Hastus Dalarna

[1896]

Vad jag förstått så använde sig Nobina endast delvis av Hastus i Dalarna pga kostnadsskäl, (gäller det i hela landet ?) Keolis har dock köpt in systemet i sin helhet, skillnaden i Borlänge är konstigt nog att det fanns färre delade tjänster när Nobina hade trafiken, mot nu när Keolis har trafiken, så vad är då vitsen med att köpa in ett dyrt data system om det inte klarar av det mest grundläggande på ett tillfredsställande sätt ? 

[Erling.L]

Beror nog mycket på den som lägger in parametrar o liknande o hur hårt man skruvar tjänster för maximal ekonomi o liknande eller vilka fridags system man nyttjar.

[1896]

Beror nog mycket på den som lägger in parametrar o liknande o hur hårt man skruvar tjänster för maximal ekonomi o liknande eller vilka fridags system man nyttjar.

Förvisso, men trafiken är väldigt jämt fördelad över hela dygnet i Borlänge, så för ett suveränt data system ska det inte vara några problem att skapa perfekta tjänster.

[Der_löwe]

Vad gäller trafikplaneringsbiten i Hastus så skall det inte vara någon större skillnad mellan Keolis och Nobinas versioner av Hastus. Nobina använder ju dock sitt egna system för att beordra tjänster, kanske tänkte du på detta?

Detta har mer att göra med regler och parametrar som planeraren sätter upp än något annat. Kanske är Keolis anbudskalkyl gjord efter ett mer kostnadseffektivt tjänstepaket som är mer "förarfientligt" än vad Nobina hade. Kanske hade Nobina andra överenskommelser med kommunal (inga delade tjänster mot kortare pauser eller dylikt).

Alla större bussföretag (Arriva, Nettbuss, Keolis, Nobina och Veolia) förutom Bergkvara trafikplanerar i Hastus.

[Lars-Håkan_E]

Skillnaden är som sagt att Keolis använder Hastus från vaggan till graven medans Nobina "bara" använder det till vagnplanering och tjänsteplanering, sedan har man egenutvecklade system för driften t.ex

I a f för 10 år sedan skulle jag säga att dessa var "bättre" än de moduler Hastus erbjöd, hur det är idag har jag ingen aning om.

Allt detta har dock ingen som helst påverkan på hur fordonsomlopp o tjänster ser ut eftersom dessa kör i Hastus hos alla dessa operatörer, men som sagt har inte programmet ett dugg med att tjänsterna upplevs sämre, det har enbart med vilka parametrar man använder sig av och till en del vem som jobbar med programmet.

[Lars_L]

Det är ju också så vid planering (förutsatt att trafikutbudet och antalet fordon verkligen är samma som tidigare), att det är lite som att välja mellan pest och kolera om det ska vara samma effektivitet; ofta står valet mellan att ha fler delade tjänster, eller att ha relativt långa raster för heldagstjänsterna och kanske även större variation mellan passen på hur många timmar tjänsterna är på (i regel några korta pass på 5-6 timmar och en del längre på 9-10 timmar).

Det är ju lätt att man bara tittar på en sak som upplevs som en försämring (antalet delade tjänster), men inte ser att man i gengäld kanske har färre odelade heldagstjänster på över 9 timmars ramtid. Det är ju knappast troligt att Nobina hade förare som rullade tummarna istället för att köra, eller att man inte tog ut full arbetstid.

[Lars-Håkan_E]

Ofta förändras det efter hand, man går in med ett tjänstepaket som man sedan efter förhandlingar justeras och omarbetas efter något halvår-år.
Så var det väl i Nobinas fall också, man försöker ju lägga ett så effektivt paket som möjligt inom avtalets ramar, sedan kanske man efter ett tag får backa för både fackliga krav och sådana från lokal drift.

[Knallhatt]

Keolis har inte köpt in Hastus, Keolis har haft Hastus i 25 år i Sverige.
Man har "ärvt" det från Busslink och tidigare SL Buss.

Nobina skaffade Hastus 2000. Däremot valde Nobina att satsa på ett eget system, OMS, för driften för ca 10 år sedan. Keolis har Hastus även i driften. Båda bolagen använder Hastus för tidtabeller, omlopp, tjänster och scheman.

