Fridhemsplan-Solberga utan byte

Startat av AGR, 26 april 2009, 21:48:42 PM

0 Medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

AGR

1964 i mars kunde man åka Fridhemsplan-Solberga utan byte.


Numera kräver den resan 2 byten under lågtrafik.

virtual1

Nånting som slår mig o förvånar mig lite att en hel del av dessa innerstads-ytterstadslinjer som rullade innan sjuttiotalet hade ganska lustiga slutstationer!

Solberga var knappast någon förortsmetropol då det gav sig o är det än mindre nu, Älvsjö hade väl vart en mer logisk slutstation eller? Samma med linje 66 som vi såg innan,
Långsjö??? Ursäkta? Varför inte Älvsjö där med?? finns flera goda exempel, hur trafikplanerade man egentligen???

Mr G

3 gångers väntan och 2 byten inkl promenader. Därtill hade 68:an en bra turtäthet, plus ett antal extrabussar i rusningen så det var inte många som funderade på tidtabell under dagtid tror jag. Snabb var resan till Solberga också. Restiden blev säkert fördubblad eller kanske mer efter den 5 april 1964 när t-bana 2 tog över.

Häftiga bussar hade man också som synes.

(Har du någon bild från Göteborg att visa förresten?)
吉先生

Mr G

På den tiden fanns det ingen vägförbindelse från Solberga till Älvsjö. Det var att åka tillbaka till Södertäljevägen och börja om därifrån. Vad gäller Älvsjö var det närmast en håla då. Taxesystemen var olika, byte från SJ-tåg till SS-buss krävde två olika biljetter. Byten buss/tåg vid Älvsjö station var närmast obefintliga.

Busslinjerna i förorterna hade som främsta uppgift att frakta folk till och från innerstaden. Den enda tvärförbindelse som fanns var linje 71 som korsade hela Söderort.
吉先生

AGR

#4
Citat från: virtual1 skrivet 26 april 2009, 21:53:47 PM
Nånting som slår mig o förvånar mig lite att en hel del av dessa innerstads-ytterstadslinjer som rullade innan sjuttiotalet hade ganska lustiga slutstationer!

Solberga var knappast någon förortsmetropol då det gav sig o är det än mindre nu, Älvsjö hade väl vart en mer logisk slutstation eller? Samma med linje 66 som vi såg innan,
Långsjö??? Ursäkta? Varför inte Älvsjö där med?? finns flera goda exempel, hur trafikplanerade man egentligen???

När linje 68 startade gick det inte att köra från Solberga till Älvsjö. De sydvästra busslinerna 64,65 före 1964 var mycket gamla linjer. Linje 66 uppstod genom att man delade på linje 65. När 68 startade kommer jag inte ihåg  linje 67 startade 1949 när linje17M slutade gå genom Midsommarkransen. Sydväst har haft den enda SS linjen med 2 bokstäver linje 64VA. Linje 70 var en tvärlinje Gullmarsplan-Fridhemsplan via Årsta-Lijeholmsbron.
Ändrad: Det var nog linje 64VA som ersatte linje 17M. linje 64VA gick Västberga-Kristinehovsgatan ( Hornstull) detta beroende på att SJ linjerna 3+6 hade upptagningsförbud mot Zinkensdamm vid Midsommarkransen. Linje 67 kom senare.

Ingwar Åfeldt

Jag bodde i Älvsjö på 50-talet när jag växte upp och "mina" linjer som jag åkte med var linje 64 om jag skulle till Skanstull och linje 66 om jag skulle till Hornstull. 66 (och 65) blev ju sedan förlängd till Brunkebergstorg. Jag tycker nog att linje 66 var en väl motiverad linje med många passagerare. Och, som redan förklarats, Solberga var en naturlig ändhållplats för linje 68.

M v h
Ingwar

Mr G

Ang linje 66 så gick den i princip raka spåret från Brunkebergstorg ut till stadsgränsen vid Långsjö. SS bedrev trafik i Stockholms stad så en mer naturlig ändstation fanns det väl egentligen inte.
吉先生

virtual1

Citat från: Mr G skrivet 26 april 2009, 22:43:37 PM
Ang linje 66 så gick den i princip raka spåret från Brunkebergstorg ut till stadsgränsen vid Långsjö. SS bedrev trafik i Stockholms stad så en mer naturlig ändstation fanns det väl egentligen inte.

