Framtidslösning för busstrafiken i östra Svealand?

[Karsten]

"Normalgolv" är ett mer förståeligt ord för låga SL-bussar med 2-3 st trappsteg. Det blir så svårt att skilja mellan bussar med 2 och 10 trappsteg om vi kalla alla trappstegsbussar oavsett höjd för "höggolv".

Normalgolv i SL-trafiken är väl lågentré?

[bjorn_k]

Normalgolv i SL-trafiken är väl lågentré?

Skulle vi inte kunna bestämma oss för att använda överenskommen, mer eller mindre korrekt fraseologi åtminstone här på forat så slipper vi diskutera detta om och om igen?

Förslag:

Lågentre=Buss utan trappsteg innanför framdörr, bakre del kan ha ett eller flera steg upp.

Låggolv=Buss helt utan inre trappsteg.

Normalgolv=Buss med trappsteg (antal?)innanför såväl fram som bakdörr. Utan särskilda längsgående bagageutrymmen under golv.

Höggolv=Buss med trappsteg (antal?) innanför såväl fram som bakdörr. Har också längsgående bagage/lastutrymme under golv som gör att antalet trappsteg är högre än hos en normalgolvad vagn.

Detta om golven.

Fraser och termer såsom linjevagn, regionalstandard osv är värd en egen helt annan tråd!

[Ersa]

Normalgolv i SL-trafiken är väl lågentré?

Förvisso. Men en gemensam terminologi för hela riket vore väl att föredra framför två-tre olika terminologier beroende på vilket län man bor i?

På samma vis blir det fel åt andra hållet när Länstrafiken Västerbotten räknar en lågbyggd Volvo 8700/9700 med bara två-tre trappsteg fram som "lågt insteg". Detta jämfört med deras syn på normalgolvare i linjetrafik som har fyra-fem trappsteg.

Då och då brukar jag även förklara för Svealänningar på SSS-forum att dagens godsbussar i norr aldrig går under benämningen "skvader" hemmavid. Utan att skvader vad gäller bussar där uppe uteslutande rör sig om veteranbussar med frontmotor och öppet flak baktill.

[bjorn_k]

Förvisso. Men en gemensam terminologi för hela riket vore väl att föredra framför två-tre olika terminologier beroende på vilket län man bor i?

På samma vis blir det fel åt andra hållet när Länstrafiken Västerbotten räknar en lågbyggd Volvo 8700/9700 med bara två-tre trappsteg fram som "lågt insteg". Detta jämfört med deras syn på normalgolvare i linjetrafik som har fyra-fem trappsteg.

Då och då brukar jag även förklara för Svealänningar på SSS-forum att dagens godsbussar i norr aldrig går under benämningen "skvader" hemmavid. Utan att skvader vad gäller bussar där uppe uteslutande rör sig om veteranbussar med frontmotor och öppet flak baktill.

Fyller på definitionslistan då   
Lågt insteg= Normalgolvsbuss med fåtal (låga) trappsteg

[virtual1]

Fyller på definitionslistan då   
Lågt insteg= Normalgolvsbuss med fåtal (låga) trappsteg

Det känns som att vi gått ganska långt från originalinlägget just nu där busstyper väl bara var en del i marginalen? - huvudinlägget handlade väl om vad vi tyckte om sammanslagning av UL/Länstrafiken och SL:s södra och norra delar? Dags att kvasta lite?

[Björn Forslund]

Det känns som att vi gått ganska långt från originalinlägget just nu där busstyper väl bara var en del i marginalen? - huvudinlägget handlade väl om vad vi tyckte om sammanslagning av UL/Länstrafiken och SL:s södra och norra delar? Dags att kvasta lite?

Förslaget om att reducera SL till Stockholms innerstad och dela upp resten mellan UL och Södermanland verkar inte ha fallit i god jord bland de få (?) som reser mellan Stockholms norra o södra delar, så vi kan lika väl låta tråden spåra ur. 

[Adrian Langemar]

Skulle vi inte kunna bestämma oss för att använda överenskommen, mer eller mindre korrekt fraseologi åtminstone här på forat så slipper vi diskutera detta om och om igen?

Förslag:

Lågentre=Buss utan trappsteg innanför framdörr, bakre del kan ha ett eller flera steg upp.

