Hennan i september 1967

[Staffan Sävenfjord]

Vidare kommentarer i ämnet verkar helt klart överflödiga.

//Lars

Jo, herrarna Ljunggren och Ödlund gör allt för att misstolka det jag skriver.
Vi tar det en gång till: jag tror inte att det är lätt att köra buss överhuvudtaget. Eller snarare jag vet: på den tiden man fick köra buss med B-körkort körde jag en del. Även om det naturligtvis var enklare när man slapp ta hänsyn till passagerare. Men jag tror därför inte det är omöjligt att lära intresserade unga att köra gamla bussar.
Tåg har jag aldrig kört, men jag har i tjänsten haft en hel del kontakt med lokförare och även åkt många mil i förarhytt (har vissa perioder haft ständigt hyttillstånd). Och jag vet därför att det inte är direkt lätt att köra tåg heller. Om det är lättare än att köra tåg än buss vill jag inte ta ställning till. Det är två helt olika saker.
Vad jag bara ville ha sagt är att om det nu gått att få unga intresserade lokförare att lära sig köra ånglok så borde det inte vara svårare att få unga intresserade bussförare att lära sig köra veteranbuss. Men självklart: det behövs utbildning även för detta. Tyvärr finns en inställning i bussbranschen som helhet att har man bara D-körkort så är det bara att sätta sig att köra bussen (frånsett då kravet på att man bara får köra med automatlåda). Någon utbildning på fordonstyp anses oftast inte behövas. Vid järnvägen är utbildningen på varje fordonstyp minst tre veckor. Och när det gäller likartade fordon som t ex X11 och X12 (där det i stort sett bara är antalet dörrar som skiljer dem åt) krävs en dags kompletteringsutbildning om man kan X11 men också skall lära sig X12. Hur lång tid får en bussförare utbildning innan han första gången skall köra ledbuss? Boggiebuss? Dubbeldäckare?
Jag vet att jag rör ihop två frågor här, men enkelt att köra buss? Nej, det tycker jag verkligen inte.

[Staffan Sävenfjord]

Jag har överhuvudtaget inte lagt mig i debatten, jag skrev att det av min egen erfarenhet visat sig att det blir allt svårare att hitta förare med rätt kompetens och kunnande + intresse till äldre veteranfordon, de som defacto kan köra vill eller vågar inte längre i dagens trafik och de yngre har antingen inte behörigheten eller intresset att lära sig.

//Lars

Svårt: ja. Omöjligt: nej. Och det är ju inte så många som behövs.

[Ersa]

Nu har jag bara kört en enda veteranbuss (då räknar jag givetvis inte Säffle och Scaniabussar från 80-talet som gamla). Den enda är SvOF:s BSVB 28 (FNT548) av 1965 års modell, och till alla yngre förare som läser denna tråd kan jag hälsa att den var otroligt enkel att framföra. Betydligt enklare än Vegan TUM745 av 1998 års modell som jag då körde till vardags.

I övrigt kan det väl inte vara så svårt att lära sig köra gamla bussar, bara man är engagerad och tänker om i "nya" (dvs gamla) banor. Det gäller att hela tiden tänka på att man inte kan framföra den gamla bussen på samma sätt man gör med en ny. Man måste hantera den varsamt och planera sinm körning mera. Gasa och bromsa i tid. Precis som man inte kan framföra en liten bensindriven traktor med helt osynkad växellåda av typen Volvo T425 av 1957 års modell på samma sätt man kan med en stor splitterny John Deere med många hundra hästar.

Men det största bekymret är nog att hitta folk. Folk kan och vill köra, men oftast har de inte tid och/eller bor på en ort långt från bussarna och evenemangen. Som jag.

[Ersa]

Christian har tex fått åka från Åsarna för att lösa körningar ibland.

Här snackar vi lång framkörning!

[Christian Ljunggren]

Svårt: ja. Omöjligt: nej. Och det är ju inte så många som behövs.

Det behövs folk med känsla för detta, serru!
Har man ingen behörighet för lastbil och/eller buss, så bör man kanske ligga lågt med uttalanden som du gör.

