om Sundsvall behövs förbifarter förbi Härnösand, Örnsköldsvik, Umeå och Skellefteå. E4 borde vara mötesfri hela vägen, och minst motortrafikled till åtminstone Umeå.

E16: Bör byggas om till minst motortrafikled till Falun,

E18: Stort behov av ombyggnad på avsnittet främst mellan Karlstad och norska gränsen. Hela E18 i Sverige bör vara minst motortrafikled.

E20: Stora brister på vägen västerut mellan Vretstorp och Alingsås, bör bli motorväg.

E22: Bygga klart till Karlskrona. Helst fortsätta uppåt en bit mot Kalmar.

Rv21+Rv24: Minst motortrafikled mellan Örkelljunga och Kristianstad.

Rv40: Avsnittet mellan Ulricehamn och Jönköping bör byggas om till fullständig motorväg.

Rv 55: Vägen behöver byggas om ordentligt. Avsnittet mellan Uppsala och Enköping borde bli motorväg, eller minst motortrafikled hela vägen mellan E4 och E18 i alla fall. Även delen mellan Enköping och Strängnäs har ett större behov av ombyggnad.

[David M]

Detta skulle jag satsa på:

E4: Mellan Hudiksvall och Sundsvall är ombyggnadsbehovet mycket stort. Speciellt förbi Gnarp. Norr om Sundsvall behövs förbifarter förbi Härnösand, Örnsköldsvik, Umeå och Skellefteå. E4 borde vara mötesfri hela vägen, och minst motortrafikled till åtminstone Umeå.

Ombyggnaden vid Gnarp har stoppats upp olika gånger men tycks vara på gång nu med en ny linjeföring.

Varför man inte byggt en förbifart väster om Härnösand (13-metersväg som 2+1 borde räcka) har jag aldrig riktigt förstått. De andra städerna du nämner har kanske kunnat motivera det som utslag av dyr anläggningskostnad (Örnsköldsvik kräver en tunnel någonstans) eller "onödigt för genomfartstrafiken" för de flesta ska in till Skellefteå/Umeå i varje fall. 

E16: Bör byggas om till minst motortrafikled till Falun,

Från riksgränssidan eller gästrikehållet? En motorväg till den norska gränsen hade kanske plockat upp norska shoppingturister till Borlänge/Falun 

E18: Stort behov av ombyggnad på avsnittet främst mellan Karlstad och norska gränsen. Hela E18 i Sverige bör vara minst motortrafikled.

En motorvägshögbro vid Grums, antingen väster eller öster om samhället för E18/E45 vore inte bara bra och nödvändigt för att skilja ut transporterna till och från bruket i Grums utan skulle vara spektakulärt i sin egen rätt. Är själv lite förvånad att inte fler värmlandsföreträdare försökt trycka på en sådan lösning, motorvägen vid Segmon har annars varit motorväg i över tjugo års tid nu.

E20: Stora brister på vägen västerut mellan Vretstorp och Alingsås, bör bli motorväg.

Verkar bli en kombination av 2+1-2+2-motorväg som kommer att gälla. Men visst, med tanke på hur "lätt" landskapet är mellan Alingsås och Hova att bebygga (i princip plattåkrar och skogspartier med relativt smala grunda bäckar och åar) är det lite förvånande att så lite gjorts där under åren. Inte som E22:an där man slagits om olika linjeföringar genom tiderna.

E22: Bygga klart till Karlskrona. Helst fortsätta uppåt en bit mot Kalmar.

Måste man prioritera ser jag att E22:an blir färdig motorväg först och främst västerifrån till rv27/Karlshamn väst (trafik till och från Växjö och södra Småland även mot Skåne, Karlshamns hamn, staden Karlshamns västra utfart m.m.) och från öster till Ronneby Väst och rv29 (avfartsvägen till Ronneby flygplats och bulken trafiken till Karlskrona från västra/centrala Småland) prioriteras. Mellan Ronneby-Karlshamn är det inte lika intensiv trafik.