Att direkt säga att Nobina var "bättre" än Keolis är inte en rättvis jämförelse.
Förutsättningarna är inte samma. Nobina hade "hela" Dalarna och hade säkert synergieffekter som kan påverka.
En annan detalj är Dalatrafikens omläggning, är det samma trafik?

Ytterligare en detalj är tolkningarna av BBA, det skiljer sig mellan bolagen.

[Andy]

Keolis har inte köpt in Hastus, Keolis har haft Hastus i 25 år i Sverige.
Man har "ärvt" det från Busslink och tidigare SL Buss.

Fast Hastus är ju ett system man måste uppgradera med jämna mellanrum. Varken Keolis eller Nobina sitter med 15-25 år gamla versioner som man ärvt från Anno Datzumal. Man köper in systemet från Giro i Montréal och det är definitivt inte gratis. Vissa uppgraderar oftare än andra, dock.

[Wetjo]

Nobina hade 40 timmarsvecka o Keolis har 38,25.
Sedan stämmer det med att synnergieffekten blir annorlunda om man har ett avtalsområde istället för sex avtalsområden...

Keolis har mer reservtjänster än Nobina.

Vi får se hur det fungerar efter nästa upphandling. Då skruvas nog tjänsterna ett varv till...

[Lars-Håkan_E]

Nobina hade 40 timmarsvecka o Keolis har 38,25.
Sedan stämmer det med att synnergieffekten blir annorlunda om man har ett avtalsområde istället för sex avtalsområden...

Keolis har mer reservtjänster än Nobina.

Vi får se hur det fungerar efter nästa upphandling. Då skruvas nog tjänsterna ett varv till...

Skillnaden mellan 40 o 38,25 finns bara just där på papperet, i praktiken jobbar man lika länge/lite men det har med hur lätthelgdagar mm hanteras.

[preacher]

Skillnaden mellan 40 o 38,25 finns bara just där på papperet, i praktiken jobbar man lika länge/lite men det har med hur lätthelgdagar mm hanteras.

Ska man vara noga så innebär 40 timmarsvecka att man bara jobbar Helgfria vardagar.
Detta använder vi i Bergkvarabuss på Förare som är heltidsanställda som Skolbusschaufförer bla.

[Lars-Håkan_E]

BBA § 5 mom 3 Arbetstidens förläggning

Den ordinarie arbetstiden förläggs i ett på förhand upprättat arbetstidsschema.
Arbetstiden kan förläggas enligt två alternativ i ett arbetstidsschema:
1. Med i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka.
2. Med i genomsnitt 38,25 timmar per vecka.
Dessa båda alternativ är att betrakta som likvärdiga i arbetstidshänseende. Den genomsnittliga årsarbetstiden är lika lång.
Arbetsgivaren väljer mellan att tillämpa 40 timmar per helgfri vecka eller 38,25 timmar per vecka. Det är inte tillåtet att växla mellan de båda alternativen. Avser arbetsgivare övergå från det ena alternativet till det andra skall han först förhandla om detta enligt medbestämmandelagen.

mom 4 Reduktion av arbetstiden vid infallande helgdagar
1. Vid utläggning av arbetstiden med 40 timmar per helgfri vecka skall arbets-tiden reduceras med 8 timmar för varje i schemaperioden infallande helgdag måndag - fredag. Helgdagar som skall reducera arbetstiden inom schemaperioden är i almanackan röda dagar infallande måndag - fredag. Midsommar-, jul- och nyårsafton betraktas i detta avseende såsom helgdagar.

Vid förläggning av arbetstiden efter reducering enligt ovan är arbetstagaren arbetsfri på den aktuella helgdagen. Behöver arbete utföras på helgdagen, kan arbetstid utöver den nya ordinarie arbetstiden förläggas denna dag. Arbetstagare som fullgör arbetstid på sådan helgdag kompenseras med motsvarande antal timmar i kompensationsledighet. Ledigheten läggs ut som en annan ledig dag om inte individuell överenskommelse anger annat.

Vid utläggning av arbetstiden med 38,25 timmar per vecka sker ingen reduktion av arbetstiden för infallande helgdagar.

2. Som alternativ till punkt 1 ovan kan arbetstidsreduktion göras enligt följande.
Anställd som fullgjort arbetstid på helgdag måndag – fredag kompenseras med motsvarande antal timmar i kompensationsledighet. Infaller helgdagen på en ordinarie fridag erhåller den anställde åtta timmar i kompensationsledighet.