/Christian

[Hans Fredriksson]

Det behövs folk med känsla för detta, serru!
Har man ingen behörighet för lastbil och/eller buss, så bör man kanske ligga lågt med uttalanden som du gör.

/Christian

Tror att Sävenfjord gör en administrativt samlad bedömning av läget. För att göra en sådan bedömning krävs andra egenskaper än innehav av körkort.

[Christian Ljunggren]

Tror att Sävenfjord gör en administrativt samlad bedömning av läget. För att göra en sådan bedömning krävs andra egenskaper än innehav av körkort.

Administrativt!  Hmmm!
Fordonen rör sig ju knappast med någon som bara har administrativa kunskaper.
Tydligen mer värt än körkunskaper och känsla för dessa äldre fordon.
Kanske lika bra att skrota dem också? Så kan ju någon administrera det också.

/Christian

[Hans Fredriksson]

Administrativt!  Hmmm!
Fordonen rör sig ju knappast med någon som bara har administrativa kunskaper.
Tydligen mer värt än körkunskaper och känsla för dessa äldre fordon.
Kanske lika bra att skrota dem också? Så kan ju någon administrera det också.

/Christian

Vi talar om olika saker. Att köra ett fordon och att göra bedömning av framtida läget av tex antalet förare som kan framföra dessa.
Det där snacket om att vissa kunskuper skulle vara mer värda än andra tillhör en förgången tid. Du låter som en brukpatron i ett stataresamhälle.

[Christian Ljunggren]

Vi talar om olika saker. Att köra ett fordon och att göra bedömning av framtida läget av tex antalet förare som kan framföra dessa.
Det där snacket om att vissa kunskuper skulle vara mer värda än andra tillhör en förgången tid. Du låter som en brukpatron i ett stataresamhälle.

Vi är nog inte så många så att någon våldsam administration behövs.
Detta har ju grundlagts av Staffans kommentarer.
Brukspatron ja, tack du!
Hoppas att slippa skriva fler inlägg om detta, då kan ju ordvalet bli sämre.

[Ersa]

Att behörighet för t.ex manuell låda är en sak. Det går ju inte att "fixa" lätt, utan är upp till körkortinnehavaren att lösa genom en ny uppkörning hos Vägverket. Är man "SL-utbildad" har man tyvärr ett stort handikapp. 
Men har man intresse och D-kort med tillstånd för alla växellådor är det ju bara att öva, öva och öva. Bara man får erfarenhet kan man nog framföra en gammal buss mjukt och fint senare. Jag tror det mera handlar om erfarenhet och inlärning, än en "känsla". Snarare att "känslan" inkommer i takt med att erfarenheten ökar.

Hur som helst hoppas jag att fler yngre förare "dyker upp" framöver.

[Christian Ljunggren]

Att behörighet för t.ex manuell låda är en sak. Det går ju inte att "fixa" lätt, utan är upp till körkortinnehavaren att lösa genom en ny uppkörning hos Vägverket. Är man "SL-utbildad" har man tyvärr ett stort handikapp. 
Men har man intresse och D-kort med tillstånd för alla växellådor är det ju bara att öva, öva och öva. Bara man får erfarenhet kan man nog framföra en gammal buss mjukt och fint senare. Jag tror det mera handlar om erfarenhet och inlärning, än en "känsla". Snarare att "känslan" inkommer i takt med att erfarenheten ökar.

Hur som helst hoppas jag att fler yngre förare "dyker upp" framöver.

Har man känsla för det hela från början är det mycket enklare.

[Bussmicke]

Bra skrivet, yrkets status förtjänar bättre.

[Hans Fredriksson]

Den fina titeln brukpatron var överilat av mig att ta till.
Jag får skylla på att jag hade en annan tanke i huvudet.  På 1990 var jag var trafikmästare på helgerna när jag var på Näckrosbuss/Busslink. Varför har jag aldrig förstått. De tyckte att när jag kört i tätortstrafik i 20 år så borde jag sitta på kontoret på helgerna. Några administrativa och ledande förmågor har jag definitivt inte.
Hur som helst så var det intressant att få studera chaufförsarbetet från "andra sidan". Och många funderingar uppkom kring avståndet trafikledning och förare. Jag kom på att bussförare är ett förvånadsvärt konservativt släkte där bussen är i centrum och inte den betalande resenären som köper en tjänst. Det var en förklaring varför jag tog till den gamla titeln.