Låggolv=Buss helt utan inre trappsteg.

Normalgolv=Buss med trappsteg (antal?)innanför såväl fram som bakdörr. Utan särskilda längsgående bagageutrymmen under golv.

Höggolv=Buss med trappsteg (antal?) innanför såväl fram som bakdörr. Har också längsgående bagage/lastutrymme under golv som gör att antalet trappsteg är högre än hos en normalgolvad vagn.

Detta om golven.

Fraser och termer såsom linjevagn, regionalstandard osv är värd en egen helt annan tråd!

Det känns väldigt konstigt att kalla något ovanligt för normalt.

[Ersa]

Det känns väldigt konstigt att kalla något ovanligt för normalt.

Fördelat på hela rikets yta: Är det så vanligt och "normalt" med lågentré/låggolv överallt på alla landsbygdslinjer i alla Sveriges län? Vad jag vet existerar detta bara i Stockholms samt Gotlands län idag.
Personligen tycker jag att det är högst "normalt" och optimalt att bygga en buss så att inga hjulhus sticker upp från golvet inne i passagerarutrymmet, och att bagageutrymme ska finnas. Vidare tycker jag att det är mer "normalt" och optimalt med bak- eller mittmotor samt kylaren på sidan nedtill, jämfört med sidmotor och kylaren på taket. Jag skulle anta att lastbilsåkarna håller med mig här.

Men vem vet? Om, ytterligare några år kanske sidmotor och kylaren på taket är mer "normalt" i vår bransch, medan det räknas som avvikande och konstigt att ha en buss med gott om sittplatser, bra viktfördelning och goda vinteregenskaper?

[Karsten]

Fördelat på hela rikets yta: Är det så vanligt och "normalt" med lågentré/låggolv överallt på alla landsbygdslinjer i alla Sveriges län? Vad jag vet existerar detta bara i Stockholms samt Gotlands län idag.
Personligen tycker jag att det är högst "normalt" och optimalt att bygga en buss så att inga hjulhus sticker upp från golvet inne i passagerarutrymmet, och att bagageutrymme ska finnas. Vidare tycker jag att det är mer "normalt" och optimalt med bak- eller mittmotor samt kylaren på sidan nedtill, jämfört med sidmotor och kylaren på taket. Jag skulle anta att lastbilsåkarna håller med mig här.

Men vem vet? Om, ytterligare några år kanske sidmotor och kylaren på taket är mer "normalt" i vår bransch, medan det räknas som avvikande och konstigt att ha en buss med gott om sittplatser, bra viktfördelning och goda vinteregenskaper?

Intressant diskussion!

Först kanske man ska definiera vad som är en landsbygdslinje. Större delen av Norrorts och Nacka/Värmdös är nog att klassa som förortslinjer eller lokal/matarlinjer där lågentrebussar är att föredra med tanke på vilka behov de som reser har. Många av de längre linjerna på Värmdö har ett ganska stort lokalt resande inom kommunen där mycket barnvagnsresenärer åker. I Norrort är det ungefär samma sak, det är egentligen bara på de utpräglade pendlarlinjerna (435-440 då de trafikerar hela linjen, 608,624,628 och 670 t.ex.) det kanske är vettigt att köra bussar med högre golv än "normalt" (nu retas jag lite).

Behovet av bagageutrymme i SL-trafiken är också diskutabelt, jag har under de sju år jag körde i N/V haft behov av skuffen två gånger. Det mesta får plats på bussens bagagehyllor och skicket på bagageutrymmena var inte helt kliniskt.

Däremot kvarstår i mina ögon problemet att "tillgängliga" bussar sväljer klart färre sittande resenärer. Det känns som att huvudmännen kanske inte alltid tagit med den parametern i sina analyser av tillgänglighetsanpassningen. För att inte behöva köra alltför många fler bussar än tidigare för att möta samma antal passagerare måste man nog tänka "på höjden" i större omfattning än tidigare. Dubbeldäckare på 676 är ju perfekt, det borde också vara lämpligt på andra pendlarlinjer.

Att jag sedan tycker mycket bättre om bussar av lite högre karaktär och att vissa lågentrekonstruktioner är helt galna är egentligen underordnat. Det är de resande som bussarna körs för, och så länge de får en hyfsat bekväm sittplats som de lätt kan ta sig till finns det inga större problem.