Öster om Karlskrona kunde man satsa på en rak väg från Lösens kyrka till Torsås och Söderåkra med en "tvärled" från den nya E22:an till Jämjö och sydöstra blekingeskärgården. Det hade dels löst de markkonflikter som finns nu vid Jämjö (där TrV valt ett alternativ som går precis intill nuv. väg och kommer att ta mest jordbruksmark i anspråk) och dels kortat ned avståndet till Kalmar med ett antal kilometrar. Karlskronavägen från Torsås kunde dessutom pensioneras som smitväg (vilket många navigationsinstrument rekommenderar idag för att slippa kamerorna inte minst).


Flyttas planmonopolet bort från kommunerna borde man även återuppleva idén om en "rak" väg väster om Västervik från Gladhammar-Almvik som hade sparat bort 7-8 km av vägen till Norrköping. Än mer djärvt att gå vidare med en "österled" i Norrköping som kopplat ihop hamnen och E22:an med E4:an norr om stan.

Rv21+Rv24: Minst motortrafikled mellan Örkelljunga och Kristianstad.

Möjligen Kristianstad-Hässleholm. 24:an till Örkelljunga är inte särdeles vältrafikerad. Idag har du dessutom valet att köra rv 19-rv15 till och från Kristianstad om du ska till E4:an eller västkusten så där finns en viss spridning av trafiken.

Rv40: Avsnittet mellan Ulricehamn och Jönköping bör byggas om till fullständig motorväg.

I ett första skede definitivt från korsningen med rv26/Nissanstigen till Jönköping.

Rv 55: Vägen behöver byggas om ordentligt. Avsnittet mellan Uppsala och Enköping borde bli motorväg, eller minst motortrafikled hela vägen mellan E4 och E18 i alla fall. Även delen mellan Enköping och Strängnäs har ett större behov av ombyggnad.

55:an är ett märkligt undanskymt och sorgligt kapitel. Utfallet av uppdelningen på två län (Sörmland/Uppsala) som annars är stockholmsorienterade i infrastrukturen kanske och där vägen går i respektive läns "periferi" (varken Enköping eller Strängnäs är i sig särskilt stora arbetsmarknader så pendling och arbetskontakterna blir därefter)? Rv55:an Öresundsbro-Enköping måste vara bland de längre kvarvarande 13-metersvägarna tillsammans med ett par avsnitt av E22:an, väg 70 och 56:an.

[roggek]

55:an är ett märkligt undanskymt och sorgligt kapitel.  Rv55:an Öresundsbro-Enköping måste vara bland de längre kvarvarande 13-metersvägarna tillsammans med ett par avsnitt av E22:an, väg 70 och 56:an.

Du menar väl Litslena-Enköping-Strängnäs?
55:an är numera 2+1 väg norrut från Skolsta/Litslena

[at1981]

Hejsan!

* Satsa på bra och fina rastplatser längs med Europavägarna inom Sverige.
(I utlandet brukar de vara fina och rena och dyka upp vid lämpliga intervaller)

* Bro med öppningsfunktion längs med LV 274 mellan Ö. Rindö och Stenslätten
* Bro längs med LV 274 mellan Vaxholm och V. Rindö

* En ny diagonal väg nordväst från Uppsala till Sveg! Tillräckligt rak och bred så att man kan ligga i 120 km/h
för att minska både sträcka och restid till fjällvärlden i Jämtland och Härjedalen!

* Inför statlig bilfärja till öar i Stockholms skärgård med vägar där det går att framföra bilar
som t.ex. Stavsnäs - Runmarö, Sollenkroka  - Möja och Dalarö - N. Ornö! Detta skapar bättre möjligheter
att utveckla busstrafiken!