Jag upptäckte också att den som tycker om att köra inte nödvändigtvis är lämplig som bussförare. Framförande av fordon är en del i jobbet. Om man ser det ur resenären synpunkt är det 1. bemötande och som 2. toaletten är ren som han  kommer ihåg.
Jag har varit med om körskickliga förare som fullständig har saknat empati. Vägrat att stanna näre passagerare "behöver" och generat passagerar genom låta dem kissa på sig.

Buss Snack är väl mer avsett för tekniskt resonomang men låt mig nämna att den omnibusägare som kan rekrytera förare som har resnären i fokus tror jag kan se framtiden an med tillförsikt. Det är bara katastrof bussförare emellan om det en gång skulle komma skrapljud från växellådan vid växling.

[Christian Ljunggren]

Den fina titeln brukpatron var överilat av mig att ta till.
Jag får skylla på att jag hade en annan tanke i huvudet.  På 1990 var jag var trafikmästare på helgerna när jag var på Näckrosbuss/Busslink. Varför har jag aldrig förstått. De tyckte att när jag kört i tätortstrafik i 20 år så borde jag sitta på kontoret på helgerna. Några administrativa och ledande förmågor har jag definitivt inte.
Hur som helst så var det intressant att få studera chaufförsarbetet från "andra sidan". Och många funderingar uppkom kring avståndet trafikledning och förare. Jag kom på att bussförare är ett förvånadsvärt konservativt släkte där bussen är i centrum och inte den betalande resenären som köper en tjänst. Det var en förklaring varför jag tog till den gamla titeln.

Jag upptäckte också att den som tycker om att köra inte nödvändigtvis är lämplig som bussförare. Framförande av fordon är en del i jobbet. Om man ser det ur resenären synpunkt är det 1. bemötande och som 2. toaletten är ren som han  kommer ihåg.
Jag har varit med om körskickliga förare som fullständig har saknat empati. Vägrat att stanna näre passagerare "behöver" och generat passagerar genom låta dem kissa på sig.

Buss Snack är väl mer avsett för tekniskt resonomang men låt mig nämna att den omnibusägare som kan rekrytera förare som har resnären i fokus tror jag kan se framtiden an med tillförsikt. Det är bara katastrof bussförare emellan om det en gång skulle komma skrapljud från växellådan vid växling.

Ja, patronstilen verkar du ju att köra själv nu.
Man kan ju läsa mellan raderna att om man kan framföra fordonet på ett bra sätt, då är man oduglig i att hantera
de resande. Det får stå för dig det.
Själv har jag ett flertal gånger då man har slutat hos något bussbolag för att flytta fått mig tillsagt att du är
välkommen tillbaka, om du vill, det vet du.

Jag har själv åkt mycket buss och att åka med folk som inte kan hantera vare sig växellåda eller koppling är en pina.
Har dessutom ett flertal gånger åkt med de som förmodligen även jobbar som kantor, då man "orgeltrampar" med
gaspedalen hela tiden.
Min far pendlade med buss ett antal år till sitt jobb och åkte då med en mycket trevlig man, men som körde som en
desperado och tog alla växlarna på en gång s a s. Växlade ner så att man trodde att motorn skulle komma upp genom
golvet osv.
De gånger det var förstärkningsbuss så valde de flesta den i stället, även om den var äldre, bara för att slippa den
obekväma körningen.

Både framförandet av fordonet och hanteringen av resenärerna ska ske med känsla, så det så!

[Martin Maltkvist]

Rätt så.
Problemet (det största) är att de som bor rätt till inte har behörigheten, hur intresserad de än är får de inte köra, och vi har ingen möjlighet att ordna vidareutbildningar, sådana kostar pengar och då ska man vara avsevärt mer intresserad än genomsnittet för att kosta på sig en uppgradering av körkortet.
Detta problem har jag brottas med i två år när det ska hittas förare till vissa större uppdrag där bla 28:an är inblandad.
Christian har tex fått åka från Åsarna för att lösa körningar ibland.
//Lars

Avser du månne uppgradering av D-automat till D-manuell?