Tja, varför inte Fruängen t.ex?

Cero

Citat från: virtual1 skrivet 26 april 2009, 22:53:35 PM
Tja, varför inte Fruängen t.ex?

Fruängen fanns inte förrän på 50-talet och då fick man spårvägstrafik tämligen omgående (1956). Någon av ovan nämnda busslinjer passerade på Mickelsbergsvägen (den hette kanske Södertäljevägen på den tiden?) det som skulle bli Fruängen på sin väg mot Långsjö. Villaområdet som idag ligger inom fyrkanten Älvsjövägen-Mickelsbergsvägen-Långsjön-Stambanan bebyggdes från Älvsjö station och mot Långsjön med de delar som idag kallas Långbro och Herrängen som de sista områdena att bebyggas.

Var vände de bussar som gick till Långsjö? Vid det som idag är Långsjö torg (som egentligen ligger i Herrängen) eller vid Långsjö plan?

Peter Rost

Citat från: Cero skrivet 26 april 2009, 23:12:04 PM
Fruängen fanns inte förrän på 50-talet och då fick man spårvägstrafik tämligen omgående (1956). Någon av ovan nämnda busslinjer passerade på Mickelsbergsvägen (den hette kanske Södertäljevägen på den tiden?) det som skulle bli Fruängen på sin väg mot Långsjö. Villaområdet som idag ligger inom fyrkanten Älvsjövägen-Mickelsbergsvägen-Långsjön-Stambanan bebyggdes från Älvsjö station och mot Långsjön med de delar som idag kallas Långbro och Herrängen som de sista områdena att bebyggas.

Var vände de bussar som gick till Långsjö? Vid det som idag är Långsjö torg (som egentligen ligger i Herrängen) eller vid Långsjö plan?

66:an vände vid Långsjö Torg, medans 64:an passerade Långsjöplan, 1956.

/Peter

Mr G

64:an passerade både Långsjöplan och Långsjö torg. Vid Långsjöplan stannade den för det mesta till extra länge för att invänta avgångstid för vidare färd mot stan.
吉先生

Kenny S Ericson

Citat från: virtual1 skrivet 26 april 2009, 21:53:47 PM
Nånting som slår mig o förvånar mig lite att en hel del av dessa innerstads-ytterstadslinjer som rullade innan sjuttiotalet hade ganska lustiga slutstationer!

Solberga var knappast någon förortsmetropol då det gav sig o är det än mindre nu, Älvsjö hade väl vart en mer logisk slutstation eller? Samma med linje 66 som vi såg innan,
Långsjö??? Ursäkta? Varför inte Älvsjö där med?? finns flera goda exempel, hur trafikplanerade man egentligen???

Vad gäller Solberga så var det vägens ände. Det fanns bara en gångväg över varpaängen till Götalandsvägen och bebyggelse fanns det inte innan man kom till Älvsjö station. Solberga började byggas 1949 och på ett tidigt skede inrättades en busslinje med några morgon och kvällsturer för byggnadsarbetarna har jag läst någontans. När den fick linjenummer 68 vet jag inte säkert men när jag flyttade med mina föräldrar dit 1951 så var det 68 från Varvsgatan till Hpl Solberga. Någon gång senare ändrades utgångsstationen till Snt Göransgatan men det var fortfarande samma ändhållplats i Solberga, på Folkparksvägen strax bortom det som i dag kallas Klacktorget. Vändslingan fanns kvar tll för bara några månader sedan
Då 68:an var vår linje så lärde jag och mina föräldrar snabbt känna igen grannar och förare och det var kul att åka med en H15 där. När sedan H19 kom så fick ju förarna sköta pratandet och det hetta alltid "Så var vi framme" när vi kom till ändhållplatsen utom när regnet öste ner då föraren ofta utropade SOOOOLberga.

Lite minnen från en som bott där 1951 -1967  och som fortfarande har sin mor i samma lägenhet i Solberga.

Kenny S Ericson


Som en komplettering till mitt tidigare inlägg var det inte ovanligt att tomturer fortsatte längs Folkparksvägen och triangelvände i korsningen med Sulvägen och ställde upp söder (sydöst) om vändslingan. Även då H19 var standardvagn så såg jag ibland en H15 där, antingen var det en insatsvagn eller övningskörning. Då jag flyttade till egen lägenhet på annan del av Stockholm i september 1967 så har jag ingen koll på hur trfiken funkade därefter :-\