[homer]

Som första och viktigaste satsning ligger Österbron http://www.yimby.se/osterbron/ billigare och bättre på alla sätt än en tunnel..

som nummer två en nedgrävd eller på annat sätt möjlighet att höja hastigheten på 229 och 271 alltså motorväg mellan trafikplats gubbängen på 71:an och trafikplats västertorp på E4:an, jag tror de skulle avlasta södra länken något kopiöst...

sen ska de självklart gå att köra 2 filigt (åt varje håll) mellan Jönköping - Göteborg och mellan Stockholm - Örebro

[Anders Noren]

Ponera att ni fick en rejäl summa öronmärkta pengar att spendera på vägnätet fram till 2030 (alltså utöver det som redan är på gång hos Trafikverket). Låt oss säga 30 miljarder. Var skulle du lägga dessa pengar?

Om vi antar att det är 30 miljarder till det statliga vägnätet, inte 30 miljarder i största allmänhet:

- Åtgärder för trafiksäkerhet, gångtrafik och cykeltrafik i det statliga vägnätet i tätorter
Tvärtemot vad många tror så har kommunerna i regel inga vägar utanför kommunens centralort. I de mindre orterna är de större vägarna statliga och de mindre vägarna enskilda (vägföreningar, samfälligheter, enskilda fastighetsägare). Ett av de vanligaste önskemålen från boende i mindre orter brukar vara åtgärder för trafiksäkerhet, gångtrafik och cykeltrafik på ortens huvudgator, åtgärder som kommunen inte råder över eftersom det inte är kommunens väg. Det finns bindande statliga föreskrifter och nationella riktlinjer som anger när, var och hur en gata ska anpassas för olika trafikslag, till exempel att gångbana ska finnas i detaljplanelagt område, att denna ska vara väl separerad från fordonstrafik (inklusive cykeltrafik) och att den ska vara minst 2,0 meter bred.

- Åtgärder för cykeltrafik på det statliga vägnätet mellan tätorterna
De större vägarna mellan tätorter i Sverige är nästan uteslutande statliga. Det finns översiktliga utredningar av potentialen för cykeltrafik (läs: behovet av cykelinfrastruktur) på det statliga vägnätet, baserade på den s.k. gravitationsmodellen som används vid olika typer av trafikprognoser. Det finns statliga handböcker för regional cykelinfrastruktur och nationella riktlinjer för utrymmesstandard som tillsammans anger vilken typ av cykelinfrastruktur som är lämplig i olika situationer.

Trafikverket och staten är dock mästare på att ducka allt ansvar för trafik med färre än fyra hjul. I någon mån har de formellt rätt eftersom staten enligt gammal praxis bara ansvarar för s.k. "allmän samfärdsel" och att "allmän samfärdsel" enligt gammal praxis bara omfattar trafik med motorfordon. Som staten ser det så ansvarar staten bara för motortrafik på statliga vägar. Övrig trafik, även på statens vägar, är kommunernas ansvar. Staten brukar förhandla fram begränsade åtgärdspaket för icke-motortrafik på de statliga vägarna med villkoret att kommunerna skjuter till minst 50 % av investeringskostnaden. Den totala summan för kommunen blir inte sällan större än vad kommunen investerar för icke-motortrafik i sitt eget vägnät vilket i slutändan leder till att ingenting blir byggt. Observera att det inte finns några generella statsbidrag för kommunerna för väginvesteringar, så man kan säga att principen är att kommunen betalar 100 % för egna åtgärder och dessutom medfinansierar statliga åtgärder med 50 %.

Det skulle nog inte vara några problem att bränna 30 miljarder kronor på detta i hela landet. Bara här i Karlskrona kommun uppgår behoven (enligt ovannämnda utredningar, föreskrifter, riktlinjer och handböcker) på det statliga vägnätet till mellan 100 och 200 miljoner kronor.