Jag tror nog lågentrebussar lär vara dominerande i storstadslänen, men jag hoppas jag har fel för "riktiga" bussar är mycket roligare att ha att göra med.

[Sputnik]

Hej!

Som kund till SL tycker jag att lågentrebussar är det bästa som hänt. Dels så är det lättare att ta sig in och ut ur bussen som helt vanlig resenär, dels så är det väldigt skönt för alla med barnvagnar, dom kommer in helt utan hjälp.  Rullstolsresenärer är lite mer ovanligt men det går faktiskt att komma in i en lågentre även utan rampen, vilket är helt omöjligt med normalgolv.

Tänk på kunderna, det är oss ni är till för, och vi föredrar bussar som är lätta att komma i och ur.

Bli inte som Boris Johnsson, som avskaffade Citaro-ledbussarna i London för att "dom är fula" det spelade ingen roll att dom var praktiska i London-trafiken. Hans aversion mot dessa bussar gick så långt att han ersatte dom med kortbussar vilket skapade kaos.

SL och alla som arbetar i SL-trafiken är till för kunderna - inte tvärtom...

Mvh
/Sputnik

[Ersa]

Som kund till SL tycker jag att lågentrebussar är det bästa som hänt. Dels så är det lättare att ta sig in och ut ur bussen som helt vanlig resenär, dels så är det väldigt skönt för alla med barnvagnar, dom kommer in helt utan hjälp.  Rullstolsresenärer är lite mer ovanligt men det går faktiskt att komma in i en lågentre även utan rampen, vilket är helt omöjligt med normalgolv.

Tänk på kunderna, det är oss ni är till för, och vi föredrar bussar som är lätta att komma i och ur.

SL och alla som arbetar i SL-trafiken är till för kunderna - inte tvärtom...

Så enkelt är det dessvärre inte. På den rena landsbygden där hållplatserna består av en stolpe vid ett grindhål längs en väg som ofta inte ens fått asfalt ännu, innebär lågentrébussar inga större förbättringar. Från två kliv på 20-30 cm vardera ska äldre och handikappade nu ta ett enda stort kliv på 38-40 cm upp i bussen.
Jag märker ingen större skillnad idag mot förr vad gäller lastning av barnvagnar och rullatorer t.ex på linje 648. Är barnvagnsägaren ensam och bussen folktom får denne ändå inte upp barnvagnen själv, utan jag som förare måste precis som förut hjälpa till. Det händer då och då att jag tvingats lämna förarplatsen för att sträcka ut handen och med draghjälp få äldre pensionärer de 38-40 centimetrarna upp in i lågentrébussen. Andra har svårt att ta sig ut från mittdörren, då bussen inte kan nigas där. Om lågentré innebär "högt insteg" för rörelsehindrade undrar jag vad vinsten egentligen är.

Att föraren ibland måste lämna förarplatsen och hjälpa vissa resenärer på och av bussen ser jag som fullständigt naturligt på landsbygden och är enligt mig inte något som helst besvärligt. Självklart finns vi där för våra resenärers skull. Och gärna lågentré, men se då till att asfaltera vägarna samt bygga trottoarkanter på alla större hållplatser ute i skogarna innan man flyttar ut gamla förortsbussar till skogen. Inte 10-15 år efteråt.

[Karsten]

Så enkelt är det dessvärre inte. På den rena landsbygden där hållplatserna består av en stolpe vid ett grindhål längs en väg som ofta inte ens fått asfalt ännu, innebär lågentrébussar inga större förbättringar. Från två kliv på 20-30 cm vardera ska äldre och handikappade nu ta ett enda stort kliv på 38-40 cm upp i bussen.
Jag märker ingen större skillnad idag mot förr vad gäller lastning av barnvagnar och rullatorer t.ex på linje 648. Är barnvagnsägaren ensam och bussen folktom får denne ändå inte upp barnvagnen själv, utan jag som förare måste precis som förut hjälpa till. Det händer då och då att jag tvingats lämna förarplatsen för att sträcka ut handen och med draghjälp få äldre pensionärer de 38-40 centimetrarna upp in i lågentrébussen. Andra har svårt att ta sig ut från mittdörren, då bussen inte kan nigas där. Om lågentré innebär "högt insteg" för rörelsehindrade undrar jag vad vinsten egentligen är.