[pnott]

Om vi antar att det är 30 miljarder till det statliga vägnätet, inte 30 miljarder i största allmänhet:

- Åtgärder för trafiksäkerhet, gångtrafik och cykeltrafik i det statliga vägnätet i tätorter
Tvärtemot vad många tror så har kommunerna i regel inga vägar utanför kommunens centralort. I de mindre orterna är de större vägarna statliga och de mindre vägarna enskilda (vägföreningar, samfälligheter, enskilda fastighetsägare). Ett av de vanligaste önskemålen från boende i mindre orter brukar vara åtgärder för trafiksäkerhet, gångtrafik och cykeltrafik på ortens huvudgator, åtgärder som kommunen inte råder över eftersom det inte är kommunens väg. Det finns bindande statliga föreskrifter och nationella riktlinjer som anger när, var och hur en gata ska anpassas för olika trafikslag, till exempel att gångbana ska finnas i detaljplanelagt område, att denna ska vara väl separerad från fordonstrafik (inklusive cykeltrafik) och att den ska vara minst 2,0 meter bred.

- Åtgärder för cykeltrafik på det statliga vägnätet mellan tätorterna
De större vägarna mellan tätorter i Sverige är nästan uteslutande statliga. Det finns översiktliga utredningar av potentialen för cykeltrafik (läs: behovet av cykelinfrastruktur) på det statliga vägnätet, baserade på den s.k. gravitationsmodellen som används vid olika typer av trafikprognoser. Det finns statliga handböcker för regional cykelinfrastruktur och nationella riktlinjer för utrymmesstandard som tillsammans anger vilken typ av cykelinfrastruktur som är lämplig i olika situationer.

Trafikverket och staten är dock mästare på att ducka allt ansvar för trafik med färre än fyra hjul. I någon mån har de formellt rätt eftersom staten enligt gammal praxis bara ansvarar för s.k. "allmän samfärdsel" och att "allmän samfärdsel" enligt gammal praxis bara omfattar trafik med motorfordon. Som staten ser det så ansvarar staten bara för motortrafik på statliga vägar. Övrig trafik, även på statens vägar, är kommunernas ansvar. Staten brukar förhandla fram begränsade åtgärdspaket för icke-motortrafik på de statliga vägarna med villkoret att kommunerna skjuter till minst 50 % av investeringskostnaden. Den totala summan för kommunen blir inte sällan större än vad kommunen investerar för icke-motortrafik i sitt eget vägnät vilket i slutändan leder till att ingenting blir byggt. Observera att det inte finns några generella statsbidrag för kommunerna för väginvesteringar, så man kan säga att principen är att kommunen betalar 100 % för egna åtgärder och dessutom medfinansierar statliga åtgärder med 50 %.

Det skulle nog inte vara några problem att bränna 30 miljarder kronor på detta i hela landet. Bara här i Karlskrona kommun uppgår behoven (enligt ovannämnda utredningar, föreskrifter, riktlinjer och handböcker) på det statliga vägnätet till mellan 100 och 200 miljoner kronor.

Intressanta tankar!

Hur vägnätet är strukturerat och ägt varierar kraftigt i landet. I en del större kommuner så är stora delar av vägnätet i de sekundära orterna faktiskt kommunalt ägda, och det finns också exempel på relativt långa vägar på landsbygden - främst förbindelser mellan sekundära orter och huvudorten - som är kommunala.

Sen finns det å andra sidan kommuner där det inte finns en meter kommunal väg. T ex i Skinnskatteberg är alla vägar också i huvudorten antingen statliga eller enskilda.

Även om det inte finns någon generell statlig medfinansiering till kommunala cykelvägar så kan kommuner ändå få statsbidrag, t ex stadsmiljöbidrag, som kan finansiera upp till 50% av en cykelväg. Men det blir upp till en kommuns kreativitet att hitta och motivera statliga bidrag, och risken finns att reglerna förändras från ett år till ett annat. Det är alltså svårt att planera långsiktigt för kommunerna.

Givetvis borde de ekonomiska förutsättningarna vara de samma oavsett vägens driftsform, vilket inte är fallet idag.