Om det nu är 38-40 cm insteg i en lågentrebuss undrar jag om det inte är det även i normalgolvaren? Dessutom finns det väl nigning på alla SL-bussar? Jag känner inte igen 40 centimeters insteg förutom om man stannar intill ett dike.

[Ersa]

Om det nu är 38-40 cm insteg i en lågentrebuss undrar jag om det inte är det även i normalgolvaren? Dessutom finns det väl nigning på alla SL-bussar? Jag känner inte igen 40 centimeters insteg förutom om man stannar intill ett dike.

Nigning är en bra idé i teorin, men fungerar inte i alla lägen. Snö, smuts och datorfel i kombination med långa linjer och gamla bussar kan snabbt sätta stopp för nigningsplanerna. Dessutom fungerar nigningen bara vid framdörren, vilket inte hjälper rollatorer och barnvagnar mycket. Jag tycker inte att bussar ska behöva anpassa sig till dåliga hållplatser, utan att landstinget har ett ansvar att bygga handikapptillgängliga hållplatser på de ställen där de sätter in handikapptillgängliga bussar. Annars blir det ju bara en dålig halvmesyr (och en gnutta dubbelmoral) av det hela.

Sen har jag varit ute och mätt, och ger dig nästan rätt. Omkring 35 cm i snitt är det på de lågbyggda linjevagnar jag mätt upp av märket Setra och Volvo Carrus, medan halvturistare har en förstakliv på samma 38 cm. 35 är ju bättre än 38, men det känns ändå lite för högt.
En av Carrus normalgolvarna jag mätte upp hade iofs en sån där smidigt utfällbart trappsteg (i finsk klassisk stil), vilket gjorde att de 35 centimetrarna delades upp i 21+14 cm, vilket är bättre. Kan man inte eftermontera sådana på landsbygdens lågentrébussar istället för att bygga trottoarkanter och kräva nigning ute i skogen?

Efter det första (och största) klivet har normalgolvsbussarna var varje steg 16 cm i Setrorna samt 21 cm i Carrus.

Efter det första klivet på 38 cm i en Volvo 8500 finns det dessutom ett till trappsteg på 20 cm för att nå sätena, men då kallas det för podestrar och räknas märkligt nog inte som ett hinder för rörelsehindrade.

[bjorn_k]

Personligen använder jag alltid nigningen på platser där det inte finns kantsten,när resenärerna ber om det, när resenären har dramatenvagn, andra rullväskor e dyl osv osv dvs när jag som förare anser att det underlättar påstigningen. Rollatorer, barnvagnar och annan "mittendörren"-trafik bjuder jag på en sänkning av nivåregleringen.

Fungerar inte ovanstående beklagar jag problemet, försöker förklara för intresserade resenärer samt felanmäler (än så länge) vare gång det händer. Visst händer det att vagnar fastnar i nedre läget eller att vagnen blir sned eller hög bak låg fram eller nånting annat. Jag är av den sorten som anser att monterad utrustning skall fungera eller tas bort.

Hur länge orkar jag hålla på med det här? Vet ej... Tiden får utvisa.

Å som vanligt blir det OT :-O

[Ersa]

Fungerar inte ovanstående beklagar jag problemet, försöker förklara för intresserade resenärer samt felanmäler (än så länge) vare gång det händer. Visst händer det att vagnar fastnar i nedre läget eller att vagnen blir sned eller hög bak låg fram eller nånting annat. Jag är av den sorten som anser att monterad utrustning skall fungera eller tas bort.

Elektroniken för bussarnas fjädringssystem är ju rätt avancerad nu för tiden. Avancerad från 2002 års modell och framåt, menar jag nu. Automatiska lastavkännare, datorstyrda ventiler osv. Det påminner lite om Citroen. Bra när det är nytt, men inte så roligt att underhålla efter 11 år i hård SL-trafik på saltade vägar.
Visst bör man sänka bussen om man kan. Men att fastna med fjädringen i nedersta läget när man har ytterligare 10-20 mil att köra och när man vet att reservbussar saknas (eller finns på över 5 mils avstånd) är inte kul. Inställd/försenad/obekväm trafik är ju inte heller bra service för våra resenärer (som vi ju